När jag läste Dagens Nyheter i morse blev jag bedrövad. Gärd Johansson, en äldre dam som vårdats på Huddinge sjukhus och sedan hos geriatriken. Vid de första avdelningarna beskriver Gärd ett professionellt och gott bemötande. Men sedan, hos geriatriken, blev det inte bra.
Gärd Johansson sätter ord på mycket av det jag själv ser som problem i hälso- och sjukvården. Hon behandlas inte som en fullvärdig och kompetent människa. Tyvärr hittar jag inte artikeln på nätet, men jag rekommenderar läsning i papperstidningen. Nu finns artikeln på nätet: Länk till DN.
Gärd Johansson upplever att hon inte blir väl bemött. Otrivsam miljö, tråkig mat och en attityd att hon nog inte riktigt vet själv vad hon kan och vill. Just den upplevelsen delar nog hon med många andra. Även jag själv har den upplevelsen i samband med min mammas sjukdomstid. Och denna erfarenhet är en av orsakerna att jag engagerat mig i sjukvårdspolitiken. En drivkraft för mig är vilja att alla ska få vara hela människor, även när man blir sjuk och aldrig reduceras till enbart en patient eller diagnos.
Jag driver flera angelägna frågor för att göra sjukvården värdig och mänsklig. En sådan är att skapa läkande vårdmiljöer. Det måste vara ambitionen när vi nu skapar framtidens hälso- och sjukvård med stora investeringar i vårdmiljöerna. Men också konsten och kulturen ska ha en plats i sjukvården och där bidra till den mänskliga och mindre kliniska upplevelsen av sjukvården.
Maten i vården är en annan sådan fråga som ska utvecklas. Det handlar om betydligt mer än näring. Det handlar om en trivsam inramning, ett gott bemötande, doft och smak – kort sagt om den helhet som utgör en bra måltid. Jag presenterade i somras flera förslag på hur mat och måltider i vården kan utvecklas, och hur vi ska möta det stora problemet med äldres undernäring.
En annan oerhört viktigt sida av saken är förstås att medarbetarna i hälso- och sjukvården har rätt kompetens och ständigt jobbar för att utveckla verksamheten och skapa en bra upplevelse av vården. Jag vet att det pågår ett ständigt och ofta framgångsrikt utvecklingsarbete på många håll och inom landstinget uppmärksammar vi vikten av ett gott bemötande t.ex. genom vårt årliga bemötandepris. Gärd Johansson själv beskriver ett gott bemötande på två av avdelningarna som hon vistats på. Men på andra håll behöver uppenbarligen mer göras.
Ibland när jag talar om läkande vårdmiljöer, om vikten av en god städning – inte bara för patientsäkerheten utan också för upplevelsen – om den betydelsefulla måltiden, om rummens gestaltning, om tillgången till positiva upplevelser genom konst och kultur som allt sammantaget kan bidra till välbefinnande även hos den som är sjuk, upplever jag att frågorna fortfarande inte alltid tas på största allvar. Det är synd. Kanske kan Gärds berättelse ge en större förståelse för hur betydelsefullt det är att skapa det goda mötet mellan sjukvården och patienten – människan! Jag hoppas det.
Uppdatering: Idag tisdag följer DN upp artikeln om Gärd, där bland andra jag kommenterar hur jag ser på detta. (Tyvärr ej på nätet). Min medarbetare har kontaktat sjukhuset för att få en rapport om läget. Själv sätter jag upp bemötandefrågorna på dagordningen vid de ägardialoger jag leder med bland andra Karolinska sjukhusets ledning. Detta är frågor om måste lyftas på alla nivåer i organisationen.