Vidrigheterna som Ryssland gör mot det ukrainska folket får stora konsekvenser. Miljontals människor tvingas fly. Nu säger Migrationsverket att det kan komma över 200 000 människor till Sverige fram till halvårsskiftet. Många tusen kommer behöva få skydd i Stockholmsregionen.
Det kräver förstås stora insatser för att ge ett gott mottagande och en dräglig tillvaro här. Nu måste alla myndigheter, organisationer, civilsamhälle, du och jag göra vårt yttersta för att detta ska fungera bra. Det är fantastiskt att se medmänskligheten som är så stark i vårt samhälle. Människor som öppnar sina hem, skänker pengar till hjälporganisationer, samlar utrustning som skickas till behövande, och förstås alla som i sina arbeten nu gör allt för att hjälpa människorna som drabbats av kriget.

Region Stockholm förbereder nu hälso- och sjukvården för att kunna ta emot flyktingar från Ukraina.
I förra veckan beslutade Region Stockholm temporärt att ge ukrainska medborgare tillgång till svensk hälso- och sjukvård i väntan på att massflyktsdirektivet skulle aktiveras. Nu har det skett, och Region Stockholm följer därför direktivet som betyder att personer från Ukraina som fått uppehållstillstånd enligt massflyktingdirektivet får hälso- och sjukvård på samma villkor som asylsökande.
Det kommer just nu 400-600 personer till Stockholmsregionen varje dag, främst via färja till Nynäshamn. För blir de mottagna och många blir mötts av människor som hjälper dem här med boende och annat. Andra tar Migrationsverket hand om och ser till att de kommer vidare till boende. Ännu bara enstaka patienter från Ukraina kommit till länets sjukhus på egen hand.
Rysslands anfallskrig innebär förstås att människor skadas i Ukraina. Socialstyrelsen ska samordna vårdbehov hos invånare från Ukraina som behöver transport till Sverige för sjukhusvård. I Stockholm förbereder sig främst Karolinska Universitetssjukhuset för att ta emot skadade patienter.
I torsdags hade jag förmånen att lyssna på Ukrainas ambassadör Andrii Plakhotniuk som berättar om situationen i Ukraina – om svårigheterna som hans folk utstår, om barnsjukhuset som attackerats, och om kampviljan och motståndet från Ukraina. Så gripande att höra honom berätta. Han uttrycker tacksamhet för vad vi i Sverige gör, men jag känner att vi måste göra mer.
