Erfarenhetena från upphandlingen av S:t Göran, som idag drivs av ett privat företag, är goda. Kvalitet, tillgänglighet och patientnöjdhet är minst lika bra, ofta något bättre, där än på andra sjukhus i länet, och priset är lägre. Det är med andra ord en utmärkt affär för såväl patienter som skattebetalare. Dessutom behövs mångfalden för att skapa en bra utveckling av hälso- och sjukvården.
Det finns inget egenvärde med att landstinget själv ska äga och driva alla vårdverksamheter i länet. Men det finns ett stort värde i att alltid eftersträva bästa tänkbara vård ur både kvalitets-, tillgänglighets-, och effektivitetsperspektiv. Och så mycket bra vård som möjligt för varje skattekrona. Som jag ser det är detta något som varje landstingspolitiker bör att eftersträva.
Vilket sjukhus som är bäst lämpat för nästa upphandling är dock för tidigt att svara på. Det får den utredning vi nu initierar visa.
Men är detta inte väldigt kontroversiellt, kanske någon invänder. Inte för mig! Efter att ha sett det framgångsrika arbete som S:t Görans sjukhus ständigt utvecklar och efter att ha sett vad mångfalden i välfärden i stort inneburit i form av kvalitetsutveckling, ökad effektivitet, nöjda patienter och brukare är jag övertygad om att vi behöver fler, inte färre, som erbjuder hälso- och sjukvård och andra välfärdstjänster.
Självklart begriper jag att vänsterpolitiker reagerar högljutt vid tanken på att fler privata aktörer skulle välkomnas i Stockholms sjukvård. De är blinda för det faktum att mer vård, nöjdare patienter och hög kvalitet är facit när det gäller S:t Görans sjukhus. Men det är knappast en huvuduppgift för mig som liberal att hålla vänsterpolitiker på gott humör. Istället ser jag till patienternas bästa och till möjligheten att skapa ännu mer och bättre vård i framtiden.
