Jag lyfte fram både valfriheten och vikten av att utveckla bemötandet i och upplevelsen av vården. Och naturligtvis betydelsen av att få såväl kollektivtrafiksatsningarna som Förbifarten på plats. Hälsa, är mitt ledord i debatten. Ungefär så här talade jag:
Ordförande, fullmäktige och åhörare
Vi har ett nytt politiskt landskap i Sverige. Om några månader kan detta landskap ha skiftat igen. Det politiska läget i riket påverkar naturligtvis förutsättningarna för oss här i Stockholm i allra högsta grad. Men tack och lov, fru ordförande, bestämmer vi en hel del själva här i landstingsfullmäktige. Och i landstingspolitiken och den här budgeten måste hälsa vara det högst prioriterade.
Vi har lagt fram ett budgetförslag med en förbättrad hälsa för medborgarna i huvudfokus och en stabil landstingsekonomi, väl fungerande sjukvård och kollektivtrafik som verktyg för att uppnå detta.
***
Patientens makt och inflytande över sin egen vård och sin egen vardag är central för att stötta hälsan och välbefinnandet. Den tillfälliga regeringens ambitioner att försämra valfriheten har dessbättre schabblats bort. Nu får väljarna som sagt var möjlighet att säga sitt om saken vid det planerade extra valet i mars. Jag tänker – i min nya roll som hälso- och sjukvårdslandstingsråd arbete för att utveckla valfriheten och skapa förutsättningar för fler – inte färre – att erbjuda vård.
***
”Vad kan du ha att läsa som är så viktigt?” Den frågan fick Gärd Johansson när hon som patient inom geriatriken bad att få sin trasiga lampa utbytt. Gärd accepterade inte detta bemötande utan berättade modigt om sina upplevelser.
Otrivsam miljö, tråkig mat och en attityd att hon nog inte riktigt vet själv vad hon kan och vill. Just den upplevelsen delar nog hon med många andra. Men hennes berättelse har bidragit till att öka medvetenheten både hos politiker och i sjukvården.
Jag menar att du och jag ska få fortsätta vara de hela och fullvärdiga människor som vi är även när vi blir sjuka. Vi ska aldrig reduceras till att vara bara en patient eller en diagnos. Jag har fortfarande kontakt med Gärd lite då och då och hon har inspirerat mig att arbeta vidare med flera angelägna frågor för att göra sjukvården värdig och mänsklig. En sådan är att skapa läkande vårdmiljöer. Det måste vara ambitionen när vi nu bygger vidare på framtidens hälso- och sjukvård med stora investeringar. Men också måltiderna, konsten och kulturen ska ha en plats i sjukvården och där bidra till den mänskliga upplevelsen.
***
Barncancervården måste utvecklas. Ingen kan vara nöjd när barn som behöver sin cancervård i Stockholm måste resa till Uppsala eller Linköping för att få behandling. Självklart måste Astrid Lindgrens sjukhus först och främst se till att barnen får den medicinskt bästa vården. Och det har ibland inneburit resor och vistelser borta. Men ALB måste utöka sin egen kapacitet och öppna fler vårdplatser. Det har de också gjort på senare tid, men har en bra bit kvar till målet. Sjukhusets uppdrag är tydligt, och de arbetar med frågan. Jag har personligen fört dialog med barncancerfonden och föräldrar till barn med cancer och försäkrat mig om att de är delaktiga i arbetet och få vara med och forma processen. Det är en högt prioriterad uppgift för såväl sjukhuset som för hälso- och sjukvårdsnämnden att barncancervården utvecklas.
***
Ledamöter, En tillgänglig sjukvård av bra kvalitet är en förutsättning för att hjälpa människor att återfå sin hälsa. Men hälsa i sig skapas inte främst inom vården. Där måste samhällets olika delar verka i samma riktning. En fungerande kollektivtrafik minskar stress, ger mer tid och mer livskvalitet åt medborgarna. Det är ett gott skäl att fullfölja planerna på utbyggd tunnelbana och fortsätta spårvägsnätets utveckling, där bland annat buss 4 i innerstan bör bli spårväg. Från Folkparitets sida vill vi också förlänga den röda t-banelinjen norr ut mot Täby-Arninge.
Men det behövs inte bara ny trafik. De stationer och hållplatser vi har måste vara trivsamma och får inte förslummas. Rulltrappor som står stilla, nedklottrade gångstråk och sunkiga miljöer duger inte. Ett av stegen vi tar mot en trivsammare miljö i kollektivtrafiken är rökfria perronger i tunnelbanan.
Ordförande. Även bilen behövs för att många människor ska få sin vardag att fungera. Den osäkerhet som råder kring Förbifarten och det slöseri som regeringen ägnar sig åt genom att förhala beslutet om Förbifarten skadar regionen. Jag hoppas att riksdagen snart fattar ett klokt beslut om Förbifarten. Stoppet har hittills kostat skattebetalarna 213 miljoner kronor. Fyra nya miljoner per dag som går åt till ingenting. Vi får inte en enda meter ny räls, inte en växel, inte ens en liten närtrafikbuss. Vi får ingenting för de pengarna.
Stockholms län är Sveriges ekonomiska motor. Den funkar bäst om vi släpper upp handbromsen på Förbifarten, Slussen och Bromma flygfält, gasar kraftigt när det gäller kollektivtrafikutbyggnader och håller ratten stadigt mot framtiden. Varken kraftiga vänster- eller högersvängar är den bästa vägen framåt.
***
Ordförande, jag ser fram emot två dagar av intensiv debatt om hälso- och sjukvården, trafiken, kulturpolitiken och säkert mycket annat. När vi sedan går till beslut har vi med Alliansbudgeten möjlighet att få en inriktning på plats som svarar på regionens och invånarnas behov.
