30 000 färre operationer, odiagnostiserade cancerfall och förväntade nya vårdbehov efter covid – nu ska pandemins vårdskuld betalas av. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska fördela ytterligare 500 miljoner kronor för att jobba bort vårdköerna. I dag beslutas om riktlinjer för hur pengarna ska användas.
Pandemin har haft stora konsekvenser också för dem som fått vänta i månader på vård. Nu ska vi betala av vår vårdskuld till invånarna, och vår prioritering är tydlig: De med störst vårdbehov ska få hjälp först. Både våra akutsjukhus och andra vårdgivare, både offentliga och privata, kommer behöva hjälpas åt och vara en del av satsningen på att betala av på vårdskulden.
Arbetet med att få bort vårdskulden ska ske med prioritering av:
– patienter/patientgrupper med stora medicinska behov. – Områden med många köställda/lång väntetid.
Fokus ligger på att säkerställa att hela vårdsystemet, där det är möjligt, nyttjas för att omhänderta den köställda och undanträngda vården. Samt att säkerställa kapacitet inom såväl specialist- som primärvård. Resurser från satsningen ska utbetalas utifrån produktion.
Köställd och undanträngd vård
Hur ser vårdskulden ut? Det är inte alldeles enkelt att svara på det, eftersom vi fortfarande är i pandemin, med fortsatt vårdbehov för akut sjuka, även om behovet minskat. Här är en sammanställning av av läget idag vad gäller köställd och undanträngd vård:
Minskning av elektiv (planerad) vård under pandemiperioden (t o m maj 2021): -10 % i öppenvården och -16 % i slutenvården (den vård som kräver inläggning på sjukhus). För specialistvård utanför sjukhus: -5% öppenvård, -2% slutenvård.
30 000 färre genomförda operationer beräknas under 2020 och början på 2021 jämfört med samma period innan pandemin, motsvarande ungefär en till två månaders produktion.
Stor nedgång har skett inom ortopedi, kirurgi, urologi och gynekologi.
Centrala beslut om att pausa viss elektiv vård, inrättande av olika pandemiavtal med privata aktörer och överföring över resurser till akutsjukhusen har utjämnat belastningen.
Cancervården Regionalt cancercentrum har noga följt cancervården och gjort uppskattningar av hur många cancerfall som inte diagnostiserats jämfört med förväntat. För perioden helåret 2020 till och med april 2021 saknas cirka 2 200 cancerfall i befolkningen jämfört med antalet 2019.
Kerstin Hesselgren Akademin är ett nytt forum för diskussion, idéutveckling och utbildning på liberal grund. Jag är stolt och tacksam att jag utsetts till ordförande i akademins styrgrupp.
Kerstin Hesselgren var en liberal pionjär med ett brinnande engagemang för socialpolitik, utbildning och kvinnors rättigheter. 1921 valdes hon in som första kvinna i Sveriges riksdag där hon stred för liberala värderingar fram till 1944. Hon gjorde stora insatser både i Sverige och internationellt i olika sociala rörelser och kvinnoorganisationer, och var med och grundade Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad. Kerstin Hesselgrens starka socialliberala värderingar och livslånga arbete för bildning och demokrati gör henne till en förebild också i vår tid. Därför har hon fått ge namn åt Kerstin Hesselgren Akademin – ett forum för diskussion, idéutveckling och utbildning på liberal grund.
Syftet med akademin är att bidra till diskussion och folkbildning för att utveckla den liberala traditionen, samt verka för socialliberal opinionsbildning i Kerstin Hesselgrens anda. Akademin har startats av Liberalerna i Stockholms län och arbetar självständigt samt är öppen för alla engagerade liberaler och sympatisörer i hela landet, i och utanför Liberalerna.
Jag ser ett stort behov av att samla, stärka och utveckla det socialliberala engagemanget. Det ska vi göra i Kerstin Hesselgren Akademin. I tider när liberala värden ifrågasätts är det viktigt att öka kunskapen om och intresset för liberal ideologi och historia samt att skapa forum för idédiskussioner för liberalt sinnade.
Akademin leds av en styrgrupp bestående av: Anna Starbrink, ordförande, Joar Forssell, Malin Danielsson, Ylva Mozis, Monica Brohede Tellström och Anders Johnson.
Styrgruppen har knutit till sig ett råd med bred representation från hela landet. Jag är mycket stolt och tacksam att så många kloka och kunniga personer vill delta i vårt råd. Förhoppningen är att rådet ska fördjupa sig och föra en givande ideologisk diskussion och vara delaktiga i akademins programverksamhet och därigenom bidra med sina perspektiv och djupa kunskap.
Rådets sammansättning:
Lovisa Aldrin, Halmstad Gunnar Asserhed, Norrköping Agne Furingsten, Sala Nicke Grahn, Dorotea Anna Horn, Stockholm Lars Leijonborg, Stockholm Maria Leissner, Stockholm Fredrik Malm, Stockholm Cecilia Malmström, Göteborg Sofia Nerbrand, Malmö Lennart Nordfors, Stockholm Gunnar Nordmark, Vaxjö Christer Nylander, Kristianstad Helene Odenjung, Göteborg Malin Sjöberg-Högrell, Uppsala Bengt Westerberg, Stockholm Peter Örn, Stockholm
Verksamhetsinriktning
Inledningsvis kommer verksamheten i huvudsak att ske i digitala former, men även fysiska möten ska arrangeras när pandemin ligger bakom oss.
• Öppen seminarieverksamhet. Akademin ska löpande arrangera ideologiska seminarier i Kerstin Hesselgrens anda. Seminarierna kommer inledningsvis att hållas helt i digital form. Här kan du läsa mer.
• Socialliberal tankesmedja Vi ska utveckla en ”tankesmedja” under hösten med en hemsida där ideologiska texter publiceras.
• Kerstin Hesselgrendagen 12 september Ett större arrangemang ska genomföras i september för att uppmärksamma att det då är 100 år sedan Kerstin Hesselgren invaldes i riksdagen.
Seminarierna sänds genom Kerstin Hesselgren Akademins Facebooksida. Vi startade med ett seminarium om vår stora inspiratör Kerstin Hesselgren, med författaren Anders Johnson som talare.
Tänk att vi redan har ett vaccin mot covid-19. Så mycket sjukdom, social utsatthet, krossade drömmar och död som världens tvingats uppleva under pandemin. Det är en sorg och något vi skulle vilja vara utan.
Och samtidigt har pandemin satt ljuset på vad världen förmår när vi samlar oss mot gemensamma mål. Vårdens medarbetare, forskarna, läkemedels- och medicinteknikföretag har gjort något enastående. Med gemensamma krafter har det skapats inte bara ett utan flera vaccin som hjälper oss att besegra pandemin. Och som ger oss hopp och framtidstro.
Innovation, utveckling och forskning inom hälso- och sjukvården är helt centralt för för vården men också för konkurrenskraften i Stockholm och Sverige. Idag beslutar regionfullmäktige om Region Stockholms nya Life Sciencestrategisom handlar om hur vi i Region Stockholm ska kunna bidra till att utveckla och stärka life Sciencesektorn här i vår del av världen.
När vi tänker på vaccinet mot covid-19, eller all den medicinteknik som patienter kommer i kontakt med varje dag och alla de läkemedel som förbättrar livskvaliteten för så många är det är påtagligt vad en framgångsrik life scienens sektor kan åstadkomma för mänskligheten.
Region Stockholm är först ut i landet med en regional strategi. Här finns goda förutsättningar och det behövs ökad samverkan och en tydlig riktning framåt i arbetet. Det hoppas jag att vår nya strategi ska ge. Ytterst handlar det om att patienterna nu, och i framtiden ska få den bästa vården.
En stark life science-sektor kräver att många aktörer samverkar och driver utvecklingen framåt. Läkemedel och medicinteknik som är nödvändiga i den moderna och högkvalitativ sjukvården skapas i ett samspel mellan framstående universitet och lärosäten som Karoliksa Institutet, spännande forskningsmiljöer som finns i Stockholmsregionen, ett kreativt och kompetnet näringsliv, aktiva patientföreningar, och en sjukvård i värdlsklass, som vårt stolta universitetssjukhus Karoinska, men också i den nära vården, så än mer i framtiden.
Det är den enskilda patienten här och nu och i framtiden som är drivkraften när life sciensstrategin förverkligas.Genom att kraftsamla för bättre förutsättningar och färre hinder för forskning, innovation och täta samarbeten mellan vård, forskning och näringsliv kan fler få uppleva den största gåvan – ett liv med hälsa.
Min förhoppning är att Region Stockholms nya strategi ska bli ett verktyg för att nå visionen om att Stockholmsregionen ska bli en av världens fem främsta life science-regioner med målet att förbättra hälsan i befolkningen, utveckla sjukvården och stärka regionens men även Sveriges ekonomiska välstånd.
I strategin identifieras fem särskilt viktiga utvecklingsområden:
Världsledande tillgång till strukturerade hälsodata och vårdprocessdata
En hälso- och sjukvård samt omsorg tillgänglig för samverkan med forskning, innovation och näringslivssamverkan
Precisionsmedicin ger patient och invånare tillgång till högupplöst diagnostik, individanpassad prevention och behandling
Tvärvetenskaplig samverkan skapar lösningar på komplexa utmaningar
Life science-företag forskar, utvecklas och växer i Stockholmsregionen.
Jag ser strategin som ett avstamp för en fortsatt stark utveckling för Life Science i vår region. Stort tack alla ni som bidragit till strategins framtagande. Samverkan med många olika aktörer inom området har lagt en god grund för att den nya strategin ska leda arbetet framåt.
Att snubbla, halka eller trampa snett kanske inte låter så dramatiskt. Men en enkel fallolycka kan få ödesdigra konsekvenser. För årsrika personer kan snubblandet på en mattkant eller vurpan på en hal gångväg leda till livslånga skador eller i värsta fall döden. Detta orsakar både stort lidande – och stora kostnader. Det är en pågående hälsokris för äldre, som måste lyftas ur glömskan. Kunskapen som finns om hur vi stoppar fallolyckor måste leda till handling.
Barbro Westerholm (L) är känd för de flesta som en stridbar riksdagsledamot med outtömlig energi för de viktiga frågorna för årsrika. Nu vill hon och jag tillsammans sätta ljuset på de många och ofta onödiga fallolyckorna.
2019 behövde över 11 000 stockholmare och över 50 000 svenskar över 65 år få sjukhusvård efter fallskador. 142 stockholmare och 916 svenskar över 65 år avled till följd av en fallolycka. Det är nästan svårt att begripa hur vanligt och vanskligt det är med fallolyckor.
Dessa olyckor sker dessutom ofta alldeles i onödan. Fall är ofta enkla att förebygga. Ändå görs fallprevention i alltför liten utsträckning och skillnaderna är stora mellan olika delar av landet. Ett problem är att ingen räknat på kostnaderna.
Socialstyrelsen har tidigare i år tagit fram ett samlat stöd kring fallprevention som riktar sig till professionen och verksamhetsledningar samt en årlig informationskampanj riktad till äldre kring hur man kan skydda sig själv från en fallolycka. Men det räcker inte, man måste också veta vad det kostar i reda pengar. Man kan tycka att många av de insatser som kan göras är självklara och borde tillämpas ändå. Erfarenheten visar dock att många självklara insatser för att bevara liv och hälsa stupar på att det inte finns hälsoekonomiska beräkningar.
Nu har Socialstyrelsen äntligen fått i uppdrag att också genomföra hälsoekonomiska beräkningar av vissa åtgärder och arbetssätt i hälso- och sjukvården samt socialtjänsten, och som syftar till att minska risken för fallolycka. Det är utmärkt. Samtidigt ska vi fortsätta arbetet tillsammans med andra för att identifiera och undanröja risker – ett arbete som behöver ske i äldre personers hem och närmiljöer. Vården har förstås oftast inte kännedom om risker på förhand men om en fallolycka med inläggning i slutenvård inträffar görs fallriskbedömning: kognitiv bedömning tillsammans med läkemedelsgenomgång och eventuellt behov av stöd, t ex larmmatta, halksockor m m, men det kan också handla om den fysiska miljön: material, räcken, belysning och tillgång till att larma på hjälp. Vi ska diagnostisera och behandla osteoporos, och givetvis utveckla själva vården och rehabiliteringen för de som ändå drabbas.
Fallprevention får inte prioriteras ned eller glömmas bort. En fallolycka som hade kunnat förebyggas ska inte leda till att en människa förlorar fotfästet med livet.
Idag firar vi Sveriges nationaldag. Vårt land är verkligen värt att fira. Jag är stolt över Sverige och tacksam över att få leva här och att mina barn får växer upp här
Jag förknippar Sverige med viktiga värden som frihet, öppenhet, jämställdhet, demokrati,, rik kultur och vacker natur.
Idag firar vi med picknick i Tanto. Jag hoppas ni har en härlig nationaldag.
Det blir mycket vaccin här på bloggen. Och det speglar vad som upptar min tid och kraft just nu. Idag kan vi fira att en miljon vaccinationer har genomförts i Region Stockholm! Vi ser också att vaccinationsgraden stiger i områden där den varit lite lägre. Det är riktigt bra och väldigt viktigt för att vi ska få lämna pandemin bakom oss.
Tack alla som gjort detta möjligt! Och tack alla ni som valt att vaccinera er.
Jag har fått en av de miljoner doser som givits Region Stockholm.
Jag vill att alla som har möjlighet vaccinerar sig mot covid-19 så att vi kan lägga pandemin bakom om oss. De allra flesta väljer också att göra det. I Botkyrka har till exempel nästan 80 procent av alla över 65 år vaccinerat sig, I Rinkeby/Kista strax över 70 procent. Det är förstås bra, men ändå lägre än för regionen i stort. Vi ska inte vara nöjda förrän många fler blivit vaccinerade.
För att nå fler görs nu en rad insatser. Jag besökte Botkyrka kommun idag, när den nya mobila vaccinationsmottagningen har premiär. Det är en vaccinationsbuss dit invånarna som är i rätt fas (just nu 45 år och äldre) och ska ha sin första dos vaccinera sig. Just i dag står bussen i Alby, vid Subtopia men den kommer att finnas på olika platser enligt ett särskilt schema:
Söndag – tisdag i Alby. Onsdag – torsdag i Fittja. Fredag i Hallunda. Och Lördag tillbaka till Fittja.
Jag vill att alla som har möjlighet vaccinerar sig mot covid-19 så att vi kan lägga pandemin bakom om oss. De allra flesta väljer också att göra det. I Botkyrka har till exempel nästan 80 procent av alla över 65 år vaccinerat sig, I Rinkeby/Kista strax över 70 procent. Det är förstås bra, men ändå lägre än för regionen i stort. Vi ska inte vara nöjda förrän många fler blivit vaccinerade.
Jag och kommunalrådet Ing-Marie Wiklund (L) besökte bussen vid vid Subtopia i Alby. Att öka vaccinationerna bland befolkningen i Botkyrka är något vi tänker fortsätt arbeta för tillsammans mellan regionen och kommunen.
Mer är på gång: Imorgon onsdag startar vårdcentralen i Storvreten, Tumba sin vaccinationsmottagning där man kan boka tid genom appen Alltid Öppet. På vårdcentralen har de vaccinationsvanan inne för de har tidigare vaccinerat sina patienter, och nu tar de sig an ett större uppdrag.
Jag tycker att det är viktigt att vi når ut med information och låter befolkningen får svar på sina frågor. Därför har vi hälsokommunikatörer ute bland människorna på gator och torg i områden där vaccinationsgraden är lägre. Och sedan helgen har vi informationshubbar igång på flera platser i länet. På 1177.se finnas också information på många olika språk.
Slutligen vill jag uppmana alla: Vaccinera dig! Genom vaccinet kan vi lägga pandemin bakom oss.
I dag startar ett mobilt team som vaccinerar personer som lever i hemlöshet och annan utsatthet. Den uppsökande verksamheten sker genom att vaccinationsteamet åker runt hos olika stöd- och frivilligorganisationer.
Vi har sedan några veckor tillbaka haft en riktad vaccination för hemlösa och andra personer som lever i mycket utsatta situationer, på de vårdenheter som också i vanliga fall arbetar med deras behov. I dag startar ett uppsökande mobilt team, i samarbete med frivilligorganisationerna,
Det mobila teamet startar i dag, måndag vecka 21, och är från nästa vecka i full drift måndag-fredag. Teamet består av två sjuksköterskor och läkare finns tillgänglig.
Schemat för besöken är framtaget i samråd med organisationer och vårdverksamheter som Stadsmissionen, Frälsningsarmén, Convictus, Pelarbacken (vårdcentralen för hemlösa), Läkare i världen och Mikamottagningen.
Målgruppens storlek är svår att uppskatta exakt men omfattar ett antal tusen personer.
Jag har sagt det förr, och det tål att upprepas: Frihet är hälsa. Det blir inte minst tydligt när man blir sjuk och förlorar kraft och förmåga, vilket många fått uppleva under pandemin. Risken att bli svårt sjuk eller dö i covid-19 ökar utifrån socioekonomisk riskgrupp och bostadsort. Det visar en ny rapport från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin inom Region Stockholm.
Det är framför allt faktorer som utbildning, yrke, inkomst och födelseland som påverkar risken att bli allvarligt sjuk, så man behöver sjukhusvård, eller rentav dö i covid-19. Men även bostadsorten i sig kan ha en viss riskhöjande påverkan. Regionen arbetar bådem med specifika insatser under pandemin och ett fortsatt långsiktigt hälsoarbete.
Coronapandemin följer segregationens karta och mönster – och det bekräftas nu av regionens egen rapport. Det är allvarligt men tyvärr inte oväntat. Vi har under pandemin gjort många riktade insatser med provtagningsenheter, vaccinationsmottagningar i bland annat Rinkeby, Kista och Södertälje, och snart mobila vaccinationsenheter – först ut i Botkyrka och Södertälje. Långsiktigt måste vi fortsätta våra riktade insatser som hembesöksprogram till småbarnsfamiljer, familjecentraler, och en tydlig resursfördelning till vårdcentralerna utifrån vårdbehov. Den ojämlika hälsan är ett av de stora segregationsproblemen i Sverige som kräver uppmärksamhet och arbete av fler än hälso- och sjukvården.
Folkhälsofrågorna måste upp på den politiska agendan både i regionen, i kommunerna och hos regeringen.
Nu faller bitarna på plats i arbetet för att modernisera vården med digitala lösningar. Region Stockholm formar nu sjukvårdens framtida IT-miljö. På Regionstyrelsens sammanträde idag beslutades om en ny strategisk inriktning som innebär att det gamla journalsystemet byts ut stegvis, och att den nya informationsmiljön byggs av flera standardiserade moduler istället för ett enda stort system. Det är ett viktigt vägval.
Ambitionen är att informationsmiljön ska vara mer flexibel genom att använda etablerade standarder och gränssnitt för digitalt informationsutbyte, så att IT-lösningarna kan utvecklas mer i takt med verksamheternas föränderliga behov och de ständigt nya tekniska möjligheterna.
Sedan 2015 bedriver Region Stockholm, i samarbete med Region Gotland, ett arbete med att åstadkomma en genomgripande generationsväxling av hälso- och sjukvårdens IT-miljö. Programmet benämndes Framtidens vårdinformationsmiljö (FVM) och lade stor vikt vid vårdverksamheternas, personalens och patienternas delaktighet i kravställning och utformning av de nya digitala stöden.
Coronapandemin gjorde att arbetet med vårdinformationsmiljön stannade upp och regionstyrelsen tvingades avbryta den då pågående upphandlingen. Det blev nödvändigt att tänka om och tänka nytt.
Min partivän Daniel Forslund som är ordförande i innovations- och utvecklingsutskottet berättar:
– Det senaste året har vi lagt ner både tid och kraft på en fördjupad och uppdaterad analys av hur vårdens behov av moderna digitala stöd ska kunna mötas, som ska ligga till grund för Region Stockholms strategiska vägval. Ambitionen har varit att bättre kunna möta hälso- och sjukvårdens föränderliga behov av digitala stöd, och snabbare kunna tillvarata nyttan av den digitala utvecklingen i samhället även i vårdens verksamheter. För Region Stockholm är det viktigt att vårdens nya IT-miljö möjliggör en hög grad av teknisk flexibilitet och ökad utvecklings- och innovationstakt. Mot bakgrund av detta bedömer vi att det blir alltför begränsat med ett enda stort system som ska möta alla olika behov.
Istället har Region Stockholms gjort följande strategiska vägval:
• Grunden för den nya utvecklingen ska vara upphandling och utveckling av system och moduler, som bygger på öppna och vedertagna standarder och gränssnitt för informationsutbyte. På det sättet kan systemen och modulerna utvecklas och bytas ut i takt med att verksamheternas behov förändras och i takt med att marknaden utvecklar teknikens möjligheter.
• Arbetet ska ske inom ramen för en övergripande arkitektur med en hög säkerhetsmässig nivå som säkerställer kontroll och kvalitet av data från vården. Systemen och modulerna ska vara kompatibla med varandra, möjliggöra integration och säker överföring av digital information till andra vårdgivare och regioner samt tillåta att vårddata kan följa individen på ett korrekt och säkert sätt över både vårdgivare- och regiongränser, samt fungera med relevanta nationella tjänster.
• Ett framtida upphandlingsprogram ska ha tydliga verksamhetskopplingar, nyttja ett fåtal externa konsulter ochbegränsa administrativ överbyggnad. Genom dels ett stegvist och modulärt skifte av nuvarande informationsmiljö, och dels återanvändning av resultaten från det tidigare FVM-programmet väntas kostnaden för det kommande arbetet bli lägre än tidigare beräknat.
Utöver det strategiska vägvalet pågår flertalet utvecklingsarbeten inom ramen för åtgärdsplanen som syftar till att förbättra den nuvarande vårdinformationsmiljön i väntan på ett större skifte. Fokus har lagts på att skapakonkreta och synliga förbättringar för patienter och vårdpersonal. Bland annat har investeringar gjorts för att bygga ut kapacitet och funktionalitet som chatt, digitala kallelser och flerpartsmöten med video mellan olika vårdgivare i Region Stockholms vårdapp Alltid Öppet, utveckla elektroniska remisser mellan Capio S:t Görans Sjukhus och resterande vårdgivare, förstudier inför upphandling av nya dokumentationsstöd i förlossningsvården och psykiatrin, samt IT-stöd för en säkrare läkemedelsförskrivning.
En förutsättning för vägvalet med en mer modulbaserad informationsmiljö är att regionen själv bygger upp en samlad och sammanhållen lagring av journalinformation, vård- och hälsodata, så att grundinformationen inte blir för splittrad eller inlåst i olika leverantörsspecifika format och system. Karolinska Universitetssjukhuset har därför fått i uppdrag att genomföra en pilot med syfte att skapa ett gemensamtvårddatalager för tillgängliggörande och analys av information från olika system i Region Stockholm.
– Det gemensamma vårddatalagret kan komma att bli en viktig grundkomponent i Region Stockholms framtida vårdinformationsmiljö. Pilotprojektet, som leds av Karolinska Universitetssjukhuset, förväntas skapa ytterligare digitaliseringsmöjligheter inom vården, fortsätter Daniel Forslund.
Ett framgångsrikt införande är fortsatt beroende av en god förankring med vårdgivarna, vårdpersonalen och patienterna. Arbetet med vårdens informationsmiljö kommer därför att ske succesivt och med beaktande av den pågående Coronapandemin, vilket den nya och flexibla inriktningen möjliggör.
