december 12, 2024
Sjukvård & hälsa

Sammarbete för bättre vård

Brexit och den negativa debatten om EU lägger en dyster skugga över den politiska debatten. Under Almedalsveckan mötte jag ibland personer som sa att vi skulle behöva samarbeta mer i EU, men att det inte längre är en gångbar tanke. Helt fel, menar jag. Nu om någonsin är det riktigt viktigt att lyfta fram betydelsen av det europeiska samarbetet. Idag skriver tillsammans med min Liberala kollega Gilbert Tribo, regionråd i Skåne, om Brexits negativa effekter för svensk hälso- och sjukvård i Kristianstadsbladet.

Modern sjukvården kräver internationellt utbyte. Trots det var ett bärande argument för leave-sidan att rädda vårdens finansiering. De påstod, felaktigt, att ett utträde skulle ge mer pengar till brittisk sjukvård. Hälso- och sjukvårdspolitiken sköts bäst närmare medborgarna än på EU-nivå, där den kan formas utifrån medborgarnas behov lokalt, men förutsättningarna behöver vi bygga tillsammans.

Modern vård är avancerad och forskningen sker inte isolerat i olika nationer utan på en internationell scen. Både Sverige och Storbrittanien har mycket medicinsk forskning och högteknologiska företag som samarbetar med varandra och med andra europeiska marknader. Det gränsöverskridande forskningssamarbetet blir särskilt tydligt i Skåne med MAX IV och ESS som är två exempel på ett framgångsrikt europeiskt och internationellt samarbete som hade försvårats om inte Sverige varit med i EU. Brexit slår mot möjligheten till internationell forskning.

Patienterna har stor nytta av den fria rörligheten. Möjligheterna att söka vård i andra länder har blivit allt större. När européer kan utnyttja varandras länders olika sjukvårdssystem, kan vi använda resurserna bättre. Det visar sig inte minst för patienter med mycket ovanliga sjukdomar. Vi liberaler vill till exempel koncentrerar mer av den högspecialiserade vården i Europa till ett antal, i vissa fall enstaka, platser där ”centers of exellence” kan skapas

En annan hjärtefråga för Brexit-anhängare och andra EU-motståndare är förstås invandringen – det vill säga motståndet till den fria rörligheten. Tyvärr får mindre rörlighet också konsekvenser för vården. Rörligheten av människor som för med sig kompetens och av varor på den inre marknaden skapar välstånd. Det är svårt att bygga en stark välfärd utan ett gediget välstånd. Vidare har en stor andel av de som arbetar i vården, i Sverige liksom Storbritannien, utländsk bakgrund; i Storbritanniens offentliga vård är upp till en tredjedel andra EU-medborgare.

Många unga människor utbildar sig till sina drömyrken i vården i ett annat EU-land, och jobbar kanske sedan i ett tredje. Det är verklighetsfrånvänt att tro att dagens unga, på väg ut i livet och kanske in i vården, skulle acceptera isolering och enfald framför globalisering och mångfald. Mindre samarbete och minskad rörlighet vore djupt skadligt för vård och forskning, i Skåne, Stockholm, Sverige, Storbritannien och hela Europa. Både i dag och i framtiden.

Anna Starbrink
Anna Starbrink, Liberalerna. Hälso- och sjukvårdsregionråd i Stockholm.
https://annastarbrink.se
Skapade inlägg 1821