Karl Staaff var statsminister och liberala ledare under en spännande tid i svensk historia. Han var betydelsefull för såväl landets utveckling som den liberala rörelsens framgångar.
Jag håller just nu på att läsa de böcker som nyss utgivits i samband med 100 årsminnet av hans bortgång. Böckerna är utgivna på Ekerlids förlag. Anders Johnson och Håkan Holmberg är redaktörer för den ena som beskriver Staaff från ungdomsåren och hans politiska gärning ur olika perspektiv. De socialpolitiska ambitionerna och förstås kvinnliga rösträttsfrågan (som blev ett misslyckande, även om hans argumentation kom att få betydelse för det senare införandet av kvinnors rösträtt så blev hans egen proposition 1912 nedröstad i första kammaren), är verkligen intressanta ämnen och naturligtvis övriga kampen för demokrati och parlamentarism.
Den andra boken handlar om försvarspolitiken och demokratin och är skriven av Hans Lindblad. Försvarsfrågan var högaktuell och krigsutbrottet 1914 bildade fonden när kungen höll sitt borggårdstal och mycket stod på spel i frågan om hur Sveriges krigs,akt skulle styras, av kungen själv eller av de folkvalda.
