Idag debatterades budgetens hälso- och sjukvårdsavsnitt i landstingsfullmäktige. Som hälso- och sjukvårdslandstingsråd inledde jag debatten och tog då tillfället i akt att berätta om några av de förbättringar av vården som Folkpartiet och Alliansen föreslår inför nästa år. Tack vare att vi håller god ordning i landstingets ekonomi kan vi satsa 1,8 miljarder mer på sjukvården 2016.
För mig som liberal är det en huvuduppgift att ge länets invånare stöd och förutsättningar att ha en god hälsa – friskare människor är friare människor. Vi ser en positiv hälsoutveckling, men fortfarande finns det skillnader mellan olika delar av länet. Även om hälso- och sjukvården naturligtvis inte ensam kan lyfta hälsan – det krävs att många samhällssektorer drar åt samma håll – så ska landstinget göra vad vi kan. Alliansens budgetförslag har en tydlig linje i att sträva för hälsa. Ett exempel är att en ny ersättningsmodell för primärvården utvecklas, som på ett ännu tydligare sätt ska ta fasta på invånarnas vårdbehov. Jag hoppas att även den politiska oppositionen är intresserade av att delta i det utvecklingsarbetet.
Det går inte att tala om hälsa utan att nämna den psykiska hälsan – eller snarare den ohälsa som så många, inte minst ungdomar, drabbas av. Vi har sett en positiv utveckling under senare år. Psykiatrin har blivit bättre och mer förankrad i vetenskapen, vilket jag välkomnar. Den riktigt nära psykiatrin har utvecklats kraftigt genom att psykologer numera är mer vanligt förekommande i på husläkarmottagningarna. Vi behöver utveckla psykiatrin mer och tydliggöra sambandet mellan den psykiska och den fysiska hälsan.
I budgeten finns flera viktiga initiativ. Låt mig nämna bara ett: Vi initierar nu en utredning i syfte att kraftsamla och stärka psykiatrins utveckling genom att samla resurser och kompetens i ett nytt regionalt psykiatricentrum med ambitionen att få en igång ett lika viktigt och kraftfull arbete som landstingets regionala cancercentrum, RCC, gör idag.
Valfriheten, som väldigt många stockholmare kommit att uppskatta, och rent av ta för given, tycks i den politiska sfären fortfarande vara kontroversiell. Förra veckan firade vi Vårdval Stockholms åttaårskalas. Nu går vi vidare och ger fler rätten att välja. Nästa steg innebär att de som behöver äldresjukvård (geriatrik) ska få möjlighet att välja mellan olika aktörer. Det är en viktig frihetsfråga.
Vårdvalet och mångfalden bland utförare betyder mycket för hälso- och sjukvårdens utveckling, men är även en viktig feministisk fråga. När det finns fler aktörer i välfärdssektorn för de kvinnor som är verksamma i den sektorn fler arbetsgivare att välja på – eller kan starta eget. Ungefär hälften av välfärdsföretagen leds av kvinnor. De partier som bekämpar företagande i välfärdssektorn kan knappast kalla sig feministiska.
Den största vinsten med mångfald i välfärden är för patienterna, som får del av en starkare kvalitetsutveckling och en ökad tillgänglighet. Att stärka patientens ställning är en viktig del i det liberala uppdraget, och den budget alliansen föreslår flyttar fram positionerna ytterligare. Kontrasten är stor till oppositionens olika budgetförslag – inte minst efter gårdagens budgetbeslut, där Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet tvingade igenom besparingar på 700 miljoner kronor på kollektivtrafik och sjukvård.
I filmklippet nedan berättar jag kortfattat om våra budgetsatsningar:
