Behovet av fler vårdplatser i Stockholm har diskuterats flitigt på senare tid. Det är självklart att vården måste anpassas efter de behov som finns. Det är både en fråga om att erbjuda patienterna en säker och bra vård och att medarbetarna ska ha en bra arbetsmiljö.
Stockholms läns landsting behöver skapa fler vårdplatser. Tyvärr kan inte frågan lösas enkelt genom ett enda beslut. Istället måste vi arbeta på många olika sätt för att öka antalet platser och se till att platserna som frigörs hamnar på rätt ställe.
Det pågår ett ambitiöst arbete på sjukhusen för att frigöra platser. Det sker genom att man ser över sina arbetssätt och sina flöden på sjukhusen. Man ser också över hur sjukhusens utrymmen kan användas för fler vårdplatser. Genom detta arbete kan man skapa 100–150 nya platser, eller 20–30 på varje sjukhus. En särskild grupp, ”Hjalmargruppen”, bildad ur chefläkargruppen i landstinget, arbetar med detta för att hitta smarta lösningar som kan lösa en del problem med vårdplatsbristen på kort sikt men har också ett mer långsiktigt perspektiv i sitt arbete. På senare tid har detta också gett resultat i form av nya vårdplatser.
Exempelvis öppnade Norrtälje sjukhus 18 nya platser den 1 februari i år. Tidigare har Södersjukhuset, Danderyds sjukhus och Karolinska universitetssjukhuset utökat sina platsantal. Arbetet att skapa fler platser på sjukhusen måste förstås fortsätta.
Landstingets sjukhus visar överskott i sina ekonomiska resultat för 2010. Det innebär att det bör finnas ekonomiskt utrymme för en viss ökning av vårdplatserna. Det är förstås så att pengarna ska användas där de bäst behövs.
Allt kan dock inte lösas genom att man utökar platserna på akutsjukhusen. Det krävs en hel del annat också. Idag vet vi att många av de äldre patienterna på sjukhusen, uppskattningsvis cirka 5 procent, egentligen skulle behöva vård inom geriatriken för sin egen skull, men det skulle också kunna frigöra plats på akutsjukhusen. Därför är det bra att landstinget nu beslutat att utöka beställningen av geriatrisk vård med 7 procent. År 2010 var det 320 000 vårddygn i geriatriken så en utökning med 7 procent innebär många tusen ytterligare vårddygn där. Utökningen av geriatriken kan innebära en bra avlastning för sjukhusen.
Vidare pågår just nu arbetet med ett helhetsgrepp om investeringsbehoven i landstinget. Sjukhusens lokalbehov för att kunna erbjuda tillräckligt med vårdplatser och i övrigt erbjuda en god vård måste självklart vara en central fråga i detta perspektiv.
I ett lite längre perspektiv måste vi också bestämma oss för hur strukturen för hela sjukvården i landstinget ska se ut i framtiden. Det finns många aspekter att fundera på i detta arbete. Dels växer Stockholms läns invåndarantal så det knakar. Dels byggs ett helt nytt sjukhus – NKS. När detta tar form måste förstås frågan om långsiktiga vårdplatsbehov också finnas med i beräkningen. Formerna för framtida hälso- och sjukvårdsstrukturen i landstinget kommer att diskuteras under året.
Våren 2010 gjordes en stor utredning av vårdplatssituationen i Stockholms län. Du hittar mer information om detta här: vårdplatsutredning.
DN skriver om vårdplatssituationen idag, läs här.
Uppdatering
P4 Radio Stockholm har idag också gjort inslag om vårdplatsbristen. du hittar det här. Miljöpartiet är tydligen inte särskilt insatta i vårdplatsfrågan för de tycks inte veta att en hel del görs, både på sjukhusen och genom politiska beslut i landstingshuset. Det framstår som att MP vill ta ifrån sjukhusen sitt mandat att utforma vården utifrån de avtal som finns. Istället tycks de mena att politikerna ska överta sjukhusledningarnas ansvar. Det hoppas jag är ett missförstånd för det vore ju förfärligt om politiker skulle misstro sjukhusen i så hög grad att de vill avlöva dem på makt och egen beslutanderätt. Jag menar å andra sidan att vårdplatsfrågan måste lösas på sjukhusen som har de rätta verktygen. Därutöver krävs politiska beslut och några av dessa redogör jag för ovan.
