Ibland ställs jag inför frågan: Är du feminist? Såklart jag är feminist. Jag vill att kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter. Men jag kallar mig hellre kvinnosakskvinna. Jag är så tacksam för vad de modiga, kraftulla, liberala kvinnorna gjorde. De som var före oss. Jag vill verka i deras anda.
Stridbara liberaler och rösträttskvinnor som Selma Lagerlöf, Anna Whitlock och Cecilia Widerström drev fram reformer som förbättrade kvinnors liv på ett konkret och påtagligt sätt.
Anna Whitlocks samskola gav flickor, så väl som pojkar, möjlighet att utbilda sig och ta examen. Hon var också initiativtagare till Kvinnornas konsumtionsförening Svenska Hem vars syfte var att samla kvinnor för att tillsammans skapa tillgång till mat av bra kvalitet och dessutom skapa bra arbetsvillkor för kvinnorna som jobbade för organisationen. Hon var också rösträttsrörelsens första ordförande.
Selma Lagerlöf var en betydelsefull gestalt i rösträttsrörelsen och deltog i det upprop som gjordes inför bildandet av Folkparitet.
Karolina Widerström var Sveriges första kvinnliga läkare och engagerade sig starkt för kvinnors hälsa och för bättra sociala villkor som liberal lokalpolitiker.
Demokratiskt inflytande, rätten till självständiga liv, möjlighet att utbilda sig att försörja sig själv och få del av ett den framväxande välfärdens fördelar. Förbättrad kvinnohälsa, med tillgång till säkra förlossningar och makt över sin egen kropp och barnafödande. Det är frågor som vi kan tacka våra föregångare för. Men målet är inte nått. Kvinnokampen måste fortsätta.
3,6 miljoner kronor. Så mycket skiljer det mellan mäns och kvinnors livslöner.
Aborträtten ifrågasätts och hotas i allt fler länder runt om oss.
Kvinnors inflytande i olika viktiga samhällssektorer är marginaliserat, det gäller inte minst där pengarna finns. Börsbolagens styrelser är fortfarande pinsamt ojämställda och man kan fortfarande höra förklaringen att kvinnor saknar kompetens. Ändå är det fler kvinnor än män som är välutbildade och flickorna är det lättare i dagens skola än pojkarna. Där har vi ett annat jämställdhetsproblem.
Att Kvinnor utsätts för våld och våldtäkter är fortfarande för vanligt och känslan av att det är svårt att få upprättelse i rättssystemet är utbredd.
Allt detta gör mig stridslysten. I den tradition som rejäla, liberala kvinnorsakskvinnor tog sig an utmaningarna i början av 1900-talet vill jag föra kampen för jämställdhet vidare. Jag vill förändra och kunde kvinnorna i 1900-talets början. Så kan vi – kvinnor och män – idag också.
Själv sitter jag på en maktposition där jag kan bidra till förändring. Jag har satt igång en lönesatsning med fokus på löneutveckling för den kvinnodominerade sjuksköterskegruppen. Utbildning och utveckling av både sig själv och verksamheten ska löna sig. En satsning på arbetsmiljön i vården har jag också bidragit med, liksom möjlighet för fler att utbilda sig till specialistsjuksköterskor.
Tillgången till trygga och säkra förlossningar är en annan viktig fråga. Där jag och folkpartiet drivit på för att bygga ut förlossningsvården i Stockholms län. Planering för en ny förlossningsavdelning på St Görans sjukhus pågår och redan nu i dagarna öppnar den nya avdelningen på Sophiahemmet som innebär ett bra tillskott. Barnmorskor i Stockholms läns landsting får också möjlighet till ett bra lönepåslag genom lönesatsningen.
Makt och inflytande är fortfarande en viktig kvinnofråga, men också en kvalitetsfråga för verksamheterna, anser jag. Med jämställda styrelser får vi bredare perspektiv och tillgång till flera erfarenheter som bidrar till verksamheterna. Därför är jag stolt över att vi i landstinget s k professionella styrelser har jämn könsfördelning. Och jag vakar som en hök över styrelsernas sammansättning. De är och ska vara jämställda.Det handlar om stora mångmiljardbolag och jag hoppas innerligt att detta kan inspirerar även näringslivet. Jag är optimist för jag ser vilken stark generation kvinnor som nu nått en bit i karriären och är redo att axla tyngre uppgifter på toppositioner. Om några år är förmodligen diskussionen om bristande kvinnorepresentation i näringslivets bolagsstyrelser passé – men bara om vi anstränger oss och ställer krav.
Idag är det internationella kvinnodagen. Det är värt att fira många liberala jämställdhetssegrar genom Sveriges historia men det är också en dag att uppröras över att jämställdheten ännu infattar hela samhället och att så många flickor och kvinnor världen över far så förfärligt illa just därför att de är kvinnor. Än är det tid för kvinnokamp!
