Idag fortsätter Per Lodenius (C) sina påhopp på Fp i kulturpolitiken i SVD. Han tror att en pojke i Nykvarn får mer makt över kulturpolitiken om vi inför kultursamverkansmodellen. Det tror inte jag. Jag tror att politiker och tjänstemän får nya roller och i bästa fall att kulturlivets aktörer får göra sina röster hörda på ett nytt sätt. Det leder inte till mer resurser till kulturen runt om i länet. Det bli det däremot om kommunerna själva prioriterar kulturen högre än vad många gör idag. Där skulle C kunna göra skillnad om de verkligen brydde sig om kulturlivets villkor.
I Stockholms stad, där FP leder kulturpolitiken, satsar man rätt storslaget på kulturen i den budget om presenterades i förra veckan. Bland annat får Stadsteatern ett stort tillskott. Generöst nog välkomnas hela länets befolkning att ta del av teaterns utbud. Det om något gör skillnad för kulturintresserade i hela Stockholmsregionen.
Om C vill samverka får de nog presentera starkare sakargument än dessa märkliga påhopp.
För mig framstår det som Lodenius inte riktig har klart för sig vad samverkansmodellen innebär, hur liberal kulturpolitik ser ut eller ens vad Centerpartiet själv driver i kulturpolitiska förhandlingarna i kommuner och landsting. C är helt enkelt ute och cyklar.