Benskörhet riskerar att i framtiden drabba allt fler, äldre kvinnor löper störst risk och vi lever allt längre. Vi i Stockholms läns landsting ska se till så att de extra åren kan levas aktivt och med glädje, då är osteoporosen en av de utmaningar vi måste ta tag i. Nya metoder och arbetssätt kan möjliggöra för fler att leva ett normalt och aktivt liv.
Det första steget i en god hälso- och sjukvård är det förebyggande arbetet. Åtgärder för att upptäcka och behandla tillståndet måste sättas in tidigt, de som redan fått en fraktur löper mycket större risk att drabbas av en ny. Sjukvården måste bli aktivare och snabbare på att identifiera benskörhet tidigt.
Nya innovativa metoder och arbetssätt är vad som för vården framåt. En av paneldeltagarna förespråkade en specifik metod med hittill allt för låg evidens. Alla nya sätt att möta vårdens utmaningar saknar såklart viss evidens till en början. Därför är det viktigt att vården utforskar en mångfald av sätt att arbeta på och bygger upp evidensbaserad kunskap. Mångfald istället för enfald är en rimlig utgångspunkt i jakten på framtidens hälso- och sjukvård. I osteoporosvården krävs flera olika insatser och en samlad strategi.
Jag lyfte fram betydelsen av ett aktuellt vårdprogram. Med patientens behov i fokus dras tydliga riktlinjer för organisation och ansvar fram. Information till patienten, fortbildning för vårdens olika professioner, och ett fördjupat samarbete med patientföreningen Riksföreningen Osteoporotiker lägger grunden för vad jag tror är avsevärda förbättringar i framtidens hälso- och sjukvård.
Jag kommer att arbeta för att fler ska få bättre vård tidigare. Förebyggande livsstilsarbete, fördjupad kunskap och ett strukturerat arbete kan ge fler människor ett gott liv.
