För det första måste regeringen ta ansvar och samarbeta med oss i regionerna och landstingen för att utbilda fler specialister. Staten borde, istället för att betala ut studiemedel till individer, ge pengarna till landstingen att användas till studielön för medarbetare så att de inom ramen för anställningarna kan skapa goda förutsättningar för vidareutbildning. Landstingen och högskolorna måste tillsammans forma utbildningarna utifrån sjukvårdens behov och så att det fungerar att arbeta deltid och studera parallellt. Det finns goda erfarenheter av det i Stockholm där utbildning tillsammans med Karolinska institutet för neonatalsjuksköterskor genomförts på detta sätt, men också från andra håll i landet.
För det andra måste vårdens medarbetare få använda sin kompeten. Alltför många sjuksköterskor använder alltför mycket tid till sådant som inte alls kräver deras gedigna utbildning. Utredningen för effektivare vård pekar på att åtta av tio sjuksköterskor gör sådant som andra kunde sköta. Vi måste låta undersköterskor men också vårdbiträden göra sitt jobb. Så att sjuksköterskorna kan göra sitt. Det är upprörande att personer med långa högskoleutbildningar utför mindre kvalificerade uppgifter samtidigt som deras kompetens behövs till att stärka vårdens kvalitet och sätta patienten i fokus.
För det tredje måste löneutvecklingen bli bättre. När jag i min roll som personallandstingsråd genomdrev en satsning på löneutveckling gav det en tydligt positiv effekt. Det är rättvist att den egna kompetensen och det egna bidraget till arbetet roll för löneutvecklingen. Alla får inte lika, därför att alla inte är lika.
Självklart ska kriterierna vara tydliga och begripliga för medarbetarna så att de vet vad som premieras. Här behöver vi sätta ner foten som arbetsgivare. Ska pengarna satsas på individuella löner och fokus på löneutveckling över tid, eller är det höjda ingångslöner och i praktiken mer eller mindre lika lön för alla som vi bör satsa på? För mig är svaret självklart. Lönespridningen måste öka.
För det fjärde måste fokus ligga på rätt arbetsmiljöproblem. Jag har dock aldrig träffat någon sjuksköterska som sagt att 80 centimeter är den viktigaste arbetsmiljöfrågan, ändå är det en av reglerna som arbetsmiljöverket tycks lägga allra mest kraft på i vård och omsorg. Istället lyfter vårdens medarbetare ofta själva fram helt andra saker. Inte minst gamla, skraltiga it-system. Därför är det angeläget att vi nu gör framtidsinvesteringar i en väl fungerande informationsmiljö i vården. Stockholm och västra Götaland ligger i framkant men alla regioner behöver satsa på digitalisering för modernare vård.
I mitt arbete med att leda Liberalernas idéutvecklingsarbete är det viktigt att lyfta konkreta förslag på riktiga problem i vården. Jag hoppas att regeringen hörsammar dessa så att vi tillsammans kan bli ännu attraktivare som arbetsgivare och ge patienterna vård av ännu högre kvalitet.