Vården i Stockholm och Sverige behöver anställa fler skickliga och kunniga medarbetare – sjuksköterskor och läkare, men även i andra yrken som undersköterskor och medicinska sekreterare. Utbildningar behöver byggas ut och alla arbetsgivare i vården måste fundera över hur vi kan bli ännu bättre på att rekrytera framtidens medarbetare. Det handlar om hundratusentals personer som behövs i vården de närmaste åren.
Samtidigt finns tusentals människor med en färdig vårdutbildning – som inte får jobba i vården. De har en utbildning från länder utanför EU, och då är kraven höga på validering – dvs. att kunskapen och utbildningen kartläggs och godkänns. Det är naturligtvis precis som det ska vara: kraven på kompetens hos dem som arbetar i vården ska vara höga, och det gäller förstås även språkkunskaper. Att kunna kommunicera med sina patienter är nästan alltid en av de viktigaste delarna i vården.
Vägen till att få lära sig svenska och att få sin utbildning och kompetens granskad och godkänd måste dock bli mycket snabbare. SvD skriver i dag om hur antalet personer som ansöker hos Socialstyrelsen för att få sin vårdutbildning bedömd och validerad har ökat kraftigt: från 102 i snitt per månad 2012 till 157 per månad i år, och nu senast i oktober hela 206. Det är i grunden mycket positivt. Det negativa är att det tar sådan tid. Processen att lära sig språket, kanske uppdatera sin utbildning och genomgå de olika testerna är komplicerad. Den behöver inte försvåras och förlängas av köer hos Socialstyrelsen, redan i början. Därför gläds jag också över att Alliansen i sitt budgetförslag så tydligt talar om bättre validering av utländska utbildningar – det är inte bara god integrationspolitik, det är också god sjukvårdspolitik (läs mer om Alliansens budgetförslag här).
Vården behöver invandrarna. Redan i dag har var fjärde anställd i vårt landsting utländsk bakgrund, var tionde har rötterna utanför Europa. Tre av tio läkare, fyra av tio specialistläkare, lika många tandläkare har utländsk bakgrund. Det gäller också varannan tandhygienist, var tredje biomedicinsk analytiker och var femte psykolog.
Arbete är jämte språket de viktigaste bitarna i en välfungerande integration. Det är bra att Sverige tar emot människor på flykt. Men vi behöver också låta dem bidra till att bygga vårt gemensamma svenska samhälle. Snabb handläggning hos Socialstyrelsen, bra och anpassade svenskkurser och kompletterande medicinska utbildningar, och från vårdens sida praktikplatser – och öppna armar för nya medarbetare – är bra för vården och patienterna. Och det är bra för integrationen.
