Vi bygger nytt och renoverar befintliga sjukhus, både de stora akutsjukhusen och närsjukhusen runt om i länet. Vårdplatserna ökar kraftigt med 220 på akutsjukhusen och 650 i övrig vård – geriatrik, psykiatrin och närsjukhusen. Om detta och mycket annat fick jag berätta under programmet som leddes av Alexandra Charles, 1,6 miljonerklubbens outtröttliga ordförande.
Nya Karolinska sjukhuset växer fram och och cirka 500 dagar är det dags att börja inflyttningen. Där ska den högspeciaiserade vården kunna bedrivas i Europas modernaste sjukhusmiljö.
Det blir lätt stort fokus på byggnader och infrastruktur när vi pratar om framtidens hälso- och sjukvård. Det är inte så konstigt när vi står inför så stora investeringar. Men vi får aldrig glömma innehållet.
Jag har kommit att intressera mig mycket får patientens upplevelse av vården och det bemötande – i vid bemärkelse – som vi får i vården. På många håll görs fantastiska insatser varje dag med patienternas bästa för ögonen och där man som patient självklart är medskaparer i sin egen vård. Men så ser det inte ut över allt.
Otrivsam miljö, tråkig mat och en attityd att man nog inte riktigt vet själv vad hon kan och vill. Är upplevelser som jag alltför ofta får berättat för mig, inte minst från äldre patienter. Även jag själv har den upplevelsen i samband med min mammas sjukdomstid. Och denna erfarenhet är en av orsakerna att jag engagerat mig i sjukvårdspolitiken. En drivkraft för mig är vilja att alla ska få vara hela människor, även när man blir sjuk och aldrig reduceras till enbart en patient eller diagnos. Vi ska leva livet hela livet och vi ska få möjlighet till största möjliga välbefinnande även när vi är svårt sjuka.
Det behövs många olika åtgärder för att möjliggöra detta. En sådan är att skapa läkande vårdmiljöer. Det måste vara ambitionen när vi nu skapar framtidens hälso- och sjukvård med stora investeringar i vårdmiljöerna. Men också konsten och kulturen ska ha en plats i sjukvården och där bidra till den mänskliga och mindre kliniska upplevelsen av sjukvården.
Maten i vården är en annan sådan fråga som ska utvecklas. Det handlar om betydligt mer än näring. Det handlar om en trivsam inramning, ett gott bemötande, doft och smak – kort sagt om den helhet som utgör en bra måltid. Och då kan vi passa på att möta det stora problemet med äldres undernäring.
En annan oerhört viktigt sida av saken är förstås att medarbetarna i hälso- och sjukvården har rätt kompetens och ständigt jobbar för att utveckla verksamheten och skapa en bra upplevelse av vården. Jag vet att det pågår ett ständigt och ofta framgångsrikt utvecklingsarbete på många håll och inom landstinget uppmärksammar vi vikten av ett gott bemötande t.ex. genom vårt årliga bemötandepris.
Ibland när jag talar om läkande vårdmiljöer, om vikten av en god städning – inte bara för patientsäkerheten utan också för upplevelsen – om den betydelsefulla måltiden, om rummens gestaltning, om tillgången till positiva upplevelser genom konst och kultur som allt sammantaget kan bidra till välbefinnande även hos den som är sjuk, upplever jag att frågorna fortfarande inte alltid tas på största allvar. Det är synd. Kanske kan den debatt om vådens innehåll och kvalitet som pågår i samhället ge en större förståelse för hur betydelsefullt det är att skapa det goda mötet mellan sjukvården och patienten – människan! Jag hoppas det.
Hur kan man förvänta sig att framtidens hälso- och sjukvård ska komma att se ut? Ambitionen är att vi som patienter ska ha bra tillgång till vård på rätt nivå. Bara den som behöver akutsjukhusets resurser ska behöva vända sig dit. Det finns många skäl till att den mesta – och också i många fall – den bästa vården ska ges på annat håll.
Inriktningen är och ska vara att stärka patientens ställning i vården. Som sjuk är man i en utsatt situation och behöver få ha kvar stort självbestämmande i vården och i sitt eget liv. Vi har utvecklat vårdval på många områden som både lett till att köer har kapats men också till att vi som patienter får makten att bestämma till vem vi vill vända oss med det viktigaste och närmaste vi har – vår hälsa och våra vårdbehov.
Nu står vi inför ännu ett viktigt steg i sammanhanget och det är att ge även äldre människor mer makt över vardagen. Vi planerar för införandet av vårdval i geriatriken. Då kan du som enskild människa, kanske tillsammans med dina anhöriga och i dialog med sjukvården själv välja geriatrik. Det blir ett viktigt steg för mer makt åt människan, på bekostnad av tjänstemän och politiker.
Ett annat sätt att göra patienten starkare i relation till vården är ASIH. Den avancerade sjukvården i hemmet – ASIH byggs ut kraftigt, därför att efterfrågan är stor. Det innebär för många en mycket individcentrerad vård i sin egen hemmiljö.
Men även när man inte behöver den avancerade vården i hemmet måste det vara möjligt att få hembesök. Jourläkarbilar finns redan idag men måste användas mer, framförallt för att stödja äldre och barnfamiljer. Istället för att dra iväg till vården kan vården komma hem till dig. Det sparar både energi och besvär för patienten men också resurser i vården.
Den basala hemsjukvården behöver också utvecklas. Där gjordes – under förra mandatperioden – ett ordentligt försöka att hitta en lösning för att ge kommunerna ansvaret för detta. Av olika skäl nådde vi inte fram den gången. Det fanns för olika viljeinriktningar i länets kommuner. Nu är min förhoppning att vi kan göra ett omtag och försöka på nytt hitta vägar framåt för att skapa en bra struktur i hela länet för den basala hemsjukvården. Det finns önskemål som ser olika ut från olika kommuner om lokala varianter. Och Kommunförbundet i Stockholms län KSL har behandlat en motion i den andan. Från landstingets sida ska vi förstås med intresse se vilka konkreta förslag som finns, men jag vill samtidigt vara tydlig med att vi inte ser det som framkomligt att vi skapar en rad olika varianter där varje kommun har sin egen lösning med varierande åtaganden och förväntningar på landstinget. Invånarna i vårt län måste kunna förvänta sig en jämlik vård.
Framtidens vård måste grundas på kunskap, på vetenskap och beprövad erfarenhet. Därför har forsknining en särskilt viktig plats i vårt arbete för framtidens hälso och sjukvård. Vi lägger stor energi på forskning kring de stora folksjukdomarna – bröstcancer, artrit, diabetes och hjärtsvikt där vi samarbetar med Karolinska institutetför att skapa närhet mellan vården och forskningen i syfte att kunna erbjuda en bättre vård och snabbare ge forskningsresultaten effekt i vårdens vardag.
Det finns fantastiskt mycket kunskap och det utvecklas ständigt ny. För att samla och sprida kunskap om den palliativa vården – vården i livets slut – invigde jag för bara någon vecka sedan vårt nya palliativa kunskapscentrum. All personal som vårdar palliativa patienter, patienter med icke botbara sjukdomar, ska via centrumet få kunskap om vad palliativa patienter och deras närstående behöver, oavsett patientens ålder eller sjukdom.
