Nästan 6 miljarder kronor i överskott – det är ofantligt mycket pengar som Region Stockholm för med sig från 2020. Orsakerna till det stora överskottet är bl.a. stora statsbidrag som inte hunnit förbrukats under året, och att mycket vård inte kunnat utföras under pandemin. Men pengarna behövs för framtiden då vi står inför stora investeringar, och måste betala av regionens vårdskuld till invånarna, liksom bära kostnader för kollektivtrafiken som blöder.
Sjukhusen och all personal har jobbat intensivt med coronapandemin, och resurserna till sjukhusen har varit betydligt större 2020 än 2019. Alla sjukhus gjorde positiva resultat 2020. Vi har också kunnat ta del av flera positiva nyheter inte minst från Karolinska universitetssjukhuset som både förbättrat sin ekonomi och lyckats öppna 200 fler vårdplatser de senaste åren. Det visar att ordning på ekonomin hänger ihop med att också kunna fullfölja uppdraget att ge god vård åt invånarna. Utan ordning på pengarna skulle möjligheterna till god vård urholkas och stora besparingar krävas i framtiden. Det krävs resurser för att investera i både vårdmiljöer och inte minst i personalen.
2020 års överskott kan enligt kommunallagen inte användas för att stärka 2021 års driftbudget rent allmänt. Det är också precis som i en hushållsbudget oklokt att använda ett tillfälligt pengatillskott för långsiktigt varaktiga utgifter. Däremot lägger vi pengarna i en resultatutjämningsreserv som alltså blir viktig för framtidens mer strukturella problem.
Sjukhusen står liksom övriga sjukvården i Region Stockholm mitt i en omställning. Mer vård utanför de stora sjukhusen, valfrihet för invånare och patienter, mer vård i patienters hem – antingen fysiskt eller på distans. En teknisk utveckling med både digitalisering och medicinteknik som går allt snabbare. Innovationer som implementeras och förändrar vardagen för både personal och patienter.
När en större del av vården utförs utanför sjukhusen behöver också en större del av resurserna i framtiden gå dit. Det betyder inte att vi minskar pengarna till sjukhusen, som fortfarande har sina viktiga uppdrag att ta hand om de svårast och mest akut sjuka. Däremot kommer sjukhusen få en mindre del av den totala vårdbudgeten och dess ökning, eller annorlunda uttryckt så kommer sjukhusens budgetar att växa långsammare. Samtidigt förändras sjukhusens uppdrag när mer vård ges i öppenvård utanför sjukhusen. Förändringen innebär förstås att man måste arbeta med både bemanning, organisation och arbetssätt.
Samtidigt arbetar vi för att utveckla den nära vården. Primärvårdens resurser genom sjukvårdsbudgeten har ökat, sakta men säkert, före 2020. Den utvecklingen måste fortsätta om vi vill se starkare vårdcentraler där alla kan få välja sin fasta husläkare.
Sjukvårdsbudgeten har ökat med miljardbelopp varje år som jag och dessförinnan andra liberaler varit med och styrt Region Stockholm och Stockholms läns landsting. Den utvecklingen kommer fortsätta. Varje skattekrona måste användas rätt så att invånarna för tillgång till en vård av hög kvalitet när de behöver den.
