Nyligen presenterade Dagens Medicin sin lista över makthavarna i svensk hälso- och sjukvård. Jag har tidigare funnits med där bland makthavarna på platserna 51-100. I år har jag tagit ett skutt upp till plats 38. Det är förstås inte någon exakt vetenskap bakom denna lista, men ändå är det lite roligt att uppmärksammas på det här sättet.
Den här rankingen görs varje år och den funkar som en bra påminnelse om det faktum att jag, och många andra ledande politiker i mitt eget landsting och i andra delar av landet, har stor makt över människors vardag i hälso- och sjukvården och med makt följer ansvar och förhoppningsvis ödmjukhet.
Sjukvården står inför stora utmaningar – har det inte alltid varit så? Dessa vill jag möta med framåtsyftande reformer både i form av investeringar i infrastruktur som vårdlokaler och it-system och med kraftfulla åtgärder för att utveckla landstinget som arbetsgivare där nya arbetssätt och innovationer får växa fram, där arbetsmiljön förbättras och medarbetarnas villkor i form av lön och annat driver på för en bra utveckling under ett arbetsliv och samtidigt puffar jämställdheten framåt. I fokus för alla ansträngningar ska patienternas finnas. Det ska vara lätt att komma till vården och vården ska hålla hög kvalitet både när det gäller det medicinska innehållet men också i bemötandet.
Ja, det är såna tankar jag får när jag läser att jag finns med på en topplista över makthavare.
