Förre statsministern Göran Persson ska avbildas i form av en skulptur. Några surisar gnäller över detta och tycker inte att han förtjänar det samt att det kostar för mycket. Jag tycker de har fel.
Det är fint om landets statsminister och andra människor som åtagit sig tungt ansvar för vårt land kan hedras på olika sätt, även om jag inte alls delar hans vision om hur samhället bör vara ordnat. Att hedra någon med ett konstverk är fint tycker jag. Och i vårt land väntar vi förstås tills man lämnat sina tunga uppdrag innan man får stå staty. Så är det inte överallt på klotet. Visst kostar det en del, men det får man se som en investering. Konstverkets värde består och utvecklas förhoppningsvis med tiden.
Hur som helst. Det blir Kajsa Mattas som får göra skulpturen. Ett utmärkt val av konstnär. Min erfarenhet av henne är genom de fantastiska skulpturerna som finns i Årummet i Uppsala. Min absoluta favorit är Jona, som i hennes verk fortfarande befinner sig i valfiskens buk. Det är en stor bronsskulptur som man gärna slår sig ned på vid Fyrisån. Om vintern är den behagligt uppvärmd.
Kajsa Mattas har också gjort skulpturen Teresa, som speglar den spanska ordensreformator och klostergrundare. Hon dyker med öppet ansiktet rakt ner i vattnet. Jag ser det som en bild av Teresas mänskliga förmåga att trotsa svårigheter, att våga lita på att sina idéer bär. Mycket inspirerande!
Stockholmare behöver inte åka tåget (som om det överhuvudtaget vore möjligt i dessa tider…) till Uppsala. Kajsa Mattas skulpturer finns också bland annat i Cityterminalen.
