Språket är nyckeln till integration, försörjning, självständighet och frihet. Därför är det nödvändigt att lägga stor kraft på att människor som kommer till vårt land för att bygga sig en framtid lär sig svenska. Men även tolkar behövs ibland.
Moderaterna föreslår en rad åtgärder för att stärka språkkunskaperna (SvD). Fler är bra, och ärligt talat sådant som Liberalerna drivit tidigare men inte fått gehör för i Alliansregeringen. Men de föreslår också åtgärder som verkligen skulle försvåra för enskilda individer att ta del av, ibland livsavgörande, samhällsservice som sjukvård.
Om Liberalernas förslag om språkkrav för medborgarskap, språkförskola för nyanlända barn, språkundervisning för föräldralediga, att ställa krav på deltagande i svenskundervisning för att få försörjningsstöd förverkligats skulle förmodligen fler behärska språket. Jag hoppas att detta nu kan bli verklighet.
Men även med alla dessa och säkert fler insatser kommer det finnas människor som inte behärskar språket tillräckligt för att kunna diskutera en nödvändig, avancerad cancerbehandling, komplikationer under en förlossning eller beskriva sin utsatthet av hedersförtryck eller könsstympning, för att nämna bara några svåra situationer. Då måste man kunna få tolkhjälp. Det får inte vara så att människor avstår från att söka vård för att de inte har råd att bekosta sin egen tolk, eller inte kan eller vill anlita en familjemedlem som tolk i känsliga frågor.
Det handlar om möjligheten till jämlik vård och om att välfärden måste vara stark även för den som är skör och utsatt, som man kan bli när man drabbas av sjukdom och inte kan göra sig förstådd eller förstå. Men det handlar också om att vårdens medarbetare ska kunna göra ett gott och effektivt arbete. Det kräver att de kan kommunicera med sina patienter så att de förstår behandlingsrekommendationerna och vilka ordinationer de behöver följa.
Bra kommunikation är ofta en förutsättning för patientsäkerhet och bra behandlingsresultat. Tolkar i vården är därför förmodligen tämligen kostnadseffektivt.
Men tolksituationen är inte tillräckligt bra idag. Liberalerna har flera förslag på hur det kan förbättras:
- Ny ordning för utbildning av tolkar. Trots utbildningsinsatser har Sverige r länge haft brist på kvalificerade tolkar. Liberalerna vill att kvalificerad tolkutbildning i huvudsak på universitets och högskolor. Tolk- och översättarinstitutet på Stockholms universitet behöver utökas.
- Stoppa användandet av barn som tolkar. Det är orimligt att barn tvingas tolka i känsliga situationer som i kontakterna med myndigheter och i sjukvården.
- Använd distans-, och telefontolkar där så är möjligt och närvarande tolkar när det behövs utifrån situationen och individens behov. Det borde också gå att samordna tolkresurserna bättre än idag.
- Satsa på innovation och teknikutveckling för tolk- och kommunikationsstöd i vården och andra samhällssektorer.