Under pandemin har det blivit tydligt att människors hälsan i hög grad speglar den stora segregationen i vårt samhälle. Långt många fler drabbades hårt av smittan i så kallade utanförskapsområden där människor redan har det tufft.
Under pandemin har jag flera gånger varit i områden där smittan slagit särskilt hårt. Där har jag mött både en frustration över att så många blivit sjuka och upplevelsen att samhällets insatser inte riktigt nått fram samt sorg över förlorade människoliv, men också en väldig vilja att förändra. På bilden är jag tillsammans med lokala hälsokommunikatörer för att informera om covid-19 och vikten av vaccination.
Jag kandiderar till riksdagen därför att jag vill arbeta nationellt för att stärkt hälsan och utveckla välfärden. Det behövs en långsiktig satsning på hälsa och mot utanförskap. Det är hög tid att hälsa blir ett tydligt mål för svensk integrationspolitik.
Hälsa är en frihetsfråga. I områden där livet redan är svårare med högre grad av fattigdom, lägre utbildningsnivå, där fler har invandrat och arbetslösheten är högre, där är också hälsoläget sämre. Ambitionen att lyfta utsatta områden och de människor som lever där faller platt utan en tydlig strategi för hälsa.
Corona-pandemin har tydliggjorthälsoskillnaderna. Det finns många lärdomar att dra av detta – inte minst måste vården vara rustad att möta människors behov, även för dem som bor i socioekonomiskt utsatta områden och exempelvis inte behärskar språket fullt ut.
Det behövs flera åtgärder för att lyfta hälsan och därmed öka enskilda människors frihet:
￭ Hälsa som ett mål för integrationspolitiken.
Trots att ohälsa är tätt förknippat med segregationen saknas i dag ambitioner i regeringens integrationspolitik när det gäller att stärka människors hälsa där den är som sämst. Så sent som i december 2020 när Sverige befann sig mitt i pandemins andra våg, lade regeringen fram sin handlingsplan för minskad segregation och goda livschanser för alla utan att markera hälsa som ett strategiskt område. Det är hög tid att hälsa blir ett tydligt mål för svensk integrationspolitik.
￭ Stärk hälsan där den är som sämst.
Många riskfaktorer som gör människor särskilt sårbara, som rökning och fetma, är vanligare i socioekonomiskt utsatta områden. Därför måste insatser riktas till de områden där hälsan är som sämst. Hembesöksprogram för spädbarn, familjecentraler med stöd till ett hälsosamt liv, sluta röka-stöd ochtillgängliga vårdcecntralerär behöver utvecklas mer i hela landet.
￭ Husläkare till alla.
De kloka förslagen från utredningarna om effektiv respektive god och nära vård måste förverkligas. En långsiktig satsning på den nära vården är central för hälsa och mot utanförskap.
￭Säkra rätten till tolk och avskaffa barntolkar.
När någon drabbas av sjukdom är det individens vårdbehov som ska avgöra insatserna. Att kommunicera är en del av sjukvården, som är och ska vara i huvudsak gemensamt och solidariskt finansierad. Annars riskerar vi att individer som ännu inte lärt sig tillräckligt bra svenska för att kunna diskutera behandlingsalternativ för sin cancer eller förstå läkarens ordinationer, och inte har råd att själv betala en tolk, blir hjälplösa och i värsta fall inte kan få den vård som behövs. Ett särskilt problem är när familjemedlemmar förväntas tolka. Flickor som utsatts för hedersrelaterat våld eller könsstympning ska aldrig behöva ta med sig en familjemedlem som tolk, och barn ska inte bära bördan att behöva förstå och ge sjukdomsbesked eller förklara behandlingsalternativ för sina föräldrar. Utredningsförslaget (SOU 2018:83) att förbjuda barntolkar måste regeringen plocka upp ur byrålådan och förverkliga. Tolkning ska ske professionellt.
￭ Innovation för tolkstöd.
Brist på kvalificerade tolkar och känslig information ger anledning att utveckla tolktjänsterna. Digitala tjänster kan både ge säker översättning och värna den enskildes integritet. Tekniska hjälpmedel behöver utvecklas utifrån sjukvårdens förutsättningar.
Att stärka folkhälsan är en av de allra viktigaste uppgifterna för vårt välfärdsland. Genom hälsa kan människor frigöras och samhället stå bättre rustat att möta svårigheter som nya pandemier. En god och jämlik folkhälsa gör både människorna och samhället starkare.
Jag har tidigare lyft fram detta tillsammans med partivänner i Dagens samhälle.
