Sjukvård & hälsa

En av de vanligaste cancerformerna är cancer i tjock- och ändtarm. Dessbättre kan nästan alla drabbade botas, förutsatt att de upptäcks i tid. Därför är screening för cancer i tjock- och ändtarmen en riktigt viktig hälsosatsning. Med screening kan man dessutom upptäcka förstadier cancer som därmed kan stoppas i tid.

I Stockholm har vi, tillsammans med Gotland, gått före landet i stort och erbjudit screening för tarmcancer sedan 2008. Nu visar en ny rapport att detta haft mycket god effekt. Vi har väsentligt färre fall av tjock- och ändtarmscancerfall än övriga sjukvårdsregioner där man har hela 17 och 21 procent högre cancerförekomst.

Detta är fantastiska resultat som visar hur viktigt det är att utveckla screening och andra tidiga insatser för att mota bort och bota cancer.

Jag har förlorat båda mina föräldrar i olika former av cancer. Därför känner jag väldigt starkt för alla insatser som på ett effektivt sätt kan bespara människor lidande, inte minst genom tidig upptäckt och förebyggande åtgärder.

Nu blir screening för tjock- och ändtarmscancer en nationell insats som kommer att i Sverige till del. Det känns fantastiskt att vi därmed kan ge fler människor i Sverige chansen till ett liv med hälsa.

Här kan ni läsa rapporten, som är framtagen av Ulf Strömberg, vid Göteborgs universitet: Rapport: Geomapping av tjock och andtarmscancer (pdf, nytt fönster)

Dessutom sökte forskarna svar på i vilken omfattning man i RSG har kunnat diagnosticera tjock- och ändtarmstumörer tidigare. Forskarna undersökte också hur incidens och tidig upptäckt av tjock- och ändtarmscancer associerar med sociodemografiska karaktäristika.

Read more

Den fruktansvärda terrorattacken på Drottninggatan för fyra år sedan glömmer jag aldrig. Idag går mina tankar till alla som miste någon av sina nära och kära.

Jag var personligen rejält omskakad den där dagen eftersom min dotter var på skolbio på Skandiabiografen på Drottninggatan precis när terrorattacken genomfördes. Men hon och klasskompisarna fick bästa hjälp hos Cityakuten där de tog skydd. Det var en stor lättnad för mig när hon på kvällen äntligen kunde komma hem välbehållen. Tankarna snurrade om och om igen, tänk om de gått ut från bion bara lite tidigare. Tänk om.

Jag tänker också på alla stockholmare som visade vad generositet och gemenskap betyder. Alla de som osjälviskt sträckte ut en hand för att hjälpa. Alla som i sitt arbete gjorde allt för att rädda liv, skapa trygghet och få fast gärningsmannen. De är hjältar.

Sorgen över alla som dog är inte en personlig sorg för mig, men den är ändå påtaglig och jag vet att den omfattar många av oss. Minnena av terrorattacken finns kvar och det kommer de kanske alltid att göra. När jag passerar Drottninggatan känner jag åter att rädslan, sorgen och ilskan tar tag i mig. Och det är bra. Jag vill påminnas om terrorns fruktansvärda konsekvenser och hur viktigt det är att vi håller ihop och står starka tillsammans.

Read more

Jag är katten kattmänniska. Eller rättare sagt jag är väldigt förtjust i min egen katt Siri. Hon tillför mycket till vår familj och gör hemmalivet mysigt och aldrig behöver man känna sig ensam när Siri är i närheten. Katten har också stor betydelse för många människors välbefinnande, inte minst när man som årsrik behöver äldreomsorg.

Jag skriver idag hos News55 tillsammans med riksdagsledamot Barbro Westerholm och tidigare utredare Susanne Gaje om den viktiga roll katten visats sig kunna ha för äldre som lider av ensamhetskänsla på äldreboende: Att få klappa en katt kan hjälpa!

Olika undersökningar har gett vid handen att det är bra med djur på äldreboenden. De ger trevnad och stimulerar till rörelse och engagemang. Ensamhetskänslor och depression kan minska. 

Vi tror det vore bra att fler äldreboenden prövar att ha katt och att kattnärvaron följs upp på ett vetenskapligt sätt.  Läs mer på News55

Read more

I fredags besökte jag Tensta och den ptovtagnkngenhet, en buss, som finns där två dagar i veckan, och på andra platser i skrevs på andra dagar.

I Region Stockholm har vi skapat nya former för att nå ut med information och provtagning i områden där behoven är särskilt stora. Vi vet att till exempel att människorna som bor i Järvaområdet varit extra utsatta för smitta. Det är viktigt för mig att se hur de mobila provtagningsverksamheterna fungerar i verkligheten. Det är Samtrans som ansvarar för verksamheten.

Kön till provtagningsbussen ringlade lång under fredagsmorgonen. Enligt de ansvariga sjuksköterskor som arbetar där, var kön längre än vanligt denna dag. 

Abdukadir Salad Ali, engagerad lokal kraft med liberalt sinne i Spånga-Tensta, var också på plats vid drop in-bussen.

– Jag är glad för att Tenstaborna har hittat hit. Det betyder mycket för dem, det vet jag, säger han. Det är lätt att hålla med honom.

På de mobila provtagningstälten och -bussarna behövs varken att patienterna bokar tid innan, det behöver inte heller ha personnummer eller Bank-ID för att få testa sig. Men däremot måste alla som tar prover uppge ett telefonnummer som de kan bli kontaktade på för att få sina provsvar. 

Jag tycker att vi har gjort rätt val som har satsat på mobil verksamhet. Här finns personal som sammanlagt talat 22 språk. Vården ska vara där vi gör störst nytta, och det upplever jag att vi gör här.

Totalt finns den kostnadsfria provtagningsenheterna på 15 platser runt om i Stockholmsområdet. För att veta mer om de mobila provtagningsenheterna med drop-in och vilka platser de finns på, se mer information här.

Read more

På senare tid har digitala vårdmöten blivit ett mer eller mindre självklart inslag i vården, som inte minst under pandemin underlättat för många att ha kontakt med exempelvis vårdcentralen utan att behöva göra ett fysiskt besök. Men de digitala mötena är förstås inte den enda som många patienter behöver. Här pågår ett stort utvecklingsarbete inom olika delar av hälsa- och sjuvården.

För att underlätta för vårdgivare i Region Stockholm att ta nästa steg mot att kombinera digitala och fysiska arbetssätt har webbplatsen Jobba digifysiskt tagits fram. Med goda exempel, inspiration och tips syftar webbplatsen till att stödja och inspirera vårdgivare i Region Stockholm att utveckla sina verksamheter mot en mer digifysisk vård.

Digifysiska arbetssätt handlar om att ersätta eller komplettera ett fysiskt arbetssätt med ett digitalt för att göra något bättre – för patienten, medarbetarna och verksamheten. I en tid när behovet är som störst att kunna erbjuda patienterna vård, trygghet och kontinuitet på distans, vill Region Stockholm underlätta utvecklingen genom att öka kunskapsutbytet mellan medarbetare och vårdgivare, samt ge stöd till ledare och verksamhetschefer i denna komplexa förändringsprocess.

Daniel Forslund leder det politiska arbetet med digitalisering och innovation i Region Stockholm

Min kollega Daniel Forslund (L) ordförande i innovations- och utvecklingsutskottet i Regions Stockholm, berättar mer:

– Coronapandemin och dess konsekvenser har visat vikten av att kunna kombinera fysiska och digitala arbetssätt inom vården. Med webbplatsen Jobba digifysiskt synliggörs de möjligheter och nyttor som uppkommer med ett digifysiskt arbetssätt för både patienten och medarbetaren. Detta flexibla arbetssätt ger en ökad tillgänglighet och delaktighet för invånaren, samtidigt som den ger vårdpersonalen värdefulla och effektiva verktyg.

– Vi vill genom denna satsning hylla vårdpersonalen som gjort denna digitala utveckling möjlig under brinnande kris, men också ge konkret inspiration och stöd till andra vårdgivare genom ökad kunskapsspridning. Digitalisering handlar inte bara om att införa nya tekniska verktyg, utan framförallt om att utveckla nya arbetssätt och metoder som tillvaratar nyttan av både det fysiska och digitala. Att se så många goda exempel på vårdverksamheternas digitala omställning är väldigt inspirerande och hoppingivande under en svår pandemi, fortsätter Daniel Forslund.

Uppdraget att satsa på digital kompetens i vården gavs av regionfullmäktige 2019, och arbetet med att ta fram webbplatsen påbörjades av Region Stockholms hälso- och sjukvårdsförvaltning under pandemiåret 2020. Webbplatsen lanserades i februari 2021 och bygger på olika vårdverksamheters erfarenheter och utveckling mot ett ökat digifysiskt arbetssätt. 

Webbplatsen jobbadigifysiskt.se består av tre delar: 

  • Goda exempel: Artiklar och filmer med verksamheter som har påbörjat och genomfört förändringsarbetet till en mer digifysisk vård och vilka fördelar det har resulterat i för patienter, medarbetare och verksamhet. 
  • Utforska arbetssätt: Exempel på olika arbetssätt som kan komplettera eller ersätta något som görs på ett mer fysiskt sätt idag. 
  • Att leda förändring: Inspiration och tips för att underlätta arbetet med att leda ett förändringsarbete.
Read more

Idag har vi sammanträde med Region Stockholms regionfullmäktige. 149 ledamöter framför sina skärmar debatterar och fattar beslut. Det är naturligtvis en corona-anpassning att vi håller möten digitalt. Det fungerar, men jag tycker det är mycket mer givande att ses och diskutera frågor i fullmäktigesalen.

För min egen del har jag svarat på en fråga från Sverigedemokraterna som handlade om Liberalernas syn på kulturlivets behov av offentligt stöd. Jag är angeläget om att kulturlivet ska stå starkt och vara fri och ombuden. Det behövs ett starkt offentligt stöd till kulturen, men det behövs också andra vägar för finansiering av kulturverksamheter. Vi som privatpersoner är förstås viktiga finansiärer av kulturen, genom våra biljettköp (inte så mycket under pandemin förstås) och bokköp (det verkar många satsa på just nu) och mycket annat. Men även gåvor till kulturella ändamål och kultursponsring från företag kan vara välkomna tillskott.

Sverigedemokraterna själva föreslog i sitt budgetalternativ för 2021 att vi skulle dra ner kulturnämndens budget med 60 procent (!). 360 miljoner kronor ville de helt enkelt dra in från Konserthuset och de andra viktiga kulturverksamheten som regionen stödjer. Just Konserthuset föreslog SD att staten skulle ta över ansvaret för, dock utan att lägga en enda krona till detta i sitt förslag till statsbudget.

Det är verkligen skillnaden på Liberalernas och SDs kulturpolitik. De är helt oförenliga.

En annan debatt hade jag med Socialdemokrater och Vänsterpartister som anser att vi i regionfullmäktige vet bättre än sjukhusledningarna hur sjukhusen ska städas och av vem. Jag för min del har tillit att sjukhusen själva kan bedöma hur städningen ska organiseras och om de ska anställa egen personal för detta eller samarbeta med privata företag. Sjukhusen gör olika idag, och det är rimligt att de utgår från sina lokala förutsättningar och behov.

Så vitt skilda frågor och väldigt många fler har jag kastat mig mellan idag.

Det blir långa dagar med fullmäktige och jag ser att solen skiner ute och en och annan glassätare har slagit sig ner i parken under dagen. Ikväll blir det promenad hem till Söder i vårkvällen. Jag älskar den här tiden med ljuset och alla knoppar som anas i rabatterna. Förresten såg jag blåsippor när jag gick till jobbet. Det är väl ändå ett hoppfullt tecken, den niger och säger att nu är det vår!

Blåsippan ute i backarna…

Read more

Idag är det vårdagjämning. Ljuset, solstrålarna som värmer och knopparna som finns i naturen gör mig så glad. Äntligen. Jag kan sitta på vår inglasade balkong och jobba eller läsa. Jag älskar det! Idag ska jag locka med mig familjen ut på promenad.

Jag som nördat ner mig litet i den svenska politiska historien vill uppmärksamma ett litet jubileum. Just idag är 170 år sedan som Fridtjuv Berg föddes. Han var folkskollärare och framstående liberal skolpolitiker.

En sammanhållen skola gemensam för alla samhällsklasser, var en av hans då kontroversiella idéer som han argumenterade för i skriften Folkskolan såsom bottenskola.

Jag fick vid något tillfälle en biografi över Fridtjuv Berg och jag fastnade för denne stora politiker som var modig och stod stadigt för sina ideal trots motstånd från andra partier. Hans reformidéer fick så småningom stort genomslag. Och än idag är kunskap, bildning och skolan helt centralt för liberaler.

Dagens boktips: Politik & pedagogik: en biografi över Fridtjuv Berg av Joakim Landahl

Read more

Ofrivillig ensamhet är en plåga för många. Och den förfärliga pandemin har sannerligen gjort saken ännu värre för många fler.

En som kan mycket om vad social isolering gör med oss människor är professor Ingmar Skoog som är föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa. I min senaste podd är han min gäst, och jag tycker han hade mycket intressant att säga. Lyssna gärna!

Read more

Nästan 6 miljarder kronor i överskott – det är ofantligt mycket pengar som Region Stockholm för med sig från 2020. Orsakerna till det stora överskottet är bl.a. stora statsbidrag som inte hunnit förbrukats under året, och att mycket vård inte kunnat utföras under pandemin. Men pengarna behövs för framtiden då vi står inför stora investeringar, och måste betala av regionens vårdskuld till invånarna, liksom bära kostnader för kollektivtrafiken som blöder.


Sjukhusen och all personal har jobbat intensivt med coronapandemin, och resurserna till sjukhusen har varit betydligt större 2020 än 2019. Alla sjukhus gjorde positiva resultat 2020. Vi har också kunnat ta del av flera positiva nyheter inte minst från Karolinska universitetssjukhuset som både förbättrat sin ekonomi och lyckats öppna 200 fler vårdplatser de senaste åren. Det visar att ordning på ekonomin hänger ihop med att också kunna fullfölja uppdraget att ge god vård åt invånarna. Utan ordning på pengarna skulle möjligheterna till god vård urholkas och stora besparingar krävas i framtiden. Det krävs resurser för att investera i både vårdmiljöer och inte minst i personalen.

2020 års överskott kan enligt kommunallagen inte användas för att stärka 2021 års driftbudget rent allmänt. Det är också precis som i en hushållsbudget oklokt att använda ett tillfälligt pengatillskott för långsiktigt varaktiga utgifter. Däremot lägger vi pengarna i en resultatutjämningsreserv som alltså blir viktig för framtidens mer strukturella problem.

Sjukhusen står liksom övriga sjukvården i Region Stockholm mitt i en omställning. Mer vård utanför de stora sjukhusen, valfrihet för invånare och patienter, mer vård i patienters hem – antingen fysiskt eller på distans. En teknisk utveckling med både digitalisering och medicinteknik som går allt snabbare. Innovationer som implementeras och förändrar vardagen för både personal och patienter.

När en större del av vården utförs utanför sjukhusen behöver också en större del av resurserna i framtiden gå dit. Det betyder inte att vi minskar pengarna till sjukhusen, som fortfarande har sina viktiga uppdrag att ta hand om de svårast och mest akut sjuka. Däremot kommer sjukhusen få en mindre del av den totala vårdbudgeten och dess ökning, eller annorlunda uttryckt så kommer sjukhusens budgetar att växa långsammare. Samtidigt förändras sjukhusens uppdrag när mer vård ges i öppenvård utanför sjukhusen. Förändringen innebär förstås att man måste arbeta med både bemanning, organisation och arbetssätt.

Samtidigt arbetar vi för att utveckla den nära vården. Primärvårdens resurser genom sjukvårdsbudgeten har ökat, sakta men säkert, före 2020. Den utvecklingen måste fortsätta om vi vill se starkare vårdcentraler där alla kan få välja sin fasta husläkare.

Sjukvårdsbudgeten har ökat med miljardbelopp varje år som jag och dessförinnan andra liberaler varit med och styrt Region Stockholm och Stockholms läns landsting. Den utvecklingen kommer fortsätta. Varje skattekrona måste användas rätt så att invånarna för tillgång till en vård av hög kvalitet när de behöver den.

Read more

Kriminella gäng är något mycket destruktivt som förstör tryggheten för dem som utsätts för brott. Men också därför att de drar in unga personer, ibland barn, i sina farliga verksamheter.

Jag samtalar i min podd med Camila Salazar Atila som är expert på gängkriminalitet. Hon arbetar på Fryshuset med stöd till dem som vill lämna gängen bakom sig, och hon har många konstruktiva tankar om vad som krävs för att bryta mönstret där unga människor fastnar för gängen.

Lyssna mycket gärna där du brukar lyssna på poddar, till exempel på Spotify.

Read more