I åtta år har vi haft vårdval i primärvården och förändringarna har varit stora. Numera kommer man fram till husläkarmottagningen på telefon och kan ofta boka en tid samma eller nästföljande dag. Den som behöver kan få hjälp inte bara av husläkare och distriktssköterska utan i allt högre utsträckning psykosocialt stöd av psykolog, kurator eller i samtalsgrupp. Mottagningarna har blivit många fler, ofta där många människor arbetar eller i kommuner och stadsdelar där det tidigare var glest mellan mottagningarna. Läkarbesöken har ökat dramatiskt – mest i s.k. utsatta områden, de psykosociala besöken likaså, och patienterna är i stor utsträckning nöjda med sin vård. Jag, som ansvarig för stockholmarnas sjukvård, är dock ännu inte helt nöjd.
Reformen av primärvården har alltså varit framgångsrik på flera plan – men för framtiden måste vi bli ännu bättre. En modern primärvård främjar allas hälsa, genom att mottagningarna och personalen får goda förutsättningar att arbeta långsiktigt och förebyggande, och får utrymme för innovation och nytänkande. Därför är jag mycket glad över att jag har kunnat samla sex av landstingets partier till en bred överenskommelse om framtidens primärvård. Genom åren har vårdvalet förbättrats i olika steg. Nu är Folkpartiet och Alliansen överens med Socialdemokraterna och Miljöpartiet om viktiga förändringar som kommer att förändra förutsättningarna för vårdcentraler och husläkarmottagningar i grunden – för att alla stockholmare ska ha förutsättningar för bättre hälsa.
Hälsan är ännu ojämlik med stora skillnader mellan olika människor, vilket ofta hänger samman med utbildning, inkomst, utländsk härkomst och andra sociala och ekonomiska faktorer. Vi behöver också bli ännu bättre på att erbjuda långsiktig vård framför allt för äldre och för patienter med långvariga/kroniska och komplexa sjukdomstillstånd. Det psykosociala, psykologiska och psykiatriska inslaget i primärvården ska också utvecklas. Innovation och nytänkande
I dag skriver jag på DN Debatt, tillsammans med Alliansens, Socialdemokraternas och Miljöpartiets företrädare i hälso- och sjukvårdsnämnden om de förändringar vi föreslår, med ett första steg redan från januari nästa år:
En högre andel fast ersättning – delvis anpassad utifrån vårdbehov
60 procent av ersättningen baseras på antalet patienter som valt en viss mottagning. 20 procent av den fasta ersättningen beräknas enligt CNI – Care Need Index. Det betyder att patienter med ett större vårdbehov ger en högre fast ersättning till mottagning. Vi höjer också inskrivningsersättningen för hemsjukvårdspatienter.
En lägre andel rörlig ersättning – ålder spelar roll
Vi sänker resursfördelningen kopplad till besök och åtgärder till 40 procent. Ersättningarna renodlas, bland annat försvinner den extra ersättningen för besök med tolk, en potentiellt mer tidskrävande insats som istället täcks av den CNI-relaterade fasta ersättningen. Själva tolktjänsten ersätts naturligtvis även i fortsättningen. Ersättningen för läkarbesök sänks – men blir i princip oförändrad för sjuksköterskebesök. På så sätt underlättar vi för husläkarmottagningarna och vårdcentralerna att använda sjuksköterskornas kompetens. Samtidigt höjs ersättningen för patienter över 80 år och för hemsjukvårdsbesök. Ersättningen bibehålls oförändrad för psykosociala insatser.
Som liberal är jag glad över att vi kan slå vakt om valfriheten, som ju motarbetas i andra delar av Sverige. Lika glad är jag över att vi kan enas om målen – en jämlik hälsa med vård som är tillgänglig för alla, efter behov. Nu har vi också enats om flera viktiga steg på vägen.
Läs även på Stockholmsbloggen om överenskommelsen.
