Idag ska S-kongressen börja behandla den för dem så kontroversiella och splittrande frågan om vinster i välfärdssektorn. Partistyrelsens förslag är kritiskt men inte särskilt omvälvande och skulle göra det möjligt för företagandet att fortsätta utvecklas även i välfärdssektorn, även om jag tycker de har en onödigt negativ syn på privat företagande. Men på kongressen finns många medlemmar som vill gå betydligt längre och helt enkelt förbjuda vinster. Vad beslutet blir vet vi i kväll.
Om förbudsivrarna får stort genomslag i landets landsting innebär det en omfattande nedmontering av välfärden. I Stockholm driver privata aktörer 60 procent av alla vårdcentraler. Det är människor – skattebetalare – som väljer att använda deras service därför att det passar dem. Många av de privata vårdcentralerna ligger för övrigt högt i OmVård.se-rankingen som bygger på 11 000 patientenkäter.
Vård- och omsorgsbranschen har utvecklats kraftigt under senare år. Kanske kan man säga att marknaden mognat. Och inte minst har politiker och tjänstemän som ansvarar för upphandlingar, utvärderingar, kvalitetskriterier och annat mognat i sina roller. Under de få decennier marknaden överhuvudtaget existerat har det visst förekommit usla verksamheter, precis som det gjort i den offentligt drivna verksamheter. Men framförallt tycker jag att de senaste decennierna präglats av ett starkt fokus på kvalitet och utveckling. Detta har lett till att vi i dag står betydlig bättre rustade som välfärdsland. Folkpartiet har alltid varit pådrivande för att öka valfriheten i välfärden och tillåta mångfalden. Minns ni hur det var förr, när man hänvisades hit eller dit och absolut inte fick ta egna initiativ. Det var till exempel i det närmaste kriminellt att starta egen förskola.
Nu ska vi utveckla våra valfrihetsmodeller och inte minst uppföljningen ytterligare. Vi ska stärka den enskilda patienten i vården. Då krävs mångfald, valfrihet, systematiskt kvalitetsarbete och mycket annat.
Inom hälso- och sjukvårdssektorn finns idag cirka 1700 företag. De allra flesta, över 90%, är små företag med under 20 anställda. Bara 0,5% av företagen är stora, med mer än 250 anställda. Närmare 120 000 människor har sina arbeten i vårdföretagen.
Visst görs det vinster i branschen. Vinstutdelningen har varit 2,7% under perioden 2007-2011 (om jag läser rapporten rätt). Lika mycket har återinvesterats i företagen. Uppgifterna kommer från Vårdföretagarnas Branschrapport 2007-2011
Att företagen ska gå med vinst är förstås inte huvudsyftet med att låta privata aktörer verka i välfärden. Men företag som går med förlust är knappast en långsiktigt hållbar situation. Jag tycker det är rimligt att den som investerar och satsar också har möjlighet att få något tillbaka, en avkastning på sin egna insatser. Övervinster och vinster som genereras genom att man snålar på kvaliteten och inte erbjuder en värdig vård med rätt kvalitet ska naturligtvis inte förekomma. Men alla tusentals småföretagare som driver sina företag av stort professionellt engagemang är en verklig tillgång i välfärden.
Hur skulle våra liv förändras om välfärdsföretagen förbjöds? För min del skulle det bli svårt. Mitt ena barns fantastiska förskola skulle få slå igen. Min familjs vårdcentral skulle också få ta ner skylten och vi skulle väl tilldelas något annat alternativ som någon annan valt åt oss. Smidiga vaccinationscentralen skulle väl inte heller få finnas kvar. Ibland går jag till en privat specialistmottagning, men den skulle inte heller få finnas kvar. När jag väntade barn valde jag en privat MVC som jag var supernöjd med, kände mig trygg och väl omhändertagen. Sedan fortsatta vi i samma organisation med BVC. Det är mycket i mitt och min familjs liv som skulle se annorlunda ut. Inte därför att jag skulle vilja ha det på något annat sätt, utan för att några socialdemokratiska politiker bestämde det åt mig.
Det kan verkligen bli en intressant valrörelse nästa år.
