När ska krislägesavtal införas i coronakrisen?

Ekot sänder idag ett inslag om krislägesavtal för vårdpersonal, där det påstås att Region Stockholm ännu inte aktiverat det av snålhet. Det är verkligen inte en beskrivning jag skriver under på. Tvärtom använder vi enorma summor för att öka tillgången till vård för patienterna och anställa fler i vården. Detsamma tror jag gäller de allra flesta regioner och kommuner. Men ett krislägesavtal är mycket långtgående i krav på personalen. Det kan och ska bara användas i nödfall – alla arbetsgivare måste i första hand försöka hitta mer hållbara lösningar på bemanningen. För bara några dagar sedan undertecknade Vårdförbundet ett särskilt krislägesavtal med Sveriges kommuner och regioner. Det har varit en lång process med förhandling om detta och det förstår jag. Krislägesavtalet ger arbetsgivarna långtgående möjlighet att använda personalens tid och även flytta personal mellan arbetsplatser och orter, på ett sätt som kan bli mycket slitsamt för medarbetarna. Även Läkarförbundet och Kommunal är överens med arbetsgivarorganisationen om sådana avtal. Det är bra och ger en möjlighet för arbetsgivarna att ta till de ganska drastiska åtgärder som kan komma att krävas. Men ännu är vi inte där. Krislägesavtalet ger arbetsgivarna möjlighet att mycket flexibelt använda personalen dag som natt, med begränsat med vila under en längre tid. Arbetsgivaren kan också flytta personal och även ”låna ut” personal till andra arbetsgivare för att lösa en kris. Det är viktigt att regionerna och kommunerna, mitt i krisen anstränger sig för att lösa situationen på ett hållbart sätt innan dessa långtgående åtgärder aktiveras.

Eftersom läget är extraordinärt och det krävs mycket för att klara att bemanna alla vårdplatser som behövas under veckor och månader framöver görs nu en mängd insatser. Det viktigaste är att på olika sätt tillföra mer resurser till akutsjukvården i form av tillgänglig personal. Ett exempel på detta är att vi redan nu kan styra om personal som arbetar med planerad (elektiv) vård till akutsjukvården av främst coronasmittade patienter. Vi anställer också fler samt avropar alla resurser vi kan från våra olika leverantörer och avtalspartner. Inte minst – och helt fantastiskt – har över 6 500 vårdutbildade personer ”utifrån” frivilligt anmält att de vill börja jobba i vården under coronakrisen och just nu pågår arbetet med att intervjua och anställa många av dessa.

Trots alla insatser och extra krafter är läget dock så allvarligt att också våra ordinarie medarbetare kommer att behöva arbeta övertid. I första hand försöker vi på alla sätt få in fler resurser eftersom vi bedömer att det är en mer hållbar lösning. Det diskuteras olika alternativ av schemaläggning i olika verksamheter, men som sagt är främste prioritet att tillföra fler resurser.

Vad krävs rent formellt för att krislägesavtalet kan aktiveras? Det kräver ett beslut av SKR, så regionen måste i så fall gå in med en begäran. Men först måste de möjligheter som finns i befintliga kollektivavtal ha uttömts. För att krislägesavtalet ska vara tillämpligt krävs: Att regionen har beordrat övertid, med ersättning enligt gällande avtal, förskjutit arbetstiden, beordrat jour och beredskap, förflyttat arbetstagare eller beordrat vikariat. Arbetsgivaren behöver även ha sett över möjligheterna att återkalla beviljad semester. Det handlar även om att inventera möjligheterna till bemanningsförstärkning. Det kan röra sig om åtgärder som att erbjuda deltidsanställda att gå upp till heltid, ta in extrapersonal, studenter, tidigare anställda, pensionärer, bemanningspooler med mera.

Alla dessa åtgärder arbetar vi med nu och enligt avtalet i sig måste vi uttömma alla dessa alternativ innan det ens är möjligt att begära en aktivering av själva krislägesavtalet enligt den ordning som finns för detta.