Rent abortmotstånd är ovanligt i dagens Sverige – men då och då kommer förslag som egentligen handlar om att inskränka kvinnors fria val. Ett sådant är det som så vackert kallas samvetsfrihet. Det handlar om att vårdpersonal ska ha rätt att säga nej till arbetsuppgifter som strider mot deras övertygelse – som att utföra aborter.
Ett av den nya KD-ledaren Ebba Busch Thors första konkreta sakpolitiska uttalanden gällde just samvetsfrihet vid aborter. Det är ett förslag som jag starkt motsätter mig. Vi slår vakt om kvinnors rätt till abort – inte till vårdpersonalens rätt att välja bort vissa av sina arbetsuppgifter.
Vad är problemet, kanske ni undrar – det finns väl alltid någon annan som kan hjälpa kvinnorna i fråga? Men det handlar både om principer och praktiska konsekvenser. Patientens behov ska stå i fokus för vården. Och abort kan inte brytas ur annan relevant kvinnosjukvård. Kvinnor som söker råd eller väljer att genomföra en abort ska aldrig ens behöva oroa sig för personalens inställning – eller eventuella samvetskval.
Vårdpersonal som har problem med aborter bör förstås söka arbetsplatser och uppgifter utanför den delen av sjukvården. Annars har man att utföra sitt jobb.
