Så befriande och sorgligt på samma gång att översköljas av så många kvinnors berättelser om erfarenheter av sexuella trakasserier och övergrepp på sociala medier under hashtaggen #metoo.
Jag visste att det var vanligt och i mina personliga samtal med vänner har den fasansfulla insikten sjunkit in. Jag har aldrig mött en kvinna som säger att hon varit förskonad. Alla tycks dela erfarenheten av opassande, förminskande kommentarer med sexuell anspelning, eller obehagliga tillmälen som”jävla hora” eller ”luder” från främmande män i offentliga miljöer. Några har försatts i hotfulla, skrämmande situationer och ytterligare några har utsatts för direkta, fysiska övergrepp och våldtäkter.
Detta gör att vi inte bara delar erfarenhet av sexuella trakasserier och övergrepp. Vi har också alla fått vår frihet beskuren. Och detta är så vanligt att många av oss lärt oss ta detta för givet. Vår frihet begränsas därför att vi blivit rädda. Personligen åker jag inte tunnelbana själv sent på kvällarna.
Några händelser jag bär med mig i minnet:
Blottaren i min barndom som försökte få småtjejerna på stranden att titta på honom, vi sprang därifrån men vågade inte berätta för någon vuxen.
Rädslan när några tonårskillar började gå efter mig och kommentera mitt utseende. Jag var kanske 11 år. Ungefär som min dotter är nu.
Mannen som satte sig alldeles för nära på tunnelbanan, som tryckte sitt ben mot mitt lår och sa att jag inte behöver vara rädd, han vet vad en kvinna som jag behöver och han kan följa mig hem. Då frös jag till is av rädsla.
Mannen på Mariatorget som en helt vanlig dag tyckte det var rimligt att kalla mig för ”milf” och samtidigt göra obcena gester och föreslå att vi skulle ha sex. Då blev jag inte rädd men arg och frågade om han verkligen trodde sig var kapabel. Han lommade svärandes iväg och jag kände mig rätt smutsig.
Detta är bara några exempel från mitt eget liv.
Jag är så glad att vi nu tillsammans uppmärksammar detta och talar om våra erfarenheter. Jag ser att många män också reagerar och upprörs över deras vänners, kollegors, systrars, döttrars berättelser. Detta är viktig, kanske rent av den vändpunkt som behövs. Om de bra männen ser vad som sker och förstår att de måste säga ifrån mot övergreppen kan vi förhoppningsvis nå förändring. Det hoppas jag för min dotters och alla andra flickors skull. #metoo
