För eller emot vårdval? För mig är det en konstig fråga. Vårdvalet är bara ett verktyg, för att ge patienter större makt över sin situation. Och för att fler ska kunna få vård i tid. Hos husläkarna är det tydligt att vårdvalet har lett till mer vård för dem med störst behov.
I januari 2008 startade de första vårdvalen i Stockholms län. När vi sammanfattar resultaten ser vi ökad tillgänglighet till vård och starkare ställning för patienterna. Stockholmarna har fått ökad makt över sin hälsa och viktiga beslut i sin vardag tack vare vårdvalen. Invånarna i Stockholms län har också fått tillgång till ett betydligt större vårdutbud och vård i tid.
Men vi är inte nöjda. Utvecklingen av vårdval behöver bland annat sikta på kontinuitet, innovation och ökad jämlikhet.
När man lyssnar på den politiska oppositionen målas vårdvalen upp som det stora hotet mot vården. Det är väldigt märkligt, av två anledningar. För det första är vårdval bara ett verktyg – en avtalsform. Det bygger på att alla vårdgivare får erbjuda patienterna vård, inom de ramar landstinget fastställer, och så länge man uppfyller våra högt ställa kvalitetskrav. Det viktiga är alltså hur dessa avtal och kvalitetskrav utformas.
För det andra har vårdvalen medfört stora förbättringar som borde vara tydliga för alla. Köer och väntetider har kapats, ibland nästan försvunnit. Höft- och knäledsoperationer, logopedhjälp för barn med språksvårigheter, och en rad andra vårdområden: Vårdvalen är en huvudförklaring till att vården i Stockholms län är bäst i landet på att uppfylla vårdgarantin för specialistvård.
Att avskaffa vårdval innebär inte bara att man avskaffar patienternas frihet att välja. Det betyder också att man avskaffar eller allvarligt försvårar vården för dessa patienter. Färre kommer få vård i tid.
Den som vill avskaffa vårdval måste svara på en fråga: Hur ska ni lösa vården för dem som behöver byta ut sin höft- eller knäled? Hur ska ni se till att barnen som har språksvårigheter inte återigen behöver vänta i månader eller ännu längre på att få hjälp av en logoped? Hur ska ni hindra att de långa väntetider som fanns innan vårdvalen, återkommer?
Vårdvalen kostar pengar. Det är självklart att det är dyrare att ge människor vård än att låta dem stå i kö (åtminstone på kort sikt…) När Socialdemokraterna och andra vill spara på vårdvalen betyder det inget annat än att spara på vården. Att ransonera vården.
Självklart ska vi ha kontroll över kostnader och kostnadsutveckling. Vi har under tio år återkommande följt upp och utvecklat olika vårdval, och anpassat ersättningssystem.
En av de stora förändringarna gäller husläkarverksamheten, där vi förändrat resurserna ännu mer ska utgå från vars och ens individuella vårdbehov. Redan tidigare har det varit tydligt att läkarbesöken ökat mest för personer med lägst inkomster.
Nu vill vi gå vidare och göra vården ännu mer modern i att svara upp mot enskilda människors vårdbehov och utveckla nya former av både digitala kontaktmöjligheter och innovativa sätt att till exempel minska vårdrelaterade infektioner eller antibiotikaresistensen. Därför har vi tagit initiativ till en större översyn av vårdvalens utformning.
Nedan finns några fakta om två aktuella rapporter, om vårdvalen generellt och om husläkarverksamheten (dvs vårdcentralerna).
Vårdval 10 år – viktigaste punkterna från rapporten
Effekter av vårdvalen
En genomlysning av de studier som finns visar att vårdval ger effekt på det huvudsakliga syftet – att låta vården koncentreras utifrån patienten som individ.
Förbättrad tillgänglighet
Stärkt ställning för patienten
Exempel finns på minskade samhällskostnader och kortare operationsköer samt färre komplikationer inom t.ex. höft- och knäoperation.
Kostnadsökningen återspeglar ökad vård – och sannolikt ett eftersatt vårdbehov.
Förbättringsområden
Vårdval påverkar inte jämlikheten negativt men inte heller positivt – de positiva effekterna av vårdval kan spridas till fler. 2016 och 2017 gjordes förändringar av ersättningssystemen till primärvården, för att styra resurserna tydligare utifrån patienters individuella vårdbehov med hjälp av index (ACG och CNI), samtidigt som patienternas valfrihet värnas.
Kontinuiteten har inte påvisat förbättrats av vårdval – i de områden där det är extra viktigt är det värdefullt att se hur styrningen mot kontinuitet kan förbättras. Det gäller t ex hemsjukvård (ska överföras till kommunerna, Alliansen föreslår gemensamt vårdval för äldres vård och omsorg), ASIH, husläkarverksamheten.
Innovationsutrymmet: Det finns inom flera vårdval exempel på hur arbetet med att minska biverkningar av vården, t.ex. vårdrelaterade infektioner och blödningar efter operation stimulerats av avtalsformen. Detta behöver säkerställas inom fler områden.
Läs mer här.
Husläkarbesöken ökade mest hos dem med lägst inkomst
När vårdvalet för husläkarverksamheten har följts upp, visas att läkarbesöken har ökat mest i de områden som har lägst medelinkomst i länet. År 2008, när vårdvalet startade, var besök per invånare 1,53 och 2016 var siffran 1,62. För dem med högst medelinkomst i länet ökade läkarbesöken under samma tid från 1,45 läkarbesök per invånare till 1,46.
Rapporten om systemeffekter av den reviderade ersättningsmodellen för husläkarverksamheten med basal hemsjukvård visar också effekter av förändringar i ersättningssystemen 2016 och 2017:
- Färre läkarbesök (än tidigare år med vårdval, fortfarande fler än innan vårdval) – men längre läkarbesök. Och fler sjuksköterskebesök.
- Drygt fyra av fem vårdcentraler har startat äldremottagning. Nästan varannan har startat astma/KOL-mottagning.
- Påbörjade förändrade arbetssätt, enklare sökorsaker hanteras med exempelvis egenvårdsrådgivning.
- Ingen övervältring av besök till andra vårdformer syns.
När vårdval?
Vårdval är särskilt lämpligt när valmöjligheter för patienter är viktigt, uppdraget tjänar på flexibilitet och när konkurrens är en fördel. Fokus nu på att som beställare verka för att dels mäta, dels styra mot bättre medicinska resultat och patientupplevd kvalitet samt säkrad jämlikhet.
