Är vårdvalet ett hot eller en möjlighet? var temat för ett panelsamtal som jag deltog i på Dagens Medicins privatvårdsdag idag.
För mig är svaret enkelt: Vårdvalet rymmer otroliga möjligheter. De erfarenheter vi har inom landstinget är att vårdvalet innebär minskade köer och en mer tillgänglig vård. Men den kanske viktigaste effekten är att vi medborgare får mera makt: Det är inte längre någon politiker som pekar ut vilken vårdcentral eller specialistläkare vi ska gå till, utan vi kan själva välja den som vi har förtroende för och trivs bäst med.
I debatten deltog även Carola Lemne, vd på Praktikertjänst, Per Båtelson, nyvald ordförande i Karolinska Universitetssjukhuset, Jan Hillert, professor vid Karolinska Institutet och oppositionslandstingsrådet Helene Hellmark Knutsson.
Panelen tycktes överens om att vårdvalet i grunden är bra, även om ersättningssystemet kontinuerligt behöver ses över – inte minst när akutsjukhusens verksamhet renodlas och allt mer mindre avancerad vård utförs av specialistmottagningar runtom i länet. Oppositionens förslag om att det ska införas en ”etableringsstrategi” för specialistmottagningar oroar mig dock. Det känns det där som en steg tillbaka till gamla tiders centralstyrning, och det ska vi se upp med. Carola Lemne underströk hur viktigt det är för vårdföretagen att ha stabila och långsiktiga spelregler för att kunna bygga upp en bra verksamhet. Den uppfattningen delar jag.
Människor uppskattar att få bestämma själva och vänjer sig snabbt vid att få välja. Men valfrihet är ingen självklarhet. I Stockholms läns landsting är det Alliansen som genomfört de stora valfrihetsreformerna. Sedan vi tog över makten 2006 har vårdval införts inom t.ex. förlossningsvård, höft- och knäledsoperationer, gynekologi, öron, näsa, hals och från och med 2014 även inom ortopedi och handkirurgi. Folkpartiet tror på valfrihet och patientmakt, och från oss är budskapet tydligt: Vårdvalet ska fortsätta utvecklas.