vårdplatser

Idag skriver Svenska Dagbladet om vårdplatserna i Stockholm. Artikeln utgår från en revisionsrapport om vårdplatssituationen, den kan du läsa här. Revisorerna konstaterar att det finns en brist på vårdplatser och att det krävs åtgärder av olika slag. Mycket av de revisorerna pekar på är också det som genomförs genom beslut och insatser på olika nivåer.

Att skapa fler vårdplatser är en av huvudfrågorna alltsedan jag tillträdde i november. Men även för den förra Alliansledningen, förstås. En hel del nya platser har tillkommit under senast året, som jag berättat om tidigare bland annat här, härhär. Nu finns dessutom konkreta planer på investeringar som kommer att tillskapa hundratals nya vårdplatser. Frågan lär debatteras på nytt i landstingsfullmäktige i juni.

Read more

Jag och Helene Öberg från Miljöpartiet har debatterat vårdplatser i Dagens Medicin. Tyvärr hittar jag inte inläggen på nätet. Helenes inrikting har varit att politiker borde tydligt gripa in i sjukhusens arbete med vårdplatser med mera. Jag är inte helt med på noterna. I dagens nummer finns min slutreplik som lyder så här:

Bra ledarskap är inte att vara klåfingrig

Nej, Helene Öberg, jag påstår inte att det är ”upp till varje sjukhus att lösa bristen på vårdplatser”. Det krävs politiska beslut för att investera i en nödvändig utbyggnad av kapaciteten på våra sjukhus. Det krävs, och har också redan fattats, tydliga politiska ställningstaganden för att öka kapaciteten i geriatriken, utveckla närsjukvården, förbättra samverkan med kommunerna och för att ge sjukhusen resurser och verktyg att klara sitt uppdrag.

Däremot måste vi mycket tydligt hålla isär våra roller. Jag som politiker och landstingsråd ska inte detaljplanera hur sjukhusen sköter sina uppdrag och sina avtal. Jag ska inte avgöra var man kan få plats med sängar, hur bemanningen ska lösas, vilken exakt kompetens som behöver rekryteras.

Jag har noterat att Miljöpartiet har en annan syn på det politiska ledarskapet som mer handlar om klåfingrig detaljstyrning. När sjukhusen öppnar nya vårdplatser inom ramen för sina uppdrag, för pengar som de får genom flerårsavtalen, sker det naturligtvis inte i ett vakuum. Vårdproduktionen samordnas och kontakterna är naturligtvis täta mellan sjukhusen och landstingets olika centrala organ under landstingsstyrelsen och hälso- och sjukvårdsnämnden. Men den samordningen kan och ska inte skötas av en klåfingrig politiker.

Read more

Idag skriver jag och finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl i Svenska Dagbladets nätupplaga om hur vi skapar nya vårdplatser på kort sikt. Läs här. Bland annat ska 20 av platserna tillkomma i barnsjukvården, där behoven är stora.

Så blir vårdplatserna snabbt fler i Stockholm.

Utöver detta behövs också ett mer långsiktigt arbete för att på sikt möta behoven av vård för invånarna i vårt län. Jag har skrivit om detta flera gånger tidigare bland annat här och här.

Read more

Att sjukvårdens resurser används på bästa sätt och att frigöra fler vårdplatser och utöka där det behövs är inte bara en aktuell fråga i Stockholms läns landsting, utan i hela landet.

Birgitta Rydberg och jag ger några förslag på hur vi kan ta itu med vårdplatsfrågorna i hela landet. Det är påfallande att det som är dåligt för den enskilda patienten också är dåligt för sjukvårdsstrukturen – och omvänt: Lösningarna som gynnar den enskilda patienten frigör resurser och utrymme i sjukvården.

För framtiden är fem utvecklingsområden centrala: utvecklad geriatrik, snabbare tillgång äldreomsorg, krafttag mot vårdskador och vårdrelaterade infektioner, utvecklat vårdval för specialistvård utanför sjukhusen och aktiv hälsostyrning.

Läs vår artikel på DN Debatt.

Jag har tidigare berättat om vårt arbete lokalt i Stockholm här, här och här. Birgitta Rydberg bloggar också här.

Read more

I kväll hade ABC ett inslag om vårdplatserna på Karolinska sjukhuset, där de återanvände en intervju med mig som det gjorde tidigare i veckan.

Hur sjukhusen och landstinget ska få tillgång till fler vårdplatser  har jag skrivit om tidigare. I debatten framhålls ibland att vi borde satsa mer pengar på vården. Det gör vi också. Bland annat satsar vi på fler geriatrikplatser.

När det gäller Karolinska sjukhuset har de varit framgångsrika i att effektivisera sin verksamhet och få ordning på ekonomin och har ett kraftigt positivit resultat för 2010. Det ger en stabil grund att stå på i det fortsatta arbetet att utveckla vården.

Read more

Patientrum

En del fredagsmyser med chips framför tv:n. Jag har snöat in på vårdplatser och kan inte slita mig från datorn. Ju mer man gräver desto komplexare blir det. Hittills har jag mest jobbat med den lokala vårdplatsfrågan. Men det finns förstås anledning att lyfta blicken och titta på det hela ur ett internationellt perspektiv också.

Som jag tidigare skrivit finns det mycket att göra för att lösa problemen som våra sjukhus upplever just nu. Men hur ligger Sverige till i internationell jämförelse? DN sätter svensk sjukvård i internationellt perspektiv och visar att Sverige har få vårdplatser räknat per invånare. Men hur mäter man egentligen detta? Det är uppenbarligen inte lätt. Jag tittade i Socialstyrelsens skrift Tillgång till vårdplatser. Där beskrivs svårigheterna att jämföra:

Att göra jämförelser av vårdplatstillgången i olika länder är problematiskt av flera skäl. Ett av de största problemen är olika täckningsgrad för vårdplatser som inte är offentligt finansierade. Ett annat problem är skillnader i vilken vård som i olika länder betraktas som sjukhusvård, vilket direkt påverkar vad som betraktas som faktiska vårdplatser. Den så kallade Ädelreformen i Sverige, som genomfördes 1992, innebar att ett stort antal vårdplatser inom sjukvården flyttades över från landstingen till kommunerna och därmed upphörde att räknas som vårdplatser på sjukhus. Eftersom dessa vårdplatser till stor del motsvaras av de vårdplatser som OECD klassificerar som långtidsvårdplatser, exkluderas dessa uppgifter i det nedanstående. Det ska också påpekas att OECD:s statistik över vårdplatser inte är fullständig och att det saknas data för vissa av de ovan nämnda länderna för vissa år som ingår i den studerade tidsperioden.

Oavsett detta kan man konstatera att Sverige har färre vårdplatser än många andra länder. I den del detta handlar om att vi har en effektivare vård och att patienterna får god sjukvård utan att det kräver att de blir inlagda på akutsjukhusen är det förstås gott och väl. Men när vi ser att behoven av vårdplatser är större än tillgången, särskilt under en perioder där stora toppar av både influensa, RS-virus, vinterkräksjuka och halkolyckor, finns det anledning att utöka antalet vårdplatser.

I rapporten ovan finns också mycket annat intressant att läsa om vårdplatser i Sverige.

I den vårdplatsutredning som McKinsey & Company gjorde på uppdrag av Stockholms läns landsting 2010 finns också några intressanta internationella utblickar:

Read more

Idag ska jag vara på Södersjukhuset nästan hela dagen. De har gjort ett fint program för mig så jag tror jag kommer att få se mycket intressant idag.

Diskussionen om vårdplatser i Stockholm fortsätter. DN skriver om detta i sin ledare idag. I papperstidningen har de också en intervju med mig där jag berättar att landstinget står inför stora investeringar som kommer att innebära utrymme för fler vårdplatser.

Igår var blev jag intervjuad i ABC. Se inslaget här.

Birgitta Rydberg, min landstingsrådskollega, var med i SVT:s morgonprogram idag och diskuterade vårdplatser med Södersjukhusets chefläkare Anna Nergårdh. Se inslaget här. Birgitta har också bloggat.

Se också mitt tidigare inlägg om vårdplatser här.


Read more

Landstingshuset

Behovet av fler vårdplatser i Stockholm har diskuterats flitigt på senare tid. Det är självklart att vården måste anpassas efter de behov som finns. Det är både en fråga om att erbjuda patienterna en säker och bra vård och att medarbetarna ska ha en bra arbetsmiljö.

Stockholms läns landsting behöver skapa fler vårdplatser. Tyvärr kan inte frågan lösas enkelt genom ett enda beslut. Istället måste vi arbeta på många olika sätt för att öka antalet platser och se till att platserna som frigörs hamnar på rätt ställe.

Det pågår ett ambitiöst arbete på sjukhusen för att frigöra platser. Det sker genom att man ser över sina arbetssätt och sina flöden på sjukhusen.  Man ser också över hur sjukhusens utrymmen kan användas för fler vårdplatser. Genom detta arbete kan man skapa 100–150 nya platser, eller 20–30 på varje sjukhus. En särskild grupp, ”Hjalmargruppen”, bildad ur chefläkargruppen i landstinget, arbetar med detta för att hitta smarta lösningar som kan lösa en del problem med vårdplatsbristen på kort sikt men har också ett mer långsiktigt perspektiv i sitt arbete. På senare tid har detta också gett resultat i form av nya vårdplatser.

Exempelvis öppnade Norrtälje sjukhus 18 nya platser den 1 februari i år. Tidigare har Södersjukhuset, Danderyds sjukhus och Karolinska universitetssjukhuset utökat sina platsantal. Arbetet att skapa fler platser på sjukhusen måste förstås fortsätta.

Landstingets sjukhus visar överskott i sina ekonomiska resultat för 2010. Det innebär att det bör finnas ekonomiskt utrymme för en viss ökning av vårdplatserna. Det är förstås så att pengarna ska användas där de bäst behövs.

Allt kan dock inte lösas genom att man utökar platserna på akutsjukhusen. Det krävs en hel del annat också. Idag vet vi att många av de äldre patienterna på sjukhusen, uppskattningsvis cirka 5 procent, egentligen skulle behöva vård inom geriatriken för sin egen skull, men det skulle också kunna frigöra plats på akutsjukhusen. Därför är det bra att landstinget nu beslutat att utöka beställningen av geriatrisk vård med 7 procent. År 2010 var det 320 000 vårddygn i geriatriken så en utökning med 7 procent innebär många tusen ytterligare vårddygn där. Utökningen av geriatriken kan innebära en bra avlastning för sjukhusen.

Vidare pågår just nu arbetet med ett helhetsgrepp om investeringsbehoven i landstinget. Sjukhusens lokalbehov för att kunna erbjuda tillräckligt med vårdplatser och i övrigt erbjuda en god vård måste självklart vara en central fråga i detta perspektiv.

I ett lite längre perspektiv måste vi också bestämma oss för hur strukturen för hela sjukvården i landstinget ska se ut i framtiden. Det finns många aspekter att fundera på i detta arbete. Dels växer Stockholms läns invåndarantal så det knakar. Dels byggs ett helt nytt sjukhus – NKS. När detta tar form måste förstås frågan om långsiktiga vårdplatsbehov också finnas med i beräkningen. Formerna för framtida hälso- och sjukvårdsstrukturen i landstinget kommer att diskuteras under året.

Våren 2010 gjordes en stor utredning av vårdplatssituationen i Stockholms län. Du hittar mer information om detta här: vårdplatsutredning.

DN skriver om vårdplatssituationen idag, läs här.

Uppdatering

P4 Radio Stockholm har idag också gjort inslag om vårdplatsbristen. du hittar det här. Miljöpartiet är tydligen inte särskilt insatta i vårdplatsfrågan för de tycks inte veta att en hel del görs, både på sjukhusen och genom politiska beslut i landstingshuset. Det framstår som att MP vill ta ifrån sjukhusen sitt mandat att utforma vården utifrån de avtal som finns. Istället tycks de mena att politikerna ska överta sjukhusledningarnas ansvar. Det hoppas jag är ett missförstånd för det vore ju förfärligt om politiker skulle misstro sjukhusen i så  hög grad att de vill avlöva dem på makt och egen beslutanderätt. Jag menar å andra sidan att vårdplatsfrågan måste lösas på sjukhusen som har de rätta verktygen. Därutöver krävs politiska beslut och några av dessa redogör jag för ovan.

Read more