Kultur

Liberalernas logotyp
De senaste dagarna har svensk politisk debatt handlat om demokratiska värderingar och synen på jämställdhet genom de obehagliga ställningstaganden och handlingar som bubblat ut från representanter för Miljöpartiet. Det väcker frågor om demokratisyn även i andra organisationer.

Bland annat har det framkommit att en av MPs (tidigare) företrädare inte tar kvinnor i hand och har haft besynnerligt svårt att ta avstånd från dödsstraff för bloggare i andra länder. Han är också ledare för en organisation –  Svenska muslimer för fred och rättvisa, som får föreningsstöd från staten. Deras regionala organisation i Stockholm får också bidrag från Stockholms läns landsting. Det måste nu omprövas.

Landstingets föreningsstöd ska demokratisäkras. Landstingets stöd till föreningslivet i Stockholms län ses nu över enligt budgetbeslut för 2016. Stödens utformning ska vara relevanta och främja möten, integration samt säkerställa att landstingets värden efterföljs. Demokrati och jämställdhet är viktiga värden och krav på alla som mottar stöd av landstinget. Översynen ska särskilt utreda stöd till religiösa organisationer.

– Allas lika värde är en princip där vi ska vara kompromisslösa. Demokrati och jämställdhet är redan i dag självklara krav på organisationer som mottar stöd från landstinget och det är viktigt att uppföljningen av landstingets stöd till föreningslivet är noggrann på dessa punkter. Men vi vill också se över om och hur demokrati- och jämställdhetskriterierna behöver stärkas ytterligare, säger Gunnel Orselius Dahl (L), ordförande i landstingets kulturnämnd.

– Vi kan aldrig riskera att stödja organisationer som motarbetar jämställdhet eller har kopplingar till islamistiska eller andra extrema rörelser. I översynen av föreningsstödet vill vi att landstinget särskilt tittar på stöd till religiösa organisationer och om det är något kulturnämnden överhuvudtaget ska ägna sig åt, säger Paula Ternström (L), ersättare i landstingets kulturnämnd.

En uppföljning ska nu skyndsamt göras av föreningen eftersom kritik framkommit på senare tid. Men det är också viktigt att händelsen i sin helhet ses över för att säkerställa att det vikta föreningsrngagemanget vilar på en demokratisk grund.

Beslut om översyn av alla landstingets kulturnämnds stöd togs i landstingets budget för 2016. Första steget har varit en översyn av kulturstödet. Nu stundar alltså en översyn av stödet till föreningslivet.

Läs gärna Lotta Edholms intressanta inlägg om föreningsbidrag på hennes blogg.

Read more

Idag deltog jag i invigningen av den nya akutmottagningen på S:t Görans sjukhus. Den nya akuten innebär ett lyft för sjukhusets patienter och medarbetare och ett välkommen kapacitetsökning i akutsjukvården i Stockholms län.

100 000 patienter om året ska kunna få akutsjukvård här. Investeringen omfattar 365 miljoner kronor. Det är en modern akutmottagning med kapacitet för dagens och morgondagens vårdbehov. Lokalerna är anpassade för patienterna och vårdflödena istället för att patienter och personal ska behöva anpassa sig till lokalerna. Det möjliggör en modern sjukvård där personalen arbetar i team runt patienten och man effektivt och snabbt kan sätta in de resurser som behövs från akutvård, specialister, röntgen och labb med mera.

Vårdmiljöerna i sig spelar stor roll för patientens upplevelse av vården. Den konstnärliga gestaltningen är betydelsefull i sammanhanget. Konstnären Miwa Akabane verk präglar mottagningen. Hennes mönsterkoncept är unikt för detta sjukhus och det har vuxit fram i samarbete med medarbetare på sjukhuset. Ni ser mönsterkonceptet repeteras i olika former på väggar men också på glaspartier. De bildar en enhetlighet som jag hoppas ska berika – patientens – människans – vistelse på akuten och bidra till den värdiga vårdmiljö vi vill erbjuda patienterna.

Konstnärlig gestaltning av Miwa Akabane

Konstnärlig gestaltning av Miwa Akabane

Men det är inte bara invigning av en ny akutmottagning idag. Det är också en milstolpe i landstingets omfattande omställning till framtidens hälso- och sjukvården (FHS). De mest påtagliga förändringarna är nog det vi kan se med blotta ögat på våra sjukhus där det pågår stora ombyggnationer. Men förändringen är egentligen större än så. Det handlar om att rusta Stockholmsvården för den moderna tidens krav och göra det möjligt att möta behoven hos en allt större befolkning.

Nya akuten får ökad kapacitet:

– 29 nya moderna övervakningsplatser, mot 15 på gamla akutmottagningen.

– 26 nya moderna bedömnings- och undersökningsrum (varav tre för infektionspatienter med smittspridningsrisk, med egen ingång och toalett), mot 15 på gamla akutmottagningen.

– 4 akutrum (ett femte färdigställs när nya ambulanshallen står klar).

Ökade lokalytor:

Akutmottagningens lokaler omfattar 2 800 kvm. Det innebär dubbelt så stor yta som den nuvarande akutmottagningen. Akutröntgen 550 kvm i helt nya lokaler. Tillkommer senare: ambulanshall 600 kvm.

Möjliggör nya arbetssätt:

– Bättre kvalitet och patientsäkerhet, exv fler platser för övervakning med telemetri, fler akutrum, ett särskilt isoleringsrum med egen ingång för patienter med misstänkt smitta.

– Teamarbete runt patienten med medarbetare med olika kompetenser.

– Lokalerna är anpassade efter patienten/patientflöden, exv närhet akutmottagning och akutröntgen. Arbetet blir mer effektivt och det finns bättre förutsättningar att utveckla akutsjukvården.

– Lokalerna kan enkelt anpassas för framtida utveckling av vården och arbetssättet.

– Övervakningsplatser med större avskildhet ger ökad integritet.

– God arbetsmiljö och vårdmiljö i nya, fräscha och funktionella lokaler.

Read more

Igår talade jag på ett seminarium om kulturens roll i vården. För mig är det självklart att kulturen spelar en stor roll i många människors liv och det förändras inte när man blir sjuk.

Ett tips för alla som vill lära mer om kulturens betydels för hälsan hittar mycket intressant information på Den kulturella hjärnan. Jag vill särskilt tipsa om en film som visar hur en äldre man lever upp när han får njuta av musiken Alive inside:

Read more

Svårt sjuka barn som ska vårdas på Nya Karolinska sjukhuset behöver få alla sina behov tillgodosedda, inte bara de medicinska. Lek, kultur, lärande och läsning är också viktiga inslag i barnens tillvaro, även när de är sjuka.

Barnen som ska vårdas på NKS kommer att vara så sjuka att de behöver den allra mest högspecialiserade vården. Även de barnen behöver få leka och läsa. På Astrid Lindgrdns Barnsjukhus, ALB, finns stor erfarenhet och kunskap om att arbeta med barn och att skapa aktiviteter för patienterna. Medarbetarnas kunskap tillvaratas när formerna för innehållet i det nys Pedagogiska Resurscentrumet till nya sjukhuset skapas. Patienternas behov sätts främst när verksamheten utvecklas.

Det kommer att skapas en avdelning för ungdomar där de kan umgås och spela biljard, pingis, digitala spel, sällskapsspel osv. Där ska också finns möjlighet till eget skapande i en verkstad och möjlighet att hänga och läsa böcker eller leka i en trevlig miljö utanför det egna vårdrummet. Jag ser framför mig en plats där man bejakar hela människan och man slipper reduceras till bara en patient. Självklart ska det också finns klassrum för skolundervisning samt musikrum.

I det nya sjukhuset finns också plats för de mindre barnens lekterapi med lekrum, verkstad och en egen lekplats på innergården.

SvD skriver idag en artikel om biblioteket på ALB som inte i sin helhet flyttas till NKS. Men inte heller barnsjukvården flyttas i din helhet till NKS. Delar av verksamheten blir kvar utanför det nya sjukhuset och där barnen finns ska litteraturen och kulturen finnas. Vid NKS kommer det dock att finnas ett brett urval av barn- och ungdomslitteratur integrerade i lekrummen. Och barnen kommer dessutom att ha möjlighet till läsupplevelser och annat via läsplattor som gör att de som vill kan gå ett bra utbud även i det egna vårdrummet.

Det kommer inte att finnas ett separat, traditionellt bibliotek. Berättelser och böcker blir en bärande del av den lek, lär- och kulturverksamhet som erbjuds på NKS. Jag är övertygad om att detta är en bra modell att möta barnens behov på och skapa en lustfylld och berikande verksamhet som bidrar till välbefinnande även för mycket svårt sjuka barn.

Läs mer om kultur i vården:
Konsten får stort utrymme på NKS, inte minst för barn. Läs gärna en artikel om arbetet med konstnärlig gestaltning på sjukhuset.

Landstinget erbjuder ett utbud av kulturprogram i vården. Här kan du se katalogen fred kulturprogram för barn

Film har också sin plats i vården dör patienter kan vara publik men också filmskapare.

Här finns information om aktiviteter på Astrid Lindgrens barnsjukhus idag.

Mycket kunskap om kulturens betydelse för hälsan finns på Den kulturella hjärnan.

Read more

För mig som för många andra är sommaren en tid när extra mycket läsning hinns med. Jag blandar facklitteratur med skönlitteratur. Jag vill tipsa er om sommarens starkaste läsupplevelser.

Min Jihad av Hanna Gadban beskriver en del av Sverige som nog är okänt för många och definitivt ett område som jag själv behöver förstå mer om. Hon skildrar islamismens utbredning även i vårt land och hon beskriver sitt sökande efter liberal islams utrymme. Hanna Gadban är just en liberal muslim. Hennes bok utmanar verkligen många krafter och har med den startat sommarens kanske hetaste diskussion. Hon tar konsekvent avstånd från den ökande radikaliseringen som hon så tydligt ser i dagens Sverige.

Hur ska det gå för Pinnebergs? av Hans Fallada (eller Rudolf Ditzen, som var hans verkliga namn) är en riktigt gammal goding. Den skrevs redan 1932 och skildrar en ung familjs strävan i stark motvind med arbetslöshet och fattigdom för att försörja sig och leva ett anständigt liv. Boken utspelar sig i Weimarrepublikens sista tid och nazisternas gryende rörelse  börjar märkas. Författarens eget öde är också intressant. Han levde kvar i Tyskland under hela kriget och hans liv kantades av missbruk, självmordsförsök och kriminalitet. Boken finns i nyutgåva och som pocket.

Jag heter inte Miriam av Majgull Axelsson är en gripande berättelse om högaktuella frågor om flyktingar, utanförskap och romers utsatthet. Jag tycker Majgull Axelsson är en enastående författare och flera av hennes böcker följer med i tankarna långt efter att den är utläst. Men kanske är den här boken den allra bästa? Ett läsmåste!

Dessutom har jag utsatt mina barn för en del högläsning också. Eftersom vi tillbringade en vecka på Österlen fick  jag för mig att läsa Bombi Bitt och jag. Den läste jag själv som barn och gillade mycket. Och den håller än. Jag får göra om språket lite för det är lite daterat och riskerar att blockera hela berättelse om barnen måste förhålla sig till en massa ”togo vi” och ”kommo till”. Oj, vilken berättare han var – Fritiof Nilsson Piraten! Man kan riktigt se framför sig hur Vricklund kämpar med ålen och lite längre fram hur kyrkan ter sig en sen kväll när kyrksilvret ska säkras enligt Bombi Bitts geniala plan.

I övrigt läser jag en del intressanta utredningar och annat jobbnyttigt som jag lagrar i minnet för höstens initiativ och politiska ställningstaganden. Men dessa texter besparar jag er, det är ju ändå fortfarande sommar och kanske lite semester kvar?!

Read more

Flera seminarier, viktiga samtal, trevliga möten. Almedalsveckan är nu i full gång. Intrycken är många!

Jag inledde dagen med ett fullsatt seminarium om värdebaserad vård som Dagens Medicin och Karolinska universitetssjukhuset arrangerade. Mer om det i ett tidigare inlägg.

image

Strax därefter ännu ett spännande seminarium, den här gången om psoriasvården. Först fick vi en dragning om vad psoriasis är och hur vården fungerar idag genom Mona Ståhle, professor verksam på Karolinska universitetssjukhuset. Därefter fick vi lyssna på en ung person som haft psoriasis halva sitt liv, Alice Suits, patientföreträdare i Ung med psoriasis. Hennes liv har blivit så mycket bättre genom nya biologiska läkemedel. Hon beskrev hur hon länge upplevde att hon inte blev tagen på allvar. Seminariet avslutades med en paneldiskussion där jag medverkade. Jag lyfte fram behovet av jämlik vård, inte bara mellan landsting utan också inom landstingen. För mig är det tydligt att vi behöver utveckla ersättningsmodellerna i vården för att ge patienterna mesta värde. Vi behöver också nationella riktlinjer och möjlighet för patienterna att veta och förstå vad de kan förvänta sig och vilka möjligheter som finns.

En snabb lunchwrap och lite förberedelsetid i parken ökade på energin inför givande samtal med RFSL om hur vi behöver utveckla vården för HBTpersoner. Jag kunde berätta om de initiativ som tagits av mig och flera engagerade politiker i Stockholm. Och jag fick med mig några viktiga aspekter att tänka på när vården utvecklas framåt.

Kultur i vården har alltid varit en fråga som engagerar mig. I eftermiddag fick jag vara med i Danderyds sjukhus seminarium där de presenterade arbetet ett spännande projekt med lovande resultat om hur vården kan använda kultur på recept som ett sätt att hjälpa patienter med svår och långvarig smärta. Fint att få ta del av hur en patient upplevt kultur på recept och hur det stärkt hennes livskvalitet väldigt påtagligt. Nu vill jag absolut fortsätta jobba för att kultur ska få en tydlig plats i vården och förankras vetenskapligt. Det möjliggörs genom det stora engagemang som finns och genom att resurser avsätts i landstingets budget. Själv berättade jag under seminariet om satsningen på kultur i vården och om bakgrunden till mitt engagemang  genom en personlig berättelse om min mammas sista tid i livet där kulturen spelade en viktig roll.

Se en kort film här.

Sen var det roligt att få gå till Neuroförbundets Brainbus och lära mig mer om hjärnan. Jag fick testa att flytta en kula enbart genom att att slappna av och fokusera. Förunderligt nog gick det utmärkt, trots den något intensiva arbetsdagen. Jag satta också min hjärna i arbete med att lösa lite kluriga uppgifter.

Kluriga uppgifter för hjärnan hos Brainbus

Kluriga uppgifter för hjärnan hos Brainbus

Kvällen ägnades åt att lyssna på statsministerns och ett givande middagssamtal hos Vårdförbundet.

Read more

Här om dagen talade jag på konserthuset om kultur i vården och hur ny teknik kan hjälpa till med detta. Vården, stora kulturinstitutioner, det fria kulturlivet och kulturentreprenörer, alla behöver vi sammarbeta. Ingen av oss kan ensam lyfta kulturens roll eller kraft i hälso- och sjukvården men tillsammans kan vi göra reell skillnad för den enskilde patienten, medarbetaren och medborgaren.

Precis som att människan inte bara är ett djur som alla andra utan också har ett själsligt liv som måste tillfredsställas för att hon ska må bra måste hälso-och sjukvården  byggas av fler dimensioner än bara traditionell vård. Själslig och intellektuell stimulans ger kroppen kraft och ork att leva eller överleva. Det ena ger så att säga det andra.
Därför är det så viktigt att vi ska pratar om hälsa, vård och kultur tillsammans, samordningen ger höjd kvalitet och får synergieffekter för patientens välmående.

Landstinget ska prioritera människor som annars har svårt att nå kulturen, till exempel patientgrupper med längre vistelsetider inom hälso- och sjukvården.
Utbudet ska vara anpassat till respektive vårdverksamhet och patientgrupp och fokus bör vara på barnsjukvård, geriatrik, hospicevård samt den slutna psykiatrin och annan långvarig sjukvård.

För att varje krona till kultur i vården ska ge så god effekt för patienterna som möjligt ska kultur i vården kopplas tydligt till forskningen och vara evidensbaserad. Det vetenskapliga stödet för att kulturella upplevelser kan vara en del i en läkningsprocess har ökat. Kulturen håller oss friska längre och ger oss dessutom en mätbart snabbare rehabilitering.

Det arbete dagens sammankomst handlade om, tillgängliggörandet av högkvalitativ konsertmusik för våra patienter. När ny teknik testas och vi gå i bräschen för innovationer i vården får det fler att tänka nytt. Jag tror att detta arbete är och kommer att vara en inspirationskälla för fler kultursatsningar framöver och jag tror att många patienter i framtiden kommer att ha tillgång till kultur för sitt välbefinnande. Den digitala utvecklingen ger helt nya och ofta radikalt bättre möjligheter att tillgängliggöra kulturen för fler.

För den som vill njuta av musik från Konserthuset rekommenderar jag deras utmärkta tjänst Konserthuset play.

Read more

Idag presenterar Alliansen budget för 2016 i Stockholms läns landsting. Budgeten har en tydlig folkpartiprofil med fler viktiga satsningar på hälso- och sjukvård, trafik och kultur.

Vi är inne på tredje mandatperioden med Folkpartiet och Alliansen vid rodret i landstinget. Det är också den första budgeten där jag ansvarar för hälso- och sjukvården. God ordning och reda och en ansvarsfull hushållning gör att vi nu kan göra flera viktiga satsningar på hälso- och sjukvården.

Sjukvårdsbudgeten ökar med 1,8 miljarder kronor (3,3 procent) nästa år och det betyder att vi kan förstärka både akutsjukhusen och vården utanför sjukhusen, framförallt vårdcentraler. En riktad satsning på primärvården görs också om 75 miljoner kronor.

Vi fortsätter att investera i hälso- och sjukvården för att kunna möta framtidens behov i den växande region som ska leverera vård till allt fler. Även äldre människor ska få mer egenmakt genom att vi inför vårdval i geriatriken.

Jag vill också nämna den stora satsningen på investeringar i vårdens IT. Detta handlar om både arbetsmiljö, förbättrad service med e-hälsotjänster och att stärka patientsäkerheten. Läs gärna vad Dagens Medicin skriver om detta. 

Även på trafiksidan tar vi viktiga utvecklingssteg. Budgeten förstärks med 295 miljoner kronor, men för att klara den kraftiga utbyggnaden som vi ser behövs kommer även SL-kortet att bli dyrare. Vi måste ta höjd för den största expansionen av tunnelbanan på 40 år och se till att drifta Citybanan för mer och bättre pendeltågstrafik. Arbetet med att förverkliga Spårväg syd, utveckla Roslagsbanan och göra om 4:ans buss till spårväg fortsätter också.

Kulturbudgeten förstärks med 4 procent. Den största delen av detta går till kulturnämnden och bland annat Konserthusets fortsatta utveckling. En del läggs också in i sjukvårdsbudgeten för att skapa utrymme för mer kultur i vården.

Här hittar du Alliansens budgetförslag 2016.

Read more

Sverige ska vara ett land som tar det fria ordet på största allvar. Ett sätt att göra det är att ge en fristad till författare och andra konstnärer. Just nu riskerar dock den iranske dokumentärfilmaren Roozbeh Janghorban att utvisas. Tillsammans med Stockholms kulturborgarråd Roger Mogert (S) skriver jag i DN att Roozbeh Janghorban borde få stanna.

Vi framför också vårt tack till Tempo dokumentärfilmsfestival för att de visat hans filmer. Det betyder så mycket att ett hotet konstnärsskap får stå i strålkastarljuset.
Min erfarenhet från tidigare insatser kring förföljda författare har lärt mig att vi kan göra skillnad. Sprid gärna artikeln, som du hittar här.

Andra medier har också uppmärksammat vårt krav: Svt och Sveriges Radio (som intervjuer oss)

Se gärna ett tidigare inslag i SVT om Roozbeh Janghorban.

Read more

Kulturnämnden får utökad budget med 16,4 miljoner kronor. I centrum står Kultur i vården och barn och unga vid sidan av ett nytt fyraårigt avtal med Konserthuset, i den budget som kulturnämnden nu fastställt. Själv lämnade jag ordförandeskapet vid årsskiftet, men engagemanget för kulturpolitiken finns förstås kvar. 

Min efterträdare som ordförande Gunnel Orselius-Dahl säger i en kommentar: ”Som huvudfinansiär för Konserthuset tar landstinget ett stort ansvar för ett kultur- och musikliv i världsklass. Konserthuset är en musikscen som verkligen har lyckats sätta avtryck och det är roligt att vi kan fortsätta ge detta musikhus stabila förutsättningar – och ett rejält påslag på sex miljoner per år de kommande fyra åren”

Gunnel lyfter också fram barn och unga som en prioriterade grupper. Och förstås fullföljer hon ambitionen att utveckla kultur i vården- verksamheten så att fler får del av kulturen, även när man är sjuk. Det finns dessutom en tydlig ambition att koppla verksamheten till vetenskap och använda kulturen för bättre hälsa. Det gillar jag!

Read more