Om en vecka startar en ny utställning på Arkitekturmuseet på Skeppsholmen. Rubriken är Rum för död. Idag hölls ett seminarium på temat och jag var en av talarna. Men jag talade snarare om rum för liv.
Det handlar om hur vårdmiljöer gestaltas och fokus i utställningen är på den palliativa vården, närmare bestämt på Stockholms sjukhem. Landstingets kulturnämnd har bidragit till ett intressant projekt där slöjdare och konstnärer mötts i en uppgift att skapa för vårdmiljöer. Resultuatet går alltså att se på Arkitekturmuseet från och med nästa veckoslut.
Jag höll ett anförande om hur jag ser på läkande vårdmiljöer och vad landstinget gör för att att utveckla området. Jag sa ungefär följande:
Rum för död är i högsta grad ett rum för liv. Att skapa förutsättningar för ett värdigt liv hela livet är en viktig – men inte alltid uppmärksammad – uppgift för vården och för många skapande människor.
Många av oss har personliga erfarenheter av att ha följt anhöriga till och genom det sista avskedet. Jag upplevde det dock aldrig som att vi befann oss i ett rum i väntan på döden. Jag upplevde det starkt som att vi levde livet, i dödens närhet. Tillsammans. Hela livet. De samtal som kan föras när tiden är utmätt är fördjupade. Den beröring man ger och få när man smeker en kind eller håller en hand fäster lite mer på huden än vanligt när man är medveten om den korta tiden tillsammans.
Att skapa en mänsklig miljö som präglas av människans behov och förstärker det som kan bidra till välbefinnande även när man är sjuk snarare än att betona det sjuka handlar om att låta oss alla vara människor även när vi tappar mycket av makten över vår egen tillvaro och blir beroende av anda på olika sätt.
Att låta vårdmiljöerna bidra till läkandet eller lindrandet för sjuka människor. Det är en av mina utgångspunkter när det handlar om att forma framtidens sjukvård. Rum för värdighet. Så vill jag sammanfatta det.
***
I vården upplever många människor livets mest dramatiska ögonblick: barn som föds, närståendes – eller den egna döden. Detta sker i lokaler som med nödvändighet är kliniska, och då riskerar att bli torftiga. Så måste det inte alls vara. Vårdens framtidssatsningar ska inte bara handla om väggar, golv och tak – utan om hur rummet påverkar innehållet i vården.
Det har byggts mycket och kommer att byggas ännu mer framöver i den svenska vården. I Stockholms län står vi inför en epokgörande utveckling av vården. Vi ser redan hur det nya universitetssjukhuset växer fram i Solna och nästa veckabeslutar vi äntligen om enorma investeringar vid exempelvis Södersjukhuset, Danderyd sjukhus och Södertälje sjukhus. Till detta ska läggas alla de närsjukhus och specialistcentra som ska utvecklas i länet. Den närmaste femårsperioden investerar vi mer än 30 miljarder kronor i hälso- och sjukvårdens fastigheter.
Våra mångmiljardinvesteringar avspeglar det faktum att Stockholms län är en av de regioner i Europa som expanderar mest just nu. Samtidigt ger det oss fantastiska möjligheter att göra något riktigt framåtsyftande och långsiktigt. Med alla satsningar på det nya och moderna måste vi ha den enskilda människan i fokus. Vi måste skapa miljöer som underlättar möjligheterna till bot och tillfrisknande eller lindring.
Störst behov finns kanske i psykiatrin, där patienterna kan vistas längre och mer återkommande än i andra vårdgrenar. Psykiatrins vårdmiljöer är också tydligt utpekade inför framtiden. Vi tar ett första steg med att flytta stora delar av länets största psykiatriklinik, Norra Stockholm, till Sabbatsberg, där nyrenoverade, ändamålsenliga lokaler kan vara färdiga redan 2014. Det blir en pionjärsatsning på framtidens goda vårdmiljöer.
***
Låt mig berätta om några bärande tankar kring hur vårdens miljöer bör utvecklas.
- Eget rum för patienterna bör etableras som en ny norm. Det handlar om att stärka patientsäkerheten och minska smittspridningen mellan patienter, men det handlar minst lika mycket om att skapa en privat vrå för patienterna och därmed stärka deras integritet. I barnsjukvården ska självklart föräldrar kunna övernatta med sina barn och även för vuxna måste anhöriga bemötas välkomnande och ha möjlighet att stanna över natten.
- Stor omsorg ska läggas vid arkitektur, färgsättning och inredning. Inspirerande exempel kan vara psykiatrin vid Östra sjukhuset i Göteborg eller Spinalis i Solna. Den Forskningen om läkande vårdmiljöer ska användas. Estetiska värden och patientens möjlighet till trivsel, privatliv och trygghet måste bejakas.
- Konst ska självklart finnas i vården. Regeln att en procentsats av investeringskostnaderna används till konst ska gälla och tillämpas i Stockholms läns landsting. Just nu pågår förberedelserna för det stora prestigeprojektet Nya Karolinska i Solna. Hela 118 miljoner finns avsatta i Sveriges största offentliga konstinvestering. Den konstnärliga gestaltningen är en viktig del för att vårt nya, toppmoderna universitetssjukhus ska nå en ännu högre nivå av arkitektonisk och vårdmässig kvalitet. Nu sluts en cirkel för det var när nuvarande KS bygdes på 30 talet som den förra epokgörande konstsatsningen gjordes och staten etablerade 1%regeln. Jag återkommer till Nya Karolinska projketet.
Andra aspekter av den läkande och lindrande vårdmiljön är inte den fysiska gestaltningen utan annat som bidrar till att vi behåller vår värdighet och fortsätter leva även som svårt sjuka.
- Sociala medier spelar stor roll i många människors liv och är ett sätt att hålla kontakt med sina nära och kära och omvärlden. Jag trycker vi måste eftersträva att patienter kan ha tillgång till Internet och sociala medier. Nya lokaler ska byggas med smarta, långsiktiga tekniska lösningar.
- Kultur i vården ger patienter tillgång till kulturlivet och möjlighet till eget skapande. Glädjeverkstan i Astrid Lindgrens barnsjukhus eller Film i vårdens arbete bland äldre är två fina exempel. Kultur kan, vald med omsorg, ha direkt positiva effekter för sjuka människor. Vi vill se en ökad vetenskaplig förankring i arbetet med kultur i vården. Bibliotek i en eller annan form ska också finnas för patienter, och finnas med i planeringen av nya vårdmiljöer.
- Bra måltider måste bli en självklarhet i framtidens sjukhus och ses som en del av vården. En måltid är så mycket mer än maten på tallriken: möten mellan människor, trivsam stämning, harmonisk miljö. Därför satsar vi på egna tillagningskök på NKS och på exempelvis Södersjukhuset. Och sjukhusen har fått i uppdrag att jobba för att nå en vision om både nyttiga och smakliga måltider i vården.
***
Idag står konsten i centrum för diskussionen om framtidens vårdmiljöer. Och i det sammanhanget måste förstås Nya Karolinska sjukhuset uppmärksammas. Det nya sjukhuset blir en viktig plats. Där kommer människor att uppleva avgörande skeenden i sina liv. Vissa kommer att få livet tillbaka genom den senaste, mest avancerade vården. Andra kommer att ta farväl av någon de håller kär. Där kommer många att undersökas och behandlas. Tusentals kommer att få en ny arbetsplats. Vetenskapen kommer att göra framsteg. Ett nytt högspecialiserat universitetssjukhus kommer att föra oss framåt. Mitt i all denna utveckling finns människan. Hon ska stå i centrum. I den högspecialiserade vården behövs något mer. Något som gör miljön mänsklig och trygg. Något som ger utrymme för reflektion, tankar och känslor. Något som skänker lugn och förtröstan. Något som gör oss lite mindre till patient och lite mer till människa.
Det är av omsorg om henne – människan – som vi lägger energi och resurser på att skapa en bra och läkande vårdmiljö. Det är därför konsten är så viktig. Min förhoppning är att konsten på vårt nya universitetssjukhus kan fylla sin roll att vara just konst. Konsten är en integrerad del i byggprocessen och i framtidens vårdmiljöer.
Konsten spelar inte bara en viktig roll för patienterna. Den bidrar också till en kreativ miljö där arbetsglädjen kan få spelrum, där stora tankar kan växa och nya landvinningar göras inom hälso- och sjukvården. Konsten ska stödja och samverka med den verksamhet som bedrivs i sjukhuset och bidra positivt till arbetsmiljön för sjukhusets många medarbetare.
Stockholms läns landsting gör genom denna stora konstsatsning en kulturgärning som kommer att synliggöra många konstnärskap av i dag och göra avtryck på ett sätt som måste stå sig i decennier. Det är en stor utmaning och en möjlighet som vi sällan sett i denna omfattning i Sverige.
Med konstsatsningen i Nya Karolinska Solna markerar vi den stora betydelse som vi tillmäter det nya sjukhuset och den miljö där patienter, anhöriga och medarbetare kommer att vårdas, vistas och verka i framtiden.
***
Och lagom till denna storsatsning har vi också sett över hur konstinköpen ska gå till i landstinget. Tidigare hade vi en särskild konstnämnd med politiker som hade till uppgift att medverka i konstinköpen. Jag har valt en annan väg som för mig känns mer rimligt. Politiken ska ha en armlängds avstånd till konsten. Konstnämnden är avskaffad. Kulturnämnden fattar beslut om inriktning för konstverksamheten på en övergripande nivå och också beslut om genomförandet av de allra största investeringarna. Men val av konstnärlig gestaltning sker nu helt och hållet av kunniga medarbetare och de konstkonsulter som de anlitar till hjälp för arbetet med urvalen. Det är en reform som jag tycker är principiellt viktig.
Men vi har politiskt beslutat om några viktiga saker. För det första att satsa 118 miljoner kronor på konst i sjukhusets olika miljöer. Vi har också antagit det konstprogram som utarbetats för Karolinska sjukhuset.
Våra medarbetare på kulturförvaltningen har skapat konstnärsbasen för att ge konstnärer möjligheter att på ett smidigt sätt synliggöra sina ideer kring konstnärlig landstingets olika miljöer.
***
Självklart pågår det andra viktiga konstprojekt just nu parallellt med NKS. Den nya anläggningen för rättspsykiatri i Flemingsberg Helix, kommer att vara en plats där svårt sjuka och ibland farliga ofta utsatta personer vistas under ibland mycket långa tider.
***
Att utveckla de läkande vårdmiljöerna handlar om att låta oss alla vara människor i vården – inte reduceras till en patient eller i värsta fall en diagnos. De miljöer som skapas i framtidens hälso- och sjukvård måste ge patienterna bästa förutsättningar för välbefinnande trots sjukdom. Det gäller i Stockholm och i hela den svenska hälso- och sjukvården.
Tack för er uppmärksamhet!