Jag har varit aktiv i Folkpartiet och senare Liberalerna hela mitt vuxna liv. Jag har upplevt fantastiska saker, fått se hur många liberala reformer blivit verklighet genom partivänners outtröttliga slit, och jag har fått vänner för livet. Det är våra gemensamma värderingar som knyter ihop oss. Efter många år i regionpolitikern vill jag nu ta steget över till riksdagen och där medverka till att genomföra vårt liberala program.
Vi är ett parti med en livaktig intern debatt om våra idéer och vägvalen har varit många genom historien. Vi är ju ett liberalt parti så det är självklart högt i tak och utrymme för olika åsikter. Det är genom att diskutera, debattera och votera som vi formar politiken.
Sedan förra valet och beslutet att ingå januariavtalet har det varit mycket diskussioner och oenighet inom Liberalerna. I våras höll vi ett beslutande möte, ett partiråd, som i demokratisk ordning beslutade om partiets vägval i regeringsfrågan inför kommande mandatperiod.
Att vi gärna vill se en borgerlig regering, det är nog de flesta helt överens om. Vi känner stolthet över vad de två Alliansregeringarna betydde för Sverige och vill se mer av det. Liberalerna beslutade också på partirådet att arbeta för en detta, även om det innebär att en sådan regering behöver aktivt stöd av Sverigedemokraterna. En stor minoritet, som jag själv ingår i, blev naturligtvis besvikna. Men beslutet är fattat och det måste respekteras. Därmed är den konflikten avgjord, och den interna striden över.
Nu måste Liberalerna samlas kring det som förenar oss, våra liberala värderingar. Det är väldigt mycket mer som knyter oss samman än som skiljer oss partivänner åt. Vi ska stå upp för våra värderingar och vårt partiprogram. Det är i partiprogrammet våra ”röda linjer”, våra gränser för hur ett regeringssamarbete kan formas finns. Det är vårt partiprogram med många Liberala förslag som jag vill gå till val på.
I höst har partiet landsmöte och då ska vi samlas för att gemensamt utveckla vår politik och rusta oss för en valrörelse som kommer att bli avgörande för Liberalerna som parti, men också för utvecklingen av Sverige. Det behöver mer liberalism. Eller som det beskrivs i partiprogrammet: