Anna Starbrink's Posts

 En trygg och säker kvinnosjukvård med hög kvalitet och god tillgänglighet är ett viktigt mål som spelar stor roll för hälsan i samhället, och självklart för de kvinnor som berörs, och det gör vi ju alla då och då i livet. Inför Internationella kvinnodagen i nästa vecka vill jag berätta något om arbetet med att utveckla kvinnosjukvården i Region Stockholm.

Under senare år har ett viktigt utvecklingsarbete drivits och jag ska berätta mer om det. Jag ska berätta mer om bl.a. gynekologisk vård, endometrios och HPV. Men först en liten tillbackablick på en viktig del av kvinnors sjukvård, nämligen förlossningsvården under 2020:

Förra året föddes drygt 28 000 barn i Region Stockholm, ett i princip oförändrat antal jämfört med 2019. Statistiken visar att 95 procent fick föda på den klinik de hade önskat, vilket är den högsta siffran på 15 år.

Förlossningsavdelningarna har som alla delar av vården haft en tuffare uppgift under pandemins år 2020 – och pandemin är som vi alla vet långtifrån över. Därför är det oerhört positivt att man lyckats så väl med att minska hänvisningarna. Framför allt har de från början få utomlänshänvisningarna minskat kraftigt och nästintill halverats. Fortfarande är det betydligt fler kvinnor från andra län eller länder, som får föda på någon av Stockholmsregionens sjukhus, än tvärtom.

Förlossningsskadorna går ner kraftigt

I Stockholm såg vi för några år sedan en oroväckande mängd skador hos kvinnor som fött barn. Medn sedan dess har barnmorskorna, läkarna och hela förlossningsvården gjort ett fantastiskt arbete med att minska de allvarliga förlossningsskadorna, och det har gett god effekt. Sedan 2014 har allvarliga bristningar vid normalförlossningar minskat med 42 procent. Även vid vaginal förlossning med hjälp av sugklocka minskar de allvarliga bristningarna.

Det betyder självklart mycket för mammorna och kan påverka kvinnors hälsa och livskvalitet för lång tid. Att ökar tryggheten för de födande kvinnorna och barnen har varit en prioriterad uppgift både regionalt och nationellt i flera år.

Pandemin påverkar vården

Pandemin har inte bara inneburit att många blivit allvarligt sjuka och behövt sjukhusvård för covid-19. Den har också påverkat övriga vården, inklusive kvinnosjukvården. Elektiv, det vill säga planerad, vård inom olika områden har behövt skjutas upp för att ge utrymme för den akuta sjukvården. Därmed har kvinnor fått vänta på viktiga ingrepp. Det är denna uppskjutna vård som vi kallar ”vårdskuld”. Även om det inte är akuta eller nödvändiga ingrepp som skjutits upp så är det naturligtvis inte bra för patienterna. Nu pågår arbetet med att planera för att ge alla den vård de behöver och samtidigt påbörjas arbetet med att ”beta av” vårdskulden vilket ska ske så snart som möjligt, men hänsyn måste tas till den pågående pandemin.

Sjukhusen får varje år en utökad budget, men samtidigt ser vi en kostnadsökningstakt som måste hållas tillbaka för att pengarna ska räcka. Alla verksamheter behöver se över sina kostnader och där det finns underskott behöver åtgärder vidtas som ibland påverkar personalen. Det är bra att inkludera medarbetarna i arbetet, och viktigt att det görs kloka avvägningar. För vårdskulden finns dock särskilda medel avsatta till sjukhusen och andra vårdgivare.

Utvecklingsarbetet fortsätter

Stockholm och resten av landet ska fortsätta att stärka kvinnosjukvården. Genom vårt samarbete inom Sveriges kommuner och regioner (SKR) har vi enats om en rad åtgärder som omfattar sammantaget 481 miljoner kronor.

Det handlar om att:

  • Att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja utifrån kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård.
  • Att erbjuda en tillgänglig och jämlik eftervård baserad på bästa möjliga kunskap.
  • Stärka kompetensen utifrån kvinnors olika behov genom hela vårdkedjan inklusive eftervården.
  • Att hantera den uppskjutna screeningverksamheten av HPV-viruset som orsakar livmoderhalscancer och mammografi, genom till exempel utvecklade arbetssätt, moderna analysmetoder och digitala lösningar.
  • Att personer som utsatts för sexuellt våld och könsstympning ska få tillgång till en god vård baserad på bästa möjliga kunskap.

Screening för HPV

När det gäller cellprovtagning och HPV-screening så är det förstås bekymmersamt att regionen under våren tvingades skjuta på provtagningen under ett antal veckor på grund av pandemin. Men nu får kvinnor som skulle ha kallats under 2020 eller 2021 istället ett erbjudande om självprovtagning för HPV, vilket jag tror många kvinnor uppskattar. Här kan du läsa mer om provtagningen.

Det finns förstås kvinnor som av olika skäl behöver komma till en mottagning för att göra provtagningen och vi har i regionen beslutat att höja ersättningen för detta så att mottagningarna kan möta behovet under denna speciella pandemitid.

Hjälp till dem som utsatts för könsstympning

Arbetet för att stödja och hjälpa kvinnor som utsatts för könsstympning drivs av Amelmottagningen på Södersjukhuset som gör fantastiska insatser för de drabbade, och de sprider också kunskap. Amelprojektets finansiering är säkratd för två år, men sedan ska vi skapa en långsiktig lösning och verksamheten ska vara en del av regionens vårdutbud.

Utveckling av gynvården

Även inom gynekologin behöver förstås vården utvecklas, precis som inom all annan vård. Vi patienter har idag möjlighet att välja gynekolog genom vårdvalet. Och tillgängligheten är i de flesta fall god. Men vi behöver säkerställa en god utveckling av gynekologin inom akutsjukvården, likväl som inom de olika mindre verksamheterna runt om i länet.

För den som vill veta mer om hur vården inom området ser ut i Region Stockholm och jämföra med andra län vill jag tipsa om vardenisiffror.se. Där kan man exempelvis se att Södersjukhuset ligger över rikssnittet inom 18 områden, exempelvis när det gäller att ge vård inom vårdgarantins 90 dagar, att använda minimalinvasiv teknik vid borttagande av livmodern, att patienterna rapporterar att de blivit bättre efter inkontinensopersation med mera. Men det finns också sex områden där sjukhuset ligger sämre till än landet i stort, till exempel andelen dagkirurgiska operationer vid framfall, och hur nöjda patienterna är efter framfallsoperationer.

Sammantaget ligger Stockholms sjukhus bra till jämfört med landet i stort. Inom 21 övergripande indikatorer ligger vi över rikssnittet, och inom 3 ligger vi under. Dessa mätningar säger förstås inte allt, men det är intressant att jämföra olika delar av landet och se om det finns något man kan lära sig av hur andra arbetar.

Endometrios blir nationellt högspecialiserad vård

Södersjukhuset blir ett av fyra sjukhus i landet som får det nationella uppdraget att erbjuda högspecialiserad vård för kvinnor som lider av endometrios. Uppdraget har gått till Södersjukhuset därför att de har en mycket hög kompetens och en väl fungerande vård. Det är väldigt roligt, och viktigt att detta nu kommer till stånd. Det innebär att kvinnor med behov från hela landet kan få hjälp på de sjukhus som fått uppdraget, och deras hemregioner betalar för deras vård och formerna för detta beslutar regionerna om tillsammans inom SKR. Iövrigt är kostnaderna för endometriosvården och liksom sjukhusets övriga uppdrag inkluderade i det stora sjukhusavtalet inom regionen. (Förlossningsvården däremot ersätts genom ett särskilt vårdvalsavtal) Läs gärna mer om detta viktiga uppdrag, och annan högspecialiserad vård här. 

Utveckling framåt

Förlossningsvård och allt som hör till är en helt central del av sjukvården och även om vi nu ser en minskning av antalet födslar i förhållande till tidigare bedömningar så kommer det långsiktigt att behövas en utökning av förlossningsvården. De befintliga förlossningsavdelningarna har under senare år rustats upp eller blivit helt nya och det bidrar förstås till en bra vårdmiljö, men så småningom behövs också fler förlossningsplatser. Därför kommer en ny förlossningsverksamhet att starta på S:t Görans sjukhus enligt den nya förlossningsplanen 2026. Här hittar du en rapport om behoven av förlossningsvård i Stockholmsregionen. 

Read more

Den nya Vårdbarometern som Sveriges kommuner och regioner (SKR) presenterar visar att förtroendet för hälsa- och sjukvården ökar i landet och i Region Stockholm. Jag är stolt över vad alla sjuksköterskor, undersköterskor, läkare, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, biomedicinska analytiker, servicepersonal, chefer och alla andra åstadkommit under det mycket speciella året 2020.

88 procent av stockholmarna anser att de har tillgång till den vård de behöver, vilket är en ökning med fyra procentenheter från året innan, och på samma nivå som invånarna i riket i stort.

Andelen som har mycket stort/stort förtroende för hälsa- och sjukvården som helhet har också stigit i Stockholm från 61% till 69%. Även detta överrensstämmer med snittet för hela landet.

Ett område där stockholmarna verkligen sticker ut handlar om inställning till vård, konsultation och behandling med hjälp av digital teknik. Där är regionens invånare mest positiva av alla i hela landet. 53% är ganska eller mycket positiva, medan motsvarande siffra för hela landet är 46%.

Regionens invånare gillar också idén med större möjligheter att kunna vårdas hemma med stöd av digital teknik. 66% är ganska eller mycket positiva till detta. Riksnittet är 59%.

Läs hela vårdbarometern här.

Read more

Det pågår en intensiv diskussion om vaccinationerna mot covid-19. Och jag får många frågor som jag gärna vill svara på.

Varför har inte fler vaccinerats mot covid-19?

I början av januari fick vi och övriga regioner besked om stora leveranser av vaccin. Men det har snabbt ändrats till att i verkligheten bli mycket små mängder. Leveranserna har till och med februari minskat med hela 80 procent, jämfört med vad som utlovats. Vi hade fått besked om cirka 570 000 doser till och med februari, men det blev bara knappt 170 000 doser. Detta är ett mycket stort hinder för oss att vaccinera i den takt regionen har beredskap för. Utan vaccin blir det tyvärr inga vaccinationer.

Tyvärr har vi fått besked om ytterligare minskningar i leveransen sedan denhär bilden gjordes.

Vaccin fördelas efter hur stor andel äldre som finns i varje region. Det gäller konstigt nog även Astras vaccin som inte får användas för äldre. Stockholm får minst andel vaccin i hela landet.

Varför har en mindre andel äldre med hemtjänst i Stockholm vaccinerats än i andra regioner?

Personer med hemtjänst är en av de prioriterade grupperna, vid sidan av boende i särskilda boenden och personal i vård och omsorg.

I Stockholm har alla äldre som bor i särskilda boenden sedan en tid tillbaka fått erbjudande om sina båda sprutor. Även en hel del personal i vård och omsorg har vaccinerats. Men vi har legat sämre till bland personer med hemtjänst.

Det beror på att vi har behövt använda en del vaccin för att vaccinera även personal i akutsjukvården som arbetar med covidpatienter, jag berättar mer om det längre fram.

Vi har tidigare i viss mån vaccinerat personer med hemtjänst. Och från och med denna vecka breddvaccinerar vi gruppen med hemtjänst. 12000 doser har getts under veckan. Om vi får mer vaccin kan vi höja tempot ytterligare.

Har Stockholm gjort egna prioriteringar av vilka som ska få vaccin?

Först och främst vill jag klargöra att Region Stockholm följer Folkhälsomyndighetens prioriteringar där personer som bor i särskilda boenden, personal i äldreomsorg och personer med hemtjänst ingår i den första fasen.

Därutöver har Folkhälsomyndigheten sagt att även viss vårdpersonal som arbetar i akut sjukvård som IVA också kan behöva vaccineras tidigt och då kan det ske parallellt med vaccinationen av äldre i äldreomsorg och omsorgspersonal.

”Folkhälsomyndigheten anser att det, givet dagens läge, är rimligt att man tidigarelägger viss personalvaccinering i regionerna parallellt med att boende och personal i den kommunala omsorgen vaccineras.” (FoHMs hemsida)

Detta beslutade regionens sjukvårdsledning att göra i början av januari när trycket på vården var enormt hårt och många covidsjuka blev inlagda på sjukhus. Om det var rätt eller fel kan självklart diskuteras. Jag tror det var rätt att vaccinera sjuksköterskor, läkare och undersköterskor som jobbar mitt i pandemin. Det vore fruktansvärt om sjukhusen inte skulle kunna hjälpa sjuka patienter för att den egna personalen blev sjuka.

Det handlar alltså inte om att dessa yngre personer som jobbar i vården vaccineras för sin egen skull, utan för äldres och andra riskgruppers skull.

Varför vaccineras över huvud taget yngre personer?

De yngre som vaccinerats är till allra största delen (ca 75%) personer som arbetar i kommunal vård och omsorg, dvs framförallt personal på äldreboenden som ingår i Folkhälsomyndighetens högsta prioritering. Och så har vi alltså vaccinerat även viss personal inom covid-vården.

Dessutom får bara yngre människor vaccineras med Astras vaccin så det passar ju bra att använda detta till vård- och omsorgspersonalen. Syftet är hela tiden att skydda de mest sårbara och upprätthålla den nödvändiga vården under pandemin.

Är det rimligt att äldre och andra sårbara grupper får vänta på vaccin?

Nej, jag och Region Stockholm vill inget hellre än att snabbt vaccinera alla, och särskilt de äldre som är särskilt sårbara för smittan och måste skyddas. Jag har stor förståelse för den frustration som många känner när vaccinet dröjer. Många har gjort enorma personliga uppoffringar under pandemin och tvingats avstå från mycket som är viktigt i livet.

Därför är det enormt angeläget att Sverige driver på för att få fler vaccindoser levererade. Det är helt orimligt att inte vaccintillverkarna levererar som de lovat.

Read more

Hur sammanfattas pandemiåret 2020?

Vi har alla på olika sätt prövats det gångna året. För många har saknaden efter familj varit stor och för andra har stora förluster kommit att innebära ett enorm lidande och tomrum. Många människor har arbetat hemma, andra har blivit av med jobbet och några har arbetat hårt för att rädda liv. Året 2020 kommer vi nog alla att minnas.

Trots mycket mörker och oro finns även under 2020 ljusglimtar inom hälso- och sjukvårdsområdet som är värda att lyfta fram. Den digitala vården har skjutit i höjden, kunskapsutbytet och samarbetet mellan vårdnivåerna har ökat. Det nya läget har tvingat oss att ställa om – ibland till det bättre. Andelen av länets invånare som uppger att de har ett stort förtroende för vården har ökat från 61 procent 2019 till 69 procent 2020.

På hälso-och sjukvårdsnämnden i dag tisdag kommer vi att fatta beslut om verksamhetsberättelsen för 2020. I den redogör förvaltningen för året som gått, för resultat och åtgärder samt avrapporterar några av de stora projekt som pågår. Låt mig nämna några viktiga områden.

På primärvårdsområdet har vi fattat viktiga beslut under året. I januari 2020 fattades beslut om en genomförandeplan för primärvårdstrategin med 22 prioriterade åtgärder.

I november fattade vi sedan beslut om ett nytt förfrågningsunderlag för husläkarverksamheten som i stor utsträckning omfattar de åtgärder som listas i genomförandeplanen. Det innebär bland annat förändringar i ersättningsmodellen med ökad ersättning för listning hos namngiven läkare. Detta är ett viktigt steg i vårt mål om att alla som vill ska ha möjlighet till fast husläkare.

Intresset för ensamhetsfrågor tycks ha ökat till följd av att fler människor varit isolerade. Regionen hade innan pandemin påbörjat två parallella projekt på området – ett pilotprojekt om social aktivitet på recept och ett om att garantera mänsklig närvaro i livets slutskede. Pilotprojektet kom trots förseningar igång under sena halvan av 2020 och kommer att avrapporteras under 2021. Dessa primärvårdsinsatser är viktiga i människors vardag och kommer förhoppningsvis generera stora vinster för både individen och samhället i stort.
Resultatet av projektet kring att garantera mänsklig närvaro i livets slutskede är ett antal åtgärder för att förbättra den palliativa vården. Det handlar bland annat om att undvika onödiga förflyttningar av patienter under livets slutskede samt förbättra samarbetet mellan region och kommun.

Det har skett stora framsteg på digitaliseringsområdet. När samhället tvingades ställa om till en mer digital vardag, tog både invånare och vårdgivare stora digitala kliv. Andelen husläkarmottagningar som erbjuder videobesök har ökat från 49 procent till 79 procent och antalet videomöten i primärvården har ökat med hela 1094 % under året. Nästan 2 miljoner stockholmare har nu ett digitalt användarkonto på 1177 och kan därmed använda vårdens e-tjänster. Region har sedan tidigare, som först i landet, en digital vårdgaranti som garanterar alla stockholmare möjligheten att kunna söka vård även genom digitala vårdtjänster. Snabb nyutveckling av digitala lösningar har varit en stor hjälp under pandemin. Vi har också påbörjat ett arbete för att säkerställa att digital kommunikation till invånarna kan ske med stöd av en säker elektronisk brevlåda.

För att vården ska kunna sköta vården måste det råda ordning och reda. Därför har vi infört avgifter på uteblivna besök, inte som ett straff, utan som en tydlig uppmaning att avboka besök som man på förhand vet inte kommer att genomföras.

Vi kommer även att se över vårdens betalningssystem så att det blir enklare för den enskilda individen att veta hur systemet funkar. Trots ett mycket tufft år ser vi hur hälso-och sjukvården ständigt utvecklas och förbättras. Mycket är gjort, men det finns mer att säga. Jag ser fram emot fortsatt hårt och envist arbete under 2021 för att säkerställa att alla stockholmare får den vård de behöver.

Read more

Till veckans regionfullmäktige (9/2) hade Sverigedemokraterna ställt en enkel fråga till mig om kulturen i länet. Mer specifikt handlade frågan om huruvida Region Stockholm har som ambition att minska kulturens beroende av offentliga medel. Men av oklar anledning drogs frågan tillbaka i sista stund. Jag anser att frågan är för intressant för att inte behandlas alls, och därför vill jag dela mina tankar här.

Låt mig inleda med att säga att kultur mår bäst när den finansieras av fler. Mycket av Liberalernas kulturpolitik strävar efter att ge kulturskapare möjlighet att bli mindre beroende av det offentliga. Det kan vara genom att skapa goda villkor för kulturföretagande eller skatteregler som gynnar gåvor och sponsring. I slutändan är det ett viktigt sätt att öka kulturens självständighet – ett ämne som har blivit särskilt aktuellt med SD:s framfart på det kulturpolitiska området. 

Och på tal om det offentliga, så behövs dess bidrag särskilt för det smala och strävan efter att nå flera. Här har Region Stockholm – tillsammans med den nationella och lokala nivån – ett stort ansvar för den kulturella infrastrukturen i länet.   

I sin fråga nämnde SD att många kulturaktörer i Stockholmsregionen har ekonomiska svårigheter. Jag skulle snarare uttrycka det som att länets kulturliv befinner sig mitt i en brinnande kris. Denna situation gjorde att Region Stockholm under föregående år vidtog ett stort antal åtgärder för kulturlivet. Här bör särskilt nämnas den särskilda utlysningen av kulturstöd på 6,4 miljoner kr och beslut om att inte återkräva utbetalda stöd för konst- och kulturprojekt som inte blir av med anledning av pandemin. Men framförallt bibehåller Region Stockholm en stark kulturbudget för 2021.

Annat går att säga om SD. Mitt i brinnande kris för länets kulturliv ville SD, enligt sitt budgetförslag för 2021, skära ned regionens kulturbudget med hela 350 miljoner kr (ca 60 %). Därtill ville de frysa inne samtliga kulturstöd. 

Skulle deras förslag bli verklighet hade många av länets konstarter och kulturverksamheter, som förutsätter samarbete eller visst stöd från det offentliga, betala ett alldeles för högt pris. Ett tydligt exempel hade varit konkursen av Konserthuset. Men det stannar inte där: många fria kulturaktörer skulle gå under eller få det ännu tuffare än vad de redan har.

Som nämnt mår kulturen bäst när den finansieras av fler. Men det betyder inte att den kulturella infrastrukturen i länet ska rivas upp eller att vi – som regional aktör – vänder kulturlivet ryggen i denna kris. SD:s kulturpolitiska agerande i denna kris får här tala för sig självt.

Read more

Arlanda flygplats är viktig för Stockholmsregionen och hela Sverige. Men vi kan inte låta en förändring av det s k riksintresset stoppa viktiga utbyggnader av lokaltrafiken för stockholmarna – bland annat bättre möjligheter att klimatsmart resa till Arlanda.

Under gårdagen publicerades en debattartikel i lokaltidningen Mitt i av en rad Liberaler om Trafikverkets nya förslag gällande utvecklingsplanen för Arlandaområdet. Planen föreslår att lågfartsflyg inte ska begränsas till särskilda korridorer och det riskerar att stoppa Stockholms utveckling av kollektivtrafiken. Att lågfartsflygen beviljas flyga nästintill kors och tvärs till Arlanda omöjliggör för en rad regionala samt kommunala investeringar i infrastruktur och bostäder i norra länet på grund av den bullermatta som skapas av att de snabbare planen tvingas att bromsa in.

Det är framför allt två förlängningar av spårförbindelser som inte skulle vara möjliga att genomföra på grund av den föreslagna utvecklingsplanen:

1. Roslagsbanan förlängning in till Odenplan och T-Centralen (som regeringen skrivit avtal om i Sverigeförhandlingen)

2. Roslagsbanan förlängning till Arlanda och Märsta

Den första skulle innebära en förlust på cirka 29 000 beräknade nya bostäder och den andra en förlorad möjlighet att koppla ihop nordostsektorn med både flygplatsen och det nationella järnvägsnätet som är miljömässigt samt samhällsekonomiskt motiverad.

Ibland blir det fel och ibland blir det väldigt fel. Vi Liberaler önskar att trafikverket ser till helheten och överväger de problem som förslaget skapar för alla inblandade aktörer i regionen.

Read more

Cancer är en grym sjukdom. Varje år dör tusentals människor i vårt land till följd av olika typer av cancer. Sjukdomen drabbar både den som blir svårt sjuk och närstående som förlorat någon de älskar. Jag har själv förlorat båda mina föräldrar i cancer och det är förstås både en sorg och något som påverkat mig och stärkt mitt engagemang för hälsa och vård.

I dag på världscancerdagen vill jag uppmärksamma några av de insatser vi i Region Stockholm gör för att förebygga och behandla cancer så att fler människor kan fortsätta leva sina liv som vanligt.

Det förebyggande arbetet räddar liv. Det ser vi inte minst genom tidig upptäckt av lungcancer, livmoderhalscancer och bröstcancer. Därför är det viktigt att vi erbjuder bra och tillgänglig screening som gör att fler människor kommer till undersökning och provtagning.

För att ge alla kvinnor möjlighet att genomföra sin cellprovtagning erbjuder vi nu självprovtagning för HPV-virus. 15 000 erbjudanden om självprovtagning för HPV skickades i slutet på 2020 ut till kvinnor i Region Stockholm. Vi vill inte att någon ska riskera att utveckla cancer som kunnat undvikas och därför vill vi göra screeningen så lättillgänglig som möjligt för så många som möjligt. Cellprovtagning för att upptäcka HPV-virus är viktigt för att upptäcka förändringar och förebygga livmoderhalscancer.

På lungcancerområdet kommer vi under 2021 att genomföra en pilot för lungcancerscreening i samband med den vanliga mammografiundersökningen. Det innebär att kvinnor som röker eller har rökt erbjuds screening för lungcancer i samband med mammografi genom en datortomografi av lungorna. På sikt och om projektet är framgångsrikt vill vi förstås utveckla det för både kvinnor och män. 

Många av oss känner någon som drabbats av bröstcancer, eller är kanske själva drabbade. Vi vet hur hårt det slår mot kvinnors liv. På bröstcancerområdet görs mycket bra arbete, men det finns mer att göra. Jag vill bland annat att regionens egna anställda ska få gå på screening på arbetstid vilket innebär att 35.000 kvinnor över 23 år som arbetar i regionen skulle beröras. Screening borde ses som friskvård, så anställda kan använda sina friskvårdstimmar för att gå på t ex mammografi. Jag hoppas få med mig majoriteten i Region Stockholm på förslaget.

Vi ser också att var femte bröstcancerdrabbad kvinna är 75 eller äldre. Ändå slutar den allmänna mammografin vid 74 år.Därför vill jag att kvinnor som är 74+ ska fortsätta kallas till screening, men också att kvinnor under 40 som löper större risk ska kallas tidigare. Screeningprogrammet bör individualiseras – det vill säga utgå från varje persons risk för cancer.

Cancer känner ingen ålder eller kön. Sjukdomen bryr sig inte om var man befinner sig livet och visar ingen som helst hänsyn. För att vi på allvar ska kunna bekämpa sjukdomen måste vi vara innovativa och handlingskraftiga. Cancerfrågorna står högt på agendan och jag är stolt över att regionen och proffsen i vården arbetar hårt och målmedvetet. Det kommer att rädda liv både i dag och i framtiden.

Read more

Husläkarmottagningarna ska få en större och viktigare roll. Stockholmarna ska kunna välja sin egen fasta husläkare. Mer fast ersättning, fler läkare och möjlighet till kvällsöppet är några av nyheterna som träder i kraft nu i februari.

Vårdcentraler och husläkare är en mångårig hjärtefråga för oss liberaler – och har länge varit prioriterade för oss i Region Stockholm i vår blågröna majoritet. Vi har stegvis stärkt och förändrat både resurser och uppdrag. 2016-2021 kommer resurserna ha ökat med 1,1 miljard på årsbasis; bara i år höjer vi ersättningen med 188 miljoner kronor. Resultatet blir i slutet av året ofta högre eftersom det tillkommer fler patienter och besök. (Sist i det här inlägget skriver jag en del om resurser och vårdcentralernas totala andel av sjukvårdsbudgeten.)

Vår prioritering av vårdcentraler och husläkare handlar inte bara om resurser utan också om hur pengarna används. Vi vill att vårdcentralerna får långsiktiga förutsättningar att bygga en bra verksamhet för sina patienter, att resurserna ska utgå ännu mer från patienternas vårdbehov, och att alla som vill ska ha friheten och tryggheten att kunna välja sin egen namngivna husläkare. Här är några av nyheterna som träder i kraft nu i februari 2021.

Fler ska få välja sin egen husläkare

En egen husläkare som du själv får välja har länge varit ett viktigt mål för liberal hälso- och sjukvårdspolitik. Det handlar om valfriheten men också tryggheten – och hälsan. Chanserna att upptäcka problem i tid ökar när läkaren får möjlighet att känna sina patienter. En ny målrelaterad ersättning införs för listade på namngiven läkare (per 31 december 2021), mottagningar där fler än 70 procent av patienterna är listade på en namngiven läkare (och inte bara på mottagningen) får därmed en bonus.

Fler läkare på vårdcentralerna

För att fler ska kunna välja och fler kunna besöka sin egen husläkare, behöver vi förstås fler läkare som kan och vill arbeta på vårdcentralerna. Därför möjliggör vi för fler listningsbara läkare: förutom specialister i allmänmedicin, barn- och ungdomsmedicin och geriatrik, kommer även specialister i internmedicin och rehabiliteringsmedicin verka som husläkare med egen patientlista. Och vi skapar fler ST-tjänster för framtidens husläkare: Antalet utbildningstjänster för blivande specialister i allmänmedicin ska utökas och ersättningen till vårdcentralerna för handledning höjs med 30 000 kronor/år. 

Lättare att få kontakt med och besöka husläkaren

Vi ökar resurserna för kvälls- och helgöppet: Vårdcentraler som har öppet mer än grundkravet får höjd tilläggsersättning, 30 000 kronor/månad för 5 timmar/vecka över grundkravet, 65 000 kr/mån för minst 10 extra timmar/vecka. (Grundkravet är minst 45 timmar/vecka, alltid måndag-fredag kl 8-17).

För att stimulera tillgänglighet för besök införs en bonus relaterat till uppfyllnad av vårdgarantin.

Mer jämlik vård med högre fast ersättning, utifrån vårdbehov

2016 infördes ett nytt ersättningssystem för husläkarverksamheten (vårdcentralerna). När vårdvalet infördes 2008 var den rörliga ersättningen störst, för att stimulera tillgänglighet genom fler besök, och ersättningen differentierades enbart utifrån ålder. 2016 blev den fasta ersättningen istället störst, och ersättningen fick förutom ålder även socioekonomiska och vårdbehovsrelaterade faktorer. 2021 års ersättningssystem fortsätter på den vägen. Totalt omfördelas nästan 800 miljoner kronor. De komponenter som kopplar till vårdbehov höjs: individuella vårdbehovsindexet CNI till 376 kronor per år, ACG till 1 190 kronor per år. En ny ökad listningsersättning för de äldsta införs: för 65–74 år en höjning med 100 kr (12 procent) till 920 kr per år, för 75+ en höjning med 180 kr (22 procent) till 1 000 kronor. Listningsersättningen kommer därmed fördelas på 45,5 procent ACG, 14,4 procent CNI och 15,4 procent åldersrelaterad ersättning.

Psykisk hälsa också i fokus med ”första linjens psykiatri”

Vårdcentralernas uppdrag för psykisk hälsa förstärks på flera punkter: teambaserat omhändertagande, krav på bemanning på plats på vårdcentralen, samt krav på tillgång till psykolog.

Barns och ungas psykiska hälsa: Alla vårdcentraler ska tillhandahålla utökade insatser för psykisk hälsa för barn och unga med krav på minimibemanning (tre behandlare + läkare). Målet är en ökning av de psykiska hälsoinsatserna för barn och unga med 65% vilket kommer motsvara 110 miljoner kronor i resurstillskott 2022.

Vårdcentralernas resurser och andel av sjukvårdsbudgeten

Vi ska satsa på primärvården och vi har alltså kunnat öka resurserna till vårdcentralerna flera år i rad. Samtidigt kan det se ut som att andelen av sjukvårdsbudgeten inte ökar så kraftigt, och vissa år rentav krymper. Båda sakerna är sanna, samtidigt! Framför allt under pandemiåret 2020 såg det annorlunda ut. Det beror på sjukhusens kraftigt ökade kostnader för covid-vården (och att vårdcentralerna haft färre patienter än de hade haft ett normalt år).

Våra satsningar på primärvård och vårdcentraler syns i rena resurser / utfall. 2016-2019 ökade kostnaderna för husläkaruppdraget med 15,9 procent (4,7 procent 2017, 6,0 procent 2018 och 4,5 procent 2019). 2020 var inte ett normalår, på grund av pandemin, men prognosen visar en ökning på 3,6 procent. Räknar vi med ersättningshöjningen 2021 på 188 miljoner kronor (utfallet när vi summerar 2021 torde visa på en större kostnadsökning än så), har resurserna på fem år alltså ökat med 1,1 miljard kronor på årsbasis.

Att 2020 var ett speciellt år visar sig också i att sjukhusen då hade extra höga kostnader, med den enorma kraftansträngning som gjorts för covid-19-vården. Det betyder förstås att vårdcentralernas *andel* av sjukvårdsbudgeten totalt blir lägre än den annars varit. Men de ökade resurserna till primärvården – de finns på riktigt.

Read more

Just idag den 26 januari 1921 beslutade riksdagen slutgiltigt om grundlagsändringen som gav kvinnor rösträtt. I september samma år hölls val till riksdagen där kvinnor för första gången fick rösta och även kunde väljas till riksdagen.

Liberaler var pådrivande för rösträttens införande och en av förgrundsgestalterna i arbetet för kvinnornas demokratiska rättigheter var Anna Whitlock, som jag och författaren Anders Johnson samtalar om i min podd.

En annan profil i rösträttskampen som jag är särskilt förtjust i är Selma Lagerlöf. Hon talade vid den internationella rösträttskongressen i Stockholm redan 1911. Hon var liberal och en av dem som undertecknade uppropet vid bildandet av Folkpartiet. Dessutom var hon lokalpolitiker i Östra Ämtervik under en period.

Ur Lagerlöfs rösträttstal juni 1911:

Ett tvång, starkare än den egna naturens tvång, en fläkt av det oförklarliga i världen har satt kvinnorna i rörelse.

Ack, vi kvinnor är inga fullkomliga varelser, ni män är inte fullkomliga mer än vi. Hur ska vi nå fram till det, som är stort och gott, utan att hjälpa varandra?

Rösträtten och demokratiseringen av Sverige är förstås en stolt del av mitt partis historia. Idag tänker jag med tacksamhet på de stridbara kvinnorna – och männen – som drev fram demokratin i Sverige. De inspirerar fortfarande till engagemang för demokrati och för kvinnors rättigheter.

På bilden är jag på väg in i ett valbås för att lägga min röst i valet 2018.

Read more


Ottar rapporterar att en privat klinik i Stockholm utför ”oskuldsoperationer”, Det handlar om ett falskt ingrepp för att skapa en ”mödomshinna” för att unga kvinnor ska få en blödning på bröllopsnatten. Det är mycket upprörande.

Uppemot 240 000 unga kvinnor och män, flickor och pojkar lever under hedersförtryck som begränsar deras frihet och tvingar dem in i livsmönster som inte är deras egna val. Oskuldsoperationer är en del av förtrycket och att tvinga unga kvinnor till ingrepp i underliven för att ”laga” något som inte finns är ett övergrepp.

Tillsammans med Cecilia Elving som är regionpolitiker och ordförande i Liberala Kvinnor har jag idag reagerat mot uppgifterna. Cecilia sa i ett uttalande:

”Det är helt förkastligt om en privat vårdgivare är så oseriös att de erbjuder ”oskuldsoperationer”. Kliniken går hedersförtryckarnas ärenden på bekostnad av unga kvinnors frihet. Det är en skam och måste upphöra.

Det är dags att vi utrotar myten om mödomshinnan en gång för alla. Oskuldskontroller och oskuldsoperationer är ett vidrigt och fullständigt oacceptabelt sätt att kontrollera flickor och kvinnor och deras sexualitet”

Jag håller helt med henne! Som jag ser det det vill man slå mynt av hedersförtryck. De ansvariga borde skämmas. Min uppfattning är att om någon legitimerade vårdpersonal, till exempel läkare eller barnmorska skulle utföra ovetenskapliga och kvinnoförtryckande ingrepp så har man förbrukat allt förtroende och bör inte få behålla sin legitimation.

Bara en mycket oseriös verksamhet kan ta sig för att stödja hedersförtrycket och bekräftar en förfärlig kvinnosyn genom oskuldsoperationer. Det är rakt igenom oetiskt. De som lever under hedersförtryck måste få stöd och hjälp att få leva i frihet. Att erbjuda operationer för att leva upp till en närmast medeltida syn på kvinnors kön och sexualitet är djupt oetiskt och bidrar till att upprätthålla hedersförtrycket.

Vi behöver arbeta seriöst och målmedvetet för att stoppa hedersförtrycket och stärka alla de som kämpar för sin frihet. Vi ska självklart aldrig acceptera att någon vårdgivare – helt privat, eller offentligt finansierad erbjuder ”oskuldsoperationer” eller ”oskuldskontroller”.

Region Stockholm har en handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck. Läs gärna här.

Den som känner sig utsatt kan få stöd hos Origo.

Read more