Hur skapar man en god måltid? Huvudingredienserna är matens smak och kvalitet, personalens kunskap och hantering samt lokalens utseende och atmosfär. Det är på detta som Guide Michelin grundar sina bedömningar av lyxkrogarna värda ett besök.

När man blir sjuk är aptiten inte den bästa – men maten och måltiderna minst lika viktiga. Kritiken mot maten på Stockholms sjukhus har stundtals har varit hård. När vi tar oss an utmaningen att utveckla mat och måltider som en del av en god hälso- och sjukvård bör vi lära av de bästa på området. Samma kriterier som Guide Michelin lägger vikt vid i sin bedömning är användbara också när man vill skapa goda måltidsupplevelser i vården, även om syftet inte är att starta lyxkrog.

Är maten lagad från grunden av bra råvaror? Hanteras den hygieniskt på ett sätt som inte försämrar dess kvalitet? Hur serveras maten, på kantstötta brickor, kanske direkt ur en plastlåda eller vackert framdukat? Hur ser miljön i övrigt ut, finns det en trivsam matsal där patienter kan äta under sociala former? Det är några frågor att fundera på.

Jag har lagt tid och energi på att se, lyssna och lära kring mats och måltiders betydelse. Det finns mycket som kan göras för att måltiderna ska bli en höjdpunkt på dagen för den sjuka patienten. Och det behöver varken vara särskilt komplicerat eller kostsamt. Tvärtom bör det finnas en hel del att spara på att servera bra och hälsobringande måltider i vården. Danmark är ett föregångsland som vi kan lära mycket av.

Undernäring är ett stort problem för många patienter. Att tappa aptiten och rasa i vikt är i sig en hälsofara som behöver uppmärksammas. För den som är riktigt illa ut blir lösningen dropp och ofta långa vårdtider.

Men det finns andra sätt att möta patienterna. På danska Herlevs Hospital serveras riskgruppen gudomliga små rätter – Herlevs Herligheder fullmatade med näring och energi och serverade vackert upplagt på snygga små fat. Patienterna uppmuntras att välja flera rätter och beställa ofta. Råvarorna kostar cirka tre svenska kronor per rätt.

Att få fler patienter att njuta av mat i tid kan bespara dem behovet av näringslösning, och kan det dessutom göra att vårddygnen inte behöver bli fullt så många är förstås ännu mer vunnet både ur patientperspektiv och i ekonomiska termer.

Vilka framgångsfaktorer skulle vi kunna ta till oss i Stockholms läns sjukvård?

Kökspersonalen måste ha en koppling, helst ett ansikte, på patienten som ska äta maten. Matansvariga behöver röra sig bland patienterna och lyssna till deras synpunkter. När maten man lagar och serverar tydligt är viktig för en annan människa ger förmodligen mer mening i arbetet och större engagemang i att göra måltiden bra.

Vårdvokabulären kring maten är hemsk och måste ändras till vanligt, mänskligt språk. Man ”monterar” inte mat, man ”lagar” och ”serverar”. Ingen är sugen på ”a-kost” eller ”e-kost”. Det heter mat eller, som i Herlev, ”herligheder”. ”Bulkmat” vill vi inte ens veta vad det är. ”Kantin” gör mig inte hungrig, men väl en trevlig ”à la carte-meny”.

Miljön kring maten är A och O. Mat ska serveras på tallrik och inte i plastlådor. Tallrikarna får dessutom gärna vara vackra och ha en bra kant så man enkelt kan få upp maten på besticken. Rummet där maten serveras behöver präglas av lugn och ro.

En annan central fråga är att patienten själv måste kunna välja både vad och när hon vill äta. I danska Hvidovre är valfriheten omtalad. Men inte allt är perfekt där heller. Köket stänger redan klockan 18.00 så den som behöver mat senare än så blir dessvärre utan.

Att skapa goda måltider som fungerar på sjukhus kräver engagemang och vilja. Det kräver också att man från vårdens sida ser maten som en viktig del av vården. Jag vet att intresset är stort i Stockholms sjukvård och vi står inför flera förändringar. De som vet bäst vilka mat- och måltidslösningar som fungerar är sjukhusen själva, som känner sina patienter. Närmast på tur för förändring står Södersjukhuset, som är i färd med att planera för sitt nya kök, och SLSO (Stockholms läns sjukvårdsområde, som bland annat bedriver geriatrik och psykiatri) som påbörjat förändringar inom flera områden. Det politiska beslutet att bygga ett tillagningskök på Nya Karolinska i Solna är fattat. Men även de sjukhus som för närvarande har sina matleveranser ordnade har goda möjligheter att utveckla måltiderna för sina patienter genom att lägga sitt engagemang på hur måltiden serveras.

Läs mina andra blogginlägg om bättre sjukhusmat
Läs gärna Folkpartiets rapport Stoppa undernäringen av äldre