Nu har landstingsfullmäktige fattat beslut om dels tillsättandet av en måltidsutredning, dels att låta SLSO och Södersjukhuset självständigt lösa frågan om mat och måltider i sina verksamheter i framtiden. Södermalmsnytt och Vårt Kungsholmen uppmärksammar detta idag.
Jag inledde debatten och sa ungefär så här:
Ordförande, ledamöter
Mat och måltider spelar en avgörande roll i människors liv. Det är naturligtvis i grund och botten en överlevnadsfråga men det finns också andra aspekter som gör måltiden så betydelsefull i vårt samhälle. Symbolvärdet av en måltid har tusenåriga traditioner. I konsten är maten och gemenskapen runt en måltid vanligt återkommande teman. Målningen av Jesus och hans lärjungar som delar den sista måltiden är kanske det mest kända exemplet. I sagans värld har maten ett stort utrymme. Astrid Lindgren skriver i boken om Mio min Mio om brödet som mättar hunger och Hans och Greta söker sig till häxans pepparkakshus. Kalle längtar till en hel chokladfabrik.
Vi firar gärna livets viktiga skeenden genom att samlas kring måltider ofta omgärdade av ritualer och traditioner. Det går inte att föreställa sig våra stora högtider utan att förnimma de smaker och dofter som de är förknippade med.
Många av våra avgörande samtal i livet förs över en måltid och hur många avtal eller överenskommelser har inte skett i samband med matservering? Det är förstås ingen slump att så mycket i kulturhistorien och i våra dagliga liv kretsar kring måltiderna. Maten och måltiderna är nödvändiga för att vi ska överleva, men i hög grad också – för att i dubbel bemärkelse – ge krydda åt tillvaron. Måltidens betydelse minska naturligtvis inte när man är sjuk. I vården kan måltiden vara den bästa stunden på dagen där flera sinnen får vara med.
Finns det då några politiska aspekt av mat och måltider, utöver det miljömässiga som ofta lyfts fram med krav på goda förhållanden för djur, en välbehövlig debatt om EU:s jordbrukssubventioner och mångas längtan efter ekologiskt och närodlat? Svaret är i högsta grad ja. Men dessvärre har det ofta glömts bort i det stora välfärdsbyggandet. Maten reduceras ofta till en fråga om näringstillförsel, en fråga som måste lösas, en vid sidan av det som vi egentligen håller på med. Istället borde vi se måltiden som en som en integrerad del av välfärdstjänsterna som skola, vård och omsorg. Mat och måltider kan vara en mycket privat, ibland intim fråga. Det är något vi stoppar i oss eller blir istoppade. För mig som liberal är det självklart att låta var och en forma sin vardag efter egna önskemål. Men alltför ofta glöms det där med mat och måltider bort. Därför är kritiken många gånger skarp mot lösningar där färdiglagad mat transporteras långa sträckor och serveras på ett oaptitligt sätt i en tråkig miljö.
Den måltidsutredning som nu startar ska anta ett brett angreppssätt och lämna det snäva kostperspektivet. Självklart ska maten vara både säker och nyttig. De som behöver någon form av specialkost ska naturligtvis få det. Och sjukhusmaten får aldrig bidra till smittspridning. Men måltiderna är mer än bara näringsvärde och livsmedelshygien. Det är också en upplevelse där miljö, möten, servering, dofter, samtal, traditioner och mycket annat berörs.
Jag menar att en viktig utgångspunkt ska vara att beslut om hur mat och måltider ska ordnas i vården ska fattas så nära patienterna som möjligt. Sjukvården känner sina patienter och vet vilka lokala förutsättningar och behov som finns. Då är det också där måltiderna ska formas. Vår utredning ska hjälpa oss att få fram några gemensamma nämnare i en policy och den ska lyfta fram förslag och exempel på hur man kan arbeta på sjukhusen och vilka aspekter som är viktiga att ha med sig när man planerar för måltiderna i framtiden. Jag tycker att tiden är förbi då centralstyrning och detaljreglering skulle råda.
Ordförande, jag yrkar bifall till landstingsstyrelsens förslag.
Glädjande nog kunde ett enigt landstingsfullmäktige rösta ja till mitt förslag om att tillsätta en måltidsutredning. Du kan läsa mer om utredningens uppdrag här.
