Idag var jag på ett intressant seminarium som SNS anordnade. De presenterade en rapport, Konkurrensens konsekvenser, som undersökt hur välfärdssektorn påverkats av de valfrihetsreformer som genomförts under de senaste 20 åren.
En slutsats som dras i rapporten är att vårdval inom primärvården och skrotandet av apoteksmonopolet inneburit bättre tillgänglighet för patienter och kunder – det har helt enkelt blivit lättare att få vård och mediciner när man behöver. Utredningen noterar också att läkarbesöken ökar i s.k. vårdtunga grupper och i områden med lägre inkomster med Vårdval Stockholm (vilket bekräftas av en rapport från Karolinska institutet).

Det som är lite förvånande i rapporten är att man säger att det saknas forskningsunderlag för att bedöma de positiva effekterna av den större mångfalden i välfärdssektorn. Jag menar att de där effekterna visst kan skönjas. Ett exempel är den ökade produktivitet som vi märkt bland t.ex. gråstarr-operationer och fetmakirurgi. Konkurrensen får en positiv påverkan också på landstingets egenregi-verksamhet, vi ser en hävstångseffekt på pris och vårdutbud som ger en bättre vård för alla patienter. Dessutom är det ju en förbättring i sig att de som arbetar i vården kan välja mellan olika arbetsgivare, och att patienten kan byta vårdcentral om hon inte är nöjd. Den friheten har ett värde!
SNS-rapporten tar upp många intressanta aspekter, däribland behovet av bättre verktyg för mätning av kvalitet och resultat i vården. Det arbetas mycket med detta, bl.a. gör SKL öppna jämförelser. Men givetvis ska vi ha en diskussion om hur förbättringar kan göras – valfriheten fungerar ju som bäst när patienten kan göra väl underbyggda val. Bra kvalitetsmätningar är nödvändiga för både patienter och vårdgivare.
Läs mer om SNS-rapporten här. Idag publicerades även en debattartikel om rapporten.
Läs gärna vad några andra röster säger om SNS-rapporten: GP, SvD, DN, Vårdföretagarna, Svenskt Näringsliv