Det har varit fullt upp hela veckan. I måndags vaknade jag upp bredvid en mycket ynklig liten människa. Lilla M hade haft feber under natten. Mitt program, liksom makens, var fullproppat med viktiga saker. Det är bara att lägga alla planer åt sidan och istället ta hand om sina barn när de blir sjuka. Och det är förstså ingen uppoffring utan en förmån att ha den möjligheten. Men visst kan man få bli lite stressad. Den här gången löste sig allt till det bästa. Morfar kom förbi och pysslade om Maj på förmiddagen och sedan åkte jag hem några timmar på eftermiddagen innan kvällsmötet skulle börja. Alla var nöjda med morfars insats, och nöjdas av alla var M som anser att han är bäst på barnvakteri. Och det är ju tur för i slutet av veckan gjorde han åter entré i barnvaktsrollen, men då till friska barn med mycket energi.
Jag hann med ett givande möte om Framtidens hälso- och sjukvård för intresserade FP-medlemmar på måndagkvällen. Många kom och vi fick bra medskick om vad vi bör tänka på framöver.
Med ett evigt pusslande har vi nu tagit oss igenom veckan. M frisknade till snabbt, men det fanns gott om krockar i schemat i alla fall för min familj. Jag hade tillexempel möten varje kväll under veckan. Tur att vi är två som delar på ansvaret hemma. Nästa vecka blir det min tur att dra det största lasset, för då reser maken bort några dagar.
Den röda tråden i dessa tider är budgetarbetet, som innebär att Alliansens partier förhandlar och diskuterar igenom landstingets budget 2013 så att vi i juni ska vara redo att fatta beslut i Landstingsfullmäktige.
I fredags trotsade jag och Ann-Katrin Åslund aprilvädret och åkte till Kista Centrum för att dela ut flygblad och möta människor och informera om hur vi vill utveckla vård och omsorg för äldre. Och igår hängde jag lite i stan för FP drog igång vårens kampanj på temat unga ska ha jobb. Bland annat talade Erik Ullenhag och Madeleine Sjöstedt om detta viktiga ämne. Men jag frös alldeles för mycket för att stå någon längre stund på torget.
Framåtkvällen var det bara att kamma till sig och dra på sig fina festklänningen för det var dags att fira Jan Björklund som fyllt 50. Oj, vilket fint kalas han hade ordnat på Dansmuseet. Erkänner gärna att jag är lite trött idag. Känner mig som fru kantarell: ”Jämt hon har ett rysligt fläng, tidigt uppe, sent i säng. Alltid glad, fru kantarell, i den gula kjolen”. (fast min kjol var brun). Hur som helst visade sig söndagen vara som gjord för bio. Jag och sonen har just sett Piraterna. Om du har en liten i din närhet så ta med honom eller henne på den här filmen. Den är jättebra!
