husläkare

Nyligen kom en rapport som visar att antalet läkarbesök ökar, särskilt i socialt utsatta områden. I Spånga-Tensta har besöken mellan 2007 och 2009 ökat med 34 %. Tillgängligheten till vården blir alltmer jämlik . Totalt görs 4,08 läkarbesök per person i vår stadsdel (husläkarbesök, akutsjukvård, privatläkare, psykiatri, BVC och MVC).

Att skapa jämlik tillgång till vård så att alla får hjälp efter behov är viktigt både ur jämställdhetsperspektiv och för att människor med olika bakgrund och resurser i olika former ska få den vård de behöver. Än är inte målet om jämlik vård uppnått,  men den ökade tillgången till husläkare och det betydligt fler läkarkontakter som många, som borde haft det tidigare också, har idag är en bra bit på vägen.

Läs SvD

Read more

I dagarna får en del Spångaföräldrar brev från mig. Med brevet vill jag presentera mig själv och något om mitt politiska engagemang för barns hälsa och bra sjukvård.

I brevet lyfter jag fram mina hjärtefrågor om som är barns och kvinnors hälsa. Mer konkret handlar det sedan mest om barnen. Men även kvinnors folkhälsa måste upp på agendan.

Men männen då, kanske någon invänder. Självklart ska alla ha tillgång till den bästa tänkbara vård, oavsett kön, ålder, inkomst, bakgrund eller annat. Men dessvärre är det fortfarande så att kvinnor inte får lika bra vård som män. Till exempel såg jag en uppgift här om dagen att ambulansen kommer snabbare när det är en man som är sjuk. Mannen som norm i vetenskapen lever också kvar. Samtidigt vet vi att många kvinnor mår dåligt och behöver förbättra sin hälsa. T ex är det mycket vanligare att flickor börjar röka regelbundet än att pojkar gör det. Och rökning är, som väl alla vet, en av de värsta hälsoriskerna man kan utsätta sig för. Likvärdig vård är en av de viktigaste jämställdhetsfrågorna, tycker jag.

Åter till brevet. I det tar jag bland annat upp behovet av att ge de små stockholmarna en gräddfil till vården. Det gäller inte minst barn med psykiska problem som måste få snabb hjälp. Jag och folkpartiet vill lägga krut på att skapa en köfri vård för barnen. Det ska också vara möjligt att få hembesök från husläkarmottagningen.

I vårt landsting har vi för övrigt en mycket kvalificerad vård och lever upp till begreppet världsklass när det gäller till exempel förmågan att hjälpa de allra minsta för tidigt födda barnen.

Men visst finns det mycket att göra. Utöver de jag nämnde ovan vill jag ta i tu med en rad andra frågor med barnperspektiv, exempelvis:

  • Utveckla samarbetet mellan elevhälsan och husläkarna
  • Prioritera barnen i arbetet mot övervikt och fetma – med målet att inga barn ska vara feta, och inga fyraåringar överviktiga
  • Etablera särskilda barnskyddsteam i barnsjukvården, psykiatrin och beroendevården.
  • Bygga ut hemsjukvården för svårt sjuka barn
  • Motverka tidig alkoholdebut hos unga och skapa behandling särskilt anpassad till unga med riskbruk och missbruk
  • Ge ungdomsmottagningarna ett bredare uppdrag att jobba med ungdomarnas hälsa och se till att de blir HBT-certifierade.
  • Bygga ut internetbehandling.
  • Skapa ett ”eget rum” på nätet med barnets personliga hälsoinformation som föräldrarna äger ”nyckeln” till.

Jag har redan fått en del respons på brevet. Roligt om fler hör av sig med synpunkter, idéer och tankar.

Read more

DNs huvudledare i dag tar upp frågan om vart gränser går mellan vårt gemensamma ansvar för varandra genom den offentligt finansierade vården och det egna ansvaret. Sjukdomar och olyckor som är mer eller mindre självförvållade kanske bör bli ett större ansvar för den enskilde, i alla fall ser DN denna idé som framväxande i samhället.

Personligen hamnar jag på samma slutsats som DN: ”Vi föredrar ett samhälle där det fortfarande är vårdbehovet, och inte vad som orsakat det, som avgör vem som har rätt till behandling.”  

De livsstilssjukdomar som drabbar många som äter, dricker och röker för mycket och motionerar för lite,  orsaker inte bara ofta en för tidig död. De gör också att livskvaliteten hålls onödigt låg. En uppgift för primärvården bör vara att stödja människor i sina försök att bryta dåliga vanor och skaffa sig nya, goda vanor. Det kan handla om hjälp att sluta röka. Därmed kan människors liv blir mycket bättre samtidigt som vårdens resurser kan läggas på annat än att försöka bota eller lindra livsstilssjukdomarna.

Read more