Idag skriver Dagens Nyheter om vårdens finansiering på sikt. De målar upp en bild av enorma resursbehov i framtiden. Det är en av de stora utmaningarna för oss i Sverige att klara inte bara finansieringen av vården utan av hela den välfärd som jag tror att de allra flesta förväntar sig. Men det är absolut en utmanings om vi är beredda att ta.
För mig finns några självklara utgångspunkter:
- Vården finansierar vi tillsammans med skatten.
- Bästa sättet att minska vårdkostnaderna är att minska vårdbehovet – vi ska satsa på hälsa.
- God kvalitet sparar pengar. Med färre vårdskador frigörs resurser.
- Om patienter får rätt hjälp på rätt ställe blir det billigare.
Ökad fokus på hälsa
Det bästa sättet att miniska vårdkostnaderna är att minska behovet av vård. Ett ökat fokus på hälsofrämjande insatser ger både bättre livskvalitet och minskade vårdkostnader. Där händer det en hel del. Enligt landstingets nya budgetförslag för 2012 får det hälsofrämjande och förebyggande arbetet ännu större tyngd och tydligare struktur i vården med hjälp av nationella riktlinjer. De nya livsstilsmottagningarna kommer att ge hälsoinriktad specialistvård till patienter med mer omfattande behov kring kost, motion och rökning men också utveckla behandlingsmetoder och stötta primärvården. När det gäller forskning prioriteras förebyggande och hälsofrämjande forskning samt forskning om patientsäkerhet.
Många människor har ett stort intresse för sin egen hälsa och lägger stor möda på både motion och kostvanor. För det är naturligtvis i grund och botten en fråga för var och en av oss. Men det finns också ett samhällsintresse. Vårdens roll bör vara att erbjuda verktyg till människor att själva kunna ta vara på sin hälsa – vilket på sikt också påverkar vårdbehoven när människor blir sjuka. Den ekonomiska aspekten av hälsoarbetet är alls inte ringa. Det tydligaste exemplet (som jag hämtat från Birgitta Rydbergs blogg) gäller kanske rökning som brukar illustreras med att varje satsad krona ger lågt räknat fem kronor tillbaka, till vården och till samhällsekonomin.
Folkpartiets ambition är att fortsätta stärka det hälsofrämjande arbetet framöver. Vi presenterade för en tid sedan rapporten Stockholmare – friskast i världen där vi presenterar ett antal idéer om hur hälsan kan stärkas här i vårt län.
Miskat vårdslarv sparar lidande och pengar
Närmare var tionde patient på svenska sjukhus drabbas av en vårdrelaterad infektion som tvingar dem till mer vård, i genomsnitt 4 extra vårddygn. Lägg därtill alla de patienter (uppemot 20–25 procent är en siffra som brukar nämnas) som ligger på medicinklinker och mår dåligt därför att de fått för mycket, för lite eller fel sammansatta läkemedel. Dessutom förekommer det andra former av vårdskador som också skapar stort lidande och kräver mer vård. Det går säkert inte att få bort alla vårdskador, men om vi börjar med att halvera problemen frigörs stora summor pengar.
Bättre styrning
Ett annat sätt att både förbättra kvaliteten för patienten och minska belastningen på vården är att se till att rätt patient kommer till rätt ställe i vården utan omvägar. Jag har tidigare berättat om ambulanssjukvårdens prisade arbete för att se till att äldre patienter kan få komma direkt till geriatriken utan att passera akutmottagningarna. Arbetet med aktiv hälsostyrning som är ett intressant arbete för att identifiera och stödja patienter som ofta återkommer till. De ska få mer adekvat hjälp med t ex tät telefonkontakt, stöd till egenvård och väl fungerande kontakt i primär- och öppenvård, och slippa hamna på akuten gång på gång. En liten andel av befolkningen står för den mesta sjukvårdskonsumtionen (i Stockholms län uppskattas cirka en procent av invånarna stå för en tredjedel, och tio procent av invånarna för fyra femtedelar av sjukvårdskostnaderna). Kan vi hjälpa dem effektivare förbättrar vi såväl resursanvändningen som deras hälsa och livskvalitet, vilket också ger ökad patientsäkerhet och mer jämlik vård. Erfarenheterna av aktiv hälsostyrning är hittills positiva med färre inläggningar på sjukhus och ökad trygghet hos patienterna.
