En trygg och säker kvinnosjukvård med hög kvalitet och god tillgänglighet är ett viktigt mål som spelar stor roll för hälsan i samhället, och självklart för de kvinnor som berörs, och det gör vi ju alla då och då i livet. Inför Internationella kvinnodagen i nästa vecka vill jag berätta något om arbetet med att utveckla kvinnosjukvården i Region Stockholm.
Under senare år har ett viktigt utvecklingsarbete drivits och jag ska berätta mer om det. Jag ska berätta mer om bl.a. gynekologisk vård, endometrios och HPV. Men först en liten tillbackablick på en viktig del av kvinnors sjukvård, nämligen förlossningsvården under 2020:
Förra året föddes drygt 28 000 barn i Region Stockholm, ett i princip oförändrat antal jämfört med 2019. Statistiken visar att 95 procent fick föda på den klinik de hade önskat, vilket är den högsta siffran på 15 år.
Förlossningsavdelningarna har som alla delar av vården haft en tuffare uppgift under pandemins år 2020 – och pandemin är som vi alla vet långtifrån över. Därför är det oerhört positivt att man lyckats så väl med att minska hänvisningarna. Framför allt har de från början få utomlänshänvisningarna minskat kraftigt och nästintill halverats. Fortfarande är det betydligt fler kvinnor från andra län eller länder, som får föda på någon av Stockholmsregionens sjukhus, än tvärtom.
Förlossningsskadorna går ner kraftigt
I Stockholm såg vi för några år sedan en oroväckande mängd skador hos kvinnor som fött barn. Medn sedan dess har barnmorskorna, läkarna och hela förlossningsvården gjort ett fantastiskt arbete med att minska de allvarliga förlossningsskadorna, och det har gett god effekt. Sedan 2014 har allvarliga bristningar vid normalförlossningar minskat med 42 procent. Även vid vaginal förlossning med hjälp av sugklocka minskar de allvarliga bristningarna.
Det betyder självklart mycket för mammorna och kan påverka kvinnors hälsa och livskvalitet för lång tid. Att ökar tryggheten för de födande kvinnorna och barnen har varit en prioriterad uppgift både regionalt och nationellt i flera år.
Pandemin påverkar vården
Pandemin har inte bara inneburit att många blivit allvarligt sjuka och behövt sjukhusvård för covid-19. Den har också påverkat övriga vården, inklusive kvinnosjukvården. Elektiv, det vill säga planerad, vård inom olika områden har behövt skjutas upp för att ge utrymme för den akuta sjukvården. Därmed har kvinnor fått vänta på viktiga ingrepp. Det är denna uppskjutna vård som vi kallar ”vårdskuld”. Även om det inte är akuta eller nödvändiga ingrepp som skjutits upp så är det naturligtvis inte bra för patienterna. Nu pågår arbetet med att planera för att ge alla den vård de behöver och samtidigt påbörjas arbetet med att ”beta av” vårdskulden vilket ska ske så snart som möjligt, men hänsyn måste tas till den pågående pandemin.
Sjukhusen får varje år en utökad budget, men samtidigt ser vi en kostnadsökningstakt som måste hållas tillbaka för att pengarna ska räcka. Alla verksamheter behöver se över sina kostnader och där det finns underskott behöver åtgärder vidtas som ibland påverkar personalen. Det är bra att inkludera medarbetarna i arbetet, och viktigt att det görs kloka avvägningar. För vårdskulden finns dock särskilda medel avsatta till sjukhusen och andra vårdgivare.
Utvecklingsarbetet fortsätter
Stockholm och resten av landet ska fortsätta att stärka kvinnosjukvården. Genom vårt samarbete inom Sveriges kommuner och regioner (SKR) har vi enats om en rad åtgärder som omfattar sammantaget 481 miljoner kronor.
Det handlar om att:
- Att utveckla en sammanhållen, jämlik och personcentrerad vårdkedja utifrån kvinnors olika behov från graviditet till förlossning och eftervård.
- Att erbjuda en tillgänglig och jämlik eftervård baserad på bästa möjliga kunskap.
- Stärka kompetensen utifrån kvinnors olika behov genom hela vårdkedjan inklusive eftervården.
- Att hantera den uppskjutna screeningverksamheten av HPV-viruset som orsakar livmoderhalscancer och mammografi, genom till exempel utvecklade arbetssätt, moderna analysmetoder och digitala lösningar.
- Att personer som utsatts för sexuellt våld och könsstympning ska få tillgång till en god vård baserad på bästa möjliga kunskap.
Screening för HPV
När det gäller cellprovtagning och HPV-screening så är det förstås bekymmersamt att regionen under våren tvingades skjuta på provtagningen under ett antal veckor på grund av pandemin. Men nu får kvinnor som skulle ha kallats under 2020 eller 2021 istället ett erbjudande om självprovtagning för HPV, vilket jag tror många kvinnor uppskattar. Här kan du läsa mer om provtagningen.
Det finns förstås kvinnor som av olika skäl behöver komma till en mottagning för att göra provtagningen och vi har i regionen beslutat att höja ersättningen för detta så att mottagningarna kan möta behovet under denna speciella pandemitid.
Hjälp till dem som utsatts för könsstympning
Arbetet för att stödja och hjälpa kvinnor som utsatts för könsstympning drivs av Amelmottagningen på Södersjukhuset som gör fantastiska insatser för de drabbade, och de sprider också kunskap. Amelprojektets finansiering är säkratd för två år, men sedan ska vi skapa en långsiktig lösning och verksamheten ska vara en del av regionens vårdutbud.
Utveckling av gynvården
Även inom gynekologin behöver förstås vården utvecklas, precis som inom all annan vård. Vi patienter har idag möjlighet att välja gynekolog genom vårdvalet. Och tillgängligheten är i de flesta fall god. Men vi behöver säkerställa en god utveckling av gynekologin inom akutsjukvården, likväl som inom de olika mindre verksamheterna runt om i länet.
För den som vill veta mer om hur vården inom området ser ut i Region Stockholm och jämföra med andra län vill jag tipsa om vardenisiffror.se. Där kan man exempelvis se att Södersjukhuset ligger över rikssnittet inom 18 områden, exempelvis när det gäller att ge vård inom vårdgarantins 90 dagar, att använda minimalinvasiv teknik vid borttagande av livmodern, att patienterna rapporterar att de blivit bättre efter inkontinensopersation med mera. Men det finns också sex områden där sjukhuset ligger sämre till än landet i stort, till exempel andelen dagkirurgiska operationer vid framfall, och hur nöjda patienterna är efter framfallsoperationer.
Sammantaget ligger Stockholms sjukhus bra till jämfört med landet i stort. Inom 21 övergripande indikatorer ligger vi över rikssnittet, och inom 3 ligger vi under. Dessa mätningar säger förstås inte allt, men det är intressant att jämföra olika delar av landet och se om det finns något man kan lära sig av hur andra arbetar.
Endometrios blir nationellt högspecialiserad vård
Södersjukhuset blir ett av fyra sjukhus i landet som får det nationella uppdraget att erbjuda högspecialiserad vård för kvinnor som lider av endometrios. Uppdraget har gått till Södersjukhuset därför att de har en mycket hög kompetens och en väl fungerande vård. Det är väldigt roligt, och viktigt att detta nu kommer till stånd. Det innebär att kvinnor med behov från hela landet kan få hjälp på de sjukhus som fått uppdraget, och deras hemregioner betalar för deras vård och formerna för detta beslutar regionerna om tillsammans inom SKR. Iövrigt är kostnaderna för endometriosvården och liksom sjukhusets övriga uppdrag inkluderade i det stora sjukhusavtalet inom regionen. (Förlossningsvården däremot ersätts genom ett särskilt vårdvalsavtal) Läs gärna mer om detta viktiga uppdrag, och annan högspecialiserad vård här.
Utveckling framåt
Förlossningsvård och allt som hör till är en helt central del av sjukvården och även om vi nu ser en minskning av antalet födslar i förhållande till tidigare bedömningar så kommer det långsiktigt att behövas en utökning av förlossningsvården. De befintliga förlossningsavdelningarna har under senare år rustats upp eller blivit helt nya och det bidrar förstås till en bra vårdmiljö, men så småningom behövs också fler förlossningsplatser. Därför kommer en ny förlossningsverksamhet att starta på S:t Görans sjukhus enligt den nya förlossningsplanen 2026. Här hittar du en rapport om behoven av förlossningsvård i Stockholmsregionen.
