Många är berörda av terrorattacken på Drottninggatan. Några har mist en anhöriga, flera skadade vårdas fortfarande på sjukhus. Andra blev chockade, ledsna eller rädda. Så även jag. Nu har upplevelserna sjukit in och jag vill formulera några personliga rader och hylla några av de hjältar som gjorde skillnad för min familj den där dagen.
När nyheten om dådet dök upp i mobiltelefonen var jag på jobbet. Vi la direkt allt annat åt sidan och försökte skaffa oss en bild av händelsen. Det var förstås också viktigt att säkerställa att mina närmaste var i säkerhet. Dessvärre var min egen dotter med sin skolklass på Skandiabiografen på Drottninggatan denna hemska fredagseftermiddag. När de lämnade biografen strax efter dådet insåg de snabbt att de måste ta skydd. Fantastiska Cityakuten öppnade sina dörrar för barnen och deras vuxna sällskap, en fritidspedagog och en förälder. Genom skolan fick vi veta att barnen var ok, men förstås rädda. Många timmar senare kunde barnen äntligen köras tillbaka till skolan av polisen och lättnaden var enorm.
Jag är så tacksam både för skolans agerande där de höll oss föräldrar informerade om läget och ordnade så att barnen också fick ringa till sina mammor och pappor och på alla sätt skapa trygghet runt barnen. Skolledningen såg till att vi föräldrar var välinformerade om läget och fritidspedagogens rådiga handlande och förmåga att skapa trygghet för barnen. Ni är fantastiska!
CityAkutens medarbetare gjorde helt enastående insatser för att hjälpa skadade på Drottninggatan. DN skrev om detta för några dagar sedan. Men även den personal som fanns kvar inne på CityAkuten spelade stor roll för min dotter och hennes kompisar. För det är vi mycket tacksamma.
Igår gick jag och dottern till CityAkuten för att framföra vårt personliga tack och överlämna en blombukett. Jag ville självklart också från mig och landstinget framföra ett hjärtligt tack för de insatser som läkare och sjuksköterskor gjorde denna fredagseftermiddag på Drottninggatan. De utsatte sig för stora risker och gjorde insatser som går långt utanför vad vi rimligen kan förvänta oss. De är hjältar.
Tack!
Bilderna har jag och dottern tagit när vi promenerade genom området för dådet för att se hur vi stockholmare vill hedra offren och hylla stadens hjältar
.
