Henrik Vinge (SD) har läst på min blogg och sett att jag lyfta fram invandringens betydelse för vår välfärd. Han måste vara väldigt intresserade av mina tankar eftersom de letat sig tillbaka till ett inlägg från 2014 här på bloggen. Där skriver jag: ”Ibland påstås det att vi inte har råd att ta emot flyktingar och invandrare. Jag skulle vilja säga tvärt om. Vi har inte råd att sluta oss mot omvärlden.” Vinge finner mitt uttalande sensationellt och vill genom sin interpellation få veta vad jag grundar mitt ställningstagande på. Han ska få svar av mig från talarstolen idag.
I mitt skriftliga svar lyfter jag bland annat fram invandringens betydelse i Sveriges utveckling som industrination och välfärdssamhälle. Än i dag har vi gott om exempel på hur invandrare bidrar till vårt samhälles välstånd. Jag vill särskilt lyfta fram betydelsen av invandrare för att klara behoven av kompetens på svensk arbetsmarknad, inte minst i den offentligfinansierade välfärdssektorn. Tankeexperimentet att alla dessa invandrare skulle försvinna visar att stora delar av samhället skulle sluta fungera. Utan invandrare vore systemkollapsen vore ett faktum. Några exempel som tydliggör detta än mer:
Andel inom vissa välfärdsyrken 2013: inrikes födda % utrikes födda (SCB )
Buss- och spårvagnsförare 62 38
Läkare 67 33
Vårdbiträden, personliga assistenter mfl 76 24
Grundskollärare 91 9
I Stockholms läns landsting är ungefär 25 procent av alla anställda invandrare. Det avser exempelvis läkare, sjuksköterskor och tandläkare. 40 procent av tandläkarna har invandrarbakgrund, varannan tandhygienist, fyra av tio specialistläkare och var femte psykolog.
Sjukvården är således beroende av medarbetare som invandrat hit. Utan invandrare skulle vården helt enkelt stanna. Invandrare gör en mycket stor nytta inom vården och frågan är hur det skulle gå med sjukvården utan invandrare. Jag anser därför att invandringen är ekonomisk lönsam för sjukvården och landstinget. Hur skulle vi kunna bedriva en vettig sjukvård med enbart 60 procent av personalen inom vissa områden? Vilka humanitära och samhällsekonomiska värden skulle gå förlorade om vi skulle bedriva vården på halvfart? Skulle äldre tvingas stå tillbaka? Eller personer i arbetsför ålder? Vad skulle det innebära för socialförsäkringskostnaderna? Vilket samhälle skulle vi få? Vad skulle hända med livslängden och sjuktalen? Vi ser redan idag vad brist på t ex sjuksköterskor får konsekvenser för vården.
Interpellantens fråga rör invandringens påverkan på landstinget. Med tanke på den stora utmaningen i kompetensförsörjning borde det vara bortom varje tvivel att invandringen är en viktig förutsättning för att landstinget ska klara sitt välfärdsuppdrag.
Min grundläggande utgångspunkt är dock inte de ekonomiska effekterna av invandring. Min utgångspunkt är att varje människa är en resurs, inte ett problem att lösa. Varje individ är värdefull och ska ha möjlighet att leva och utvecklas. Det är också ett ansvar för varje anständigt samhälle att sträcka ut en hand till människor som av krig och förföljelse tvingats på flykt. Det finns dock ingen anledning att inte se frågans helhet eller förneka de utmaningar som samhället ställs inför när det under kort tid söker sig många människor till vårt land. Integrationen har många aspekter; jobb och egen försörjning, bostäder och respekten för varandra. Det är utmaningar som måste mötas med politisk kraft och en tydlig markering av de liberala och demokratiska värderingarna som präglar många människor i vårt land och som också har stark dragningskraft på människor som söker sig bort från ofrihet och krig mot en framtid i frihet.
För den som vill veta mer om invandrarnas betydelse i den svenska företagarhistorien rekommenderar jag läsning av Anders Johnsons bok Garpar, gipskatter och svartskallar: Invandrarna som byggde Sverige. Om du vill veta mer om invandrarnas betydelse för vårt land vill jag rekommenderar en nyutkommen bok av Jesper Strömbäck som heter Utan invandring stannar Sverige.
