Svenska Dagbladet skriver om situationen för den neurokirurgiska verksamheten på Karolinska och jag själv har intervjuas. Situationen är allvarlig och kräver åtgärder.
I Stockholm styrs sjukhusen genom avtal med hälso- och sjukvårdsnämnden. Avtalen möjliggör för sjukhusen att i hög grad forma verksamheten utifrån de behov patienterna har. Vi tror att förutsättningarna att skapa en väl fungerande sjukvårdsstruktur ökar om besluten fattas nära patienterna och av professionens kompetenta företrädare. Självklart behövs också politisk styrning och konkreta beslut i en del frågor. Läs mer om sjukhusavtalen här.
Eric Erfors skriver idag i Expressen om vikten av att ta ansvar för cancervården. Han försöker måla upp en bild av att jag inte skulle vilja ta ansvar för sjukvården. Först blev jag besviken när jag läste hans text. Han har naturligtvis fel. Hela idén med att vara hälso- och sjukvårdspolitiker är förstås viljan att ta ansvar och utveckla vården. Men sedan tänkte jag att vården är och ska vara demokratiskt styrd och då är det såklart mig han ska vända sig till när han vill utkräva poltiskt ansvar. Det ansvaret vill jag gärna ta. Faktum är att min vilja att engagera mig politiskt i sjukvårdsfrågorna väcktes när min mamma drabbades av just hjärntumör. Hon fick sin vård i ett annat landsting, men upplevelsen att stå vid hennes sida i vården gav mig perspektiv som jag ville använda politiskt. Däremot tror jag inte att lösningen är politisk detaljstyrning. Och jag menar dessutom att sjukhusen har åtagit sig ett ansvar som de måste leva upp till och ibland behöver jag ta mig rätten att påpeka detta. Alternativet till att vi styr vården med den inriktning och de ramar som våra avtal anger är att vi politiskt börjar styra mer operativt. Det tror jag vore en olycka för ytterst patienterna.
Erfors har naturligtivs rätt i att brister i vården för personer med cancer inte är godtagbart. Att skapa bättre, välstrukturerade vårdförlopp är en framgångsnyckel, vår nya regionala cancerplan som nyligen fastställts är ett annat verktyg för att skapa bättre cancervård. Att ställa krav i uppdragen, följa upp, utvärdera, och sedan förfina uppdragen är ett ständigt pågående arbete som krävs för utveckling, utan att vi som är förtroendevalda tar över professionenens mandat.
Karolinska sjukhuset har ensamansvar för dessa neurokirurgiska ingrepp, det finns alltså ingen annan aktör som kan avlasta i vårt län. De sjukhus som har ensamuppdrag kring vissa vårdinsatser har ett extra stort ansvar för att få just den vården att fungera väl. Låt mig berätta vilka åtgärder som nu vidtas för att förbättra situationen:
Grunden till problemet är bristen på specialistsjuksköterskor och då främst på natten. Det har länge gjorts ansträngningar för att rekrytera fler medarbetare och detta har också börjat ge resultat och därmed öppnas fler platser. Det beskrivis ibland att sjukhusen inte själva skulle ha mandat att sätta löner för sjuksköterskor. Det stämmer inte, utan är en självklar uppgift för arbetsgivaren. Det finns inga politiska satta lönenivåer.
Ett stort bekymmer när det gäller tillgången på vårdplatser på kliniken är att patienter som redan är färdigbehandlade och borde få eftervård någon annanstans i vården blir kvar alltför länge vilket skapar platsbrist. Det räcker att några få patienter inte kommer vidare i vården för att det ska bli bekymmersamt.
Är det inte bara en fråga om pengar, kanske någon tänker. Det menar jag att det inte är. Det har inte gjorts besparingar på vården – tvärt om, kliniken har fått utökade medel under flera år.
Problemen har lett till konsekvenser för patienterna som fått vänta alltför länge på operation. Det är personer med godartade tumörer som ibland fått vänta länge, ibland i mer än tre månader. Det är inte acceptabelt.
Den viktigaste åtgärden på kort sikt är ett utökat samarbete med Remeo-kliniken, som erbjuder avancerad eftervård. Jag besökte för övrigt den verksamheten för något år sedan och imponerades av verksamheten. Inom en vecka kommer de att kunna ta emot flera patienter som är neurokirurgiskt färdigbehandlade. Därmed frigörs vårdplatser på Karolinaka som gör att situationen förbättras snabbt. Dessutom undersöks nu om några av patienterna som väntar på ingrepp kan få vård i annan del av landet.