Igår invigdes Palatset. Den nya samlingspunkten för barn och unga med kulturintresse. Hit ska jag återvända ofta och helst i sällskap med mina barn. Jag var med på invigningen och det var en festlig tillställning med många barn i publiken.
Första gången jag klev in i Palatset var för dryga halvåret sedan. Då var där fullt av byggnadsställningar och en febril aktivitet pågick för att med största varsamhet väcka det vackra gamla riksarkivet ur sin törnrosasömn. Redan bland byggmaterial och oerhörda mängder damm kunde jag ana storheten i det som höll på att växa fram. Men det var ändå svårt att föreställa sig att det skulle bli så här fantastiskt.
Jag tycker det är särskilt roligt att Palatset tillkommer helt på enskilt initiativ, om än med visst stöd från bland andra landstinget. Det visar att fler än offentliga aktörer kan driva även stora kulturprojekt och institutioner. Och det visar att de stora drömmarna och visionerna i kulturlivet inte tillhör en förgången tid utan växer fram här hos oss idag.
