Igår skrev Jan Björklund om betydelsen av klinisk forskning och kliniska prövningar av läkmedel i vården. Han pekar på den avgörande betydelsen som vården och därmed landstingen har i sammanhanget för att skapa goda förutsättningar för den patientnära forskningen.
Som jag ser det finns behov av att se över hur forskningssamarbeten och de kliniska prövningarna liksom utbildningarna kan utvecklas i takt med att sjukvården förändras. Det pågår en snabb utveckling som är till stor gagn för patienterna när man kan få mycket av den vård man behöver utanför de stora aktutsjukhusen. Det gör samtidigt att förutsättningarna för utbildning, klinisk forskning och kliniska prövningar förändras.
Antalet kliniska prövningar av läkemedel har minskat både internationellt och i Sverige med ungefär hälften. Det är självklart viktigt att vården har en öppen attityd till att kliniska prövningar. Det pågår också en del sådan prövningar i Stockholms län och flera är på gång. Vår organisation vässas ytterligare för att stärka den kliniska forskningen och vara konkurrenskraftig när det gäller kliniska prövningar. Alliansens förslag till budget för 2012 tar vi upp behovet av utvecklat arbete kring forskningsfrågorna. Där kan man bland mycket annat läsa:
Samarbetsformerna ska fördjupas mellan landstinget och universiteten samt högskolorna i regionen. Ett exempel på ett sådant samarbete är det avtal som ska etableras med Kungliga Tekniska Högskolan kring medicinteknik och patientsäkerhet. Det ska finnas ett sammanhållet universitetssjukhus med FoUUverksamhet både i Solna och i Huddinge. Forskningen ska vara en integrerad del av verksamheten. FoUU-arbetet ska öka inom områden som rör samverkan mellan landstinget och den medicintekniska industrin och läkemedelsindustrin.
Vidare kommer möjligheterna för den kliniska forskning att bedrivs där patienterna befinner sig inom hela den landstingsfinansierade verksamheten oavsett driftsformer att utvecklas. Den medicinska utvecklingen medför att fler operationer kan göras i öppenvård. Även behandlingar och provtagningar kan göras utanför sjukhus. Det innebär att forskning och utbildning måste bedrivas vid enheter som ligger utanför sjukhusen. På så sätt kan en bred och adekvat utbildning säkras. Ersättningen för utbildningen ska utformas så att att stöder denna utveckling
En stark patientnära forskning är förutsättningen för en vetenskapligt baserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet. De kliniska forskarnas arbete är garantin för att ny kunskap snabbt kommer sjukvården och patienten till del. Stockholms läns landsting ska ge stöd till forskning som inriktas på att kartlägga och styrka beläggen kring könsskillnader. Det är viktigt att ytterligare öka kunskapen om såväl omotiverade könsskillnader som motiverade men ouppfyllda behov av olika behandling beroende på kön. Det är också angeläget att stärka strukturerna kring de verktyg och metoder som behövs för att framgångsrikt kunna använda den vunna kunskapen.
En stor del av sjukvården utförs i dag utanför sjukhusen, varför en ny modell för fördelning av forskningsanslag och utbildningsplatser behöver utvecklas. Förutsättningar att bedriva klinisk och patientnära forskning inom psykiatri, logopedi, geriatrik och sjukgymnastik ska utvecklas. Det finns i dagsläget också behov av mer patientnära forskning. Den viktigaste prioriteten kommer att vara patientnära forskning där vårdbehoven är stora och patientnyttan väsentlig. Multisjuka och äldre behöver tillgång till en god sjukvård och en bra samordning mellan hälso- och sjukvårdens huvudmän. Det finns idag ett stort behov av att förbättra utvecklingen, utbildning och forskning kring multisjuka och äldre.
Jan Björklund skriver om ALF-avtalet som finns mellan staten och vissa landsting. Avtalet handlar om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården. Han flaggar för en del förändringar i statens synsätt. Som jag ser det måste målet vara att utveckla samarbetet mellan landstinget och Karolinska institutet ytterliagare och välkomna läkemdelsbranschen med sina kliniska prövningar, och från landstingets sida självklart ha patienterna i fokus.
Från Stockholms läns landsting och statens sida satsar vi gememsamt cirka 1 miljard kronor på forskning och utbildning. Fördelningen är cirka 50/50 mellan staten och landstinget. Uöver det är är kopplat till ALF-samarbetet satsar vi från landstingets sida på bland annat utbildning för specialistsjuksköterskor och extre ST-tjänster.
Universitetssjukhusen – eller universitetssjukvården – som finns på orter där läkare utbildas är centrala. I Stockholm gör vi enorma satsningar på vårt universitetssjukhus i Solna, där vi bygger Nya Karolinska sjukhuset. Det är en mångmiljardsatsning som vi stockholmare kan känna oss mycket stolta över. I detta sammanhang har landstinget ett gott samarbete med Karolinska Institutet för att utveckla ett gott klimat och goda förutsättningar för både vård, utbildning och spännande forskning. KI gör också stora investeringar i området och utvecklar Campus Solna. Senaste nytt är arkitektförslaget för Biomedicum som du kan läsa mer om här. Att döma av bilder och beskrivningar blir det en väldigt spännande miljö!
Övrigt aktuellt inom området:
Inom SLL har nyligen KTA Prim startat – en mottagning som möjliggör att fler patienter i primärvården kan delta i kliniska prövningar.
Akademiska vårdcentraler utvecklas nu i Stockholm, initialt på fyra platser. Det är ett koncept för att stärka patientennära forskning, utbildning och utveckling.
Mer information finns också i landstingets FOUU-strategi som nyligen antagits.
