Arbetsliv

Vilt strejkande, fullt friska sophämtare ska inte ha sjukintyg. Det är minst sagt provocerande att fuska till sig läkarintyg. Vårdens resurser är till för dem som är sjuka.

Den vilda sopstrejken tog en ny vändning igår när Arbetsdomstolen förklarat strejken ogiltig och att personalen ska återgå till arbetet.

Då uttalar de strejkandes talesperson att många redan lämnat in sjukintyg och övriga avser att göra det nu. Men att använda sjukvården för att skaffa sjukintyg och sedan förvänta sig ersättning från arbetsgivaren eller försäkringskassan när man inte är sjuk är helt förkastligt. Läkare som skriver ut sådana intyg till fullt friska har mycket att förklara.

Att gå ut i vild strejk och sabotera sophämtningen för stockholmarna är dumt, men det är ingen sjukdom. Vården är tillräckligt ansträngd när det gäller att hjälpa de som behöver få riktiga diagnoser och ska inte vara med i sophömtarnas låtsassjuka. 

Jag vill vara glasklar. Stockholmarnas sjukvård ska inte medverka till att fullt friska människor får sjukintyg. Jag kommer snarast att uppdra åt hälso- och sjukvårdsförvaltningen undersöka om det går att fastställa om felaktiga sjukintyg skrivs ut inom landstingets vård till vilt strejkande men fullt friska människor. I så fall måste åtgärder vidtas för att stoppa fusket.

Förutom att det är provocerande om skattepengar slösas bort på fusk och mygel med sjukintyg så är beteendet skadligt för vårdens trovärdighet och ett nålstick mot vår gemensamma vilja att bidra till finansieringen av hälso- och sjukvården. Sopigt, kort och gott.

 

Här är länk till artikel i Aftonbladet med sophämtarnas uttalande om sjukintyg.

Read more

Det växer fram en ny underklass i Sverige. Bidragsberoende ökar det sociala arvets betydelse förstärks. Möjligheten till klassresor tycks ha försvårats. Det är stora utmaningar som måste mötas med politiska kraft och socialliberala lösningar.

Liberalernas ekonomiskpolitiska talesperson Mats Persson har tagit en kort paus i föräldraledigheten med lille Henning för att hålla ett seminarium om ekonomi på Liberalernas dag i Almedalen.

Han har också bjudit in ett antal gäster: Anna Sjögren, Docent Nationalekonomi, IFAU, Mårten Blix, Fil dr Nationalekonomi, Institutet för näringslivsforskning samt Annika Winsth, Chefekonom, Nordea. Morgan Olofsson modererar samtalet.

Mats Persson har ett tydligt budskap: ”Sverige är ett fantastiskt Land. Men mitt i vår pågående högkonjunktur växer en ny underklass fram som inte hittar ett jobb. Det är ett nytt fenomen. Under 90-talskrisen blev många arbetslösa en period. Men idag är det många människor som aldrig varit inne på arbetsmarknaden. Barn växer upp utan att få uppleva sambandet mellan mat på bordet och mammor och pappor som går till jobbet. Den nya underklassen är Sveriges största samhällsproblem.”

Klassklyftor är kanske ett nytt ämne för liberaler, men detta är en stor och verklig utmaning som kräver ny politik. Det blir mycket värre framöver om bu inte gör något åt detta. En människas bakgrund ska betyda mindre än vår vilja för framtiden, fortsätter Mats.

Idag presenterades också Liberalernas nya rapport med 34 förslag för att Sverige ska bli möjligheternas land för fler – politik för att minska klyftorna mellan de som fötts här och de som flyttat hit.

Read more

Ett vårtecken så gott som något är när Landstinget söker sommarjobbande unga. Den som är mellan 16 och 18 år kan söka. Sommarjobben finns inom hälso- och sjukvård, tandvård, kollektivtrafik och administration.

För landstinget är det viktigt att få möjlighet att möta unga människor och ge dem en chans att prova på att arbeta inom våra verksamhetsområden. Det kanske kan inspirera till intressanta yrkesliv, exempelvis i vården?!

Det är också viktigt att unga människor får möjlighet att skaffa sig erfarenheter från arbetslivet och förstås att tjäna egna pengar. Själv skaffade jag mig mitt första sommarjobb i matbutiken Orsahallen när jag var 13 år. De trodde på mig och jag fick fortsätta på lov under flera år till jag tog studenten och började jobba med annat. Först fick jag jobba med frukt och grönt, se till att det alltid var fräscha varor framme och se till att det var snyggt och prydligt, så småningom fick jag börja i kassan. Jag är tacksam för möjlighet att få lära mig att ta stort ansvar, samarbeta, bemöta ibland knepiga kunder väl, tjäna egna pengar och odla min självständighet som jobbet i butiken innebar. Den erfarenheten har betytt mycket för mig.

Har du någon som du tror är intresserad av att jobba några veckor så tipsa dem om att söka. Läs mer om sommarjobben här.

 

 

Read more

Idag besöker jag, tillsamman med några kollegor från Liberalerna, Företagarna för ett samtal om jobb.

Det finns många människor som har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden därför att man saknar rätt erfarenheter, kontakter och kanske språkkunskaper. Vi måste försöka skapa bättre möjligheter för dem att få jobb. Vi vet också att det finns arbetsgivare som har svårt att finna rätt kompetens och engagemang.

Liberalerna föreslår att en helt ny anställningsform – Startjobb – ska införas. Det innebär att unga människor, upp till 23 år och personer som nyligen anlänt till Sverige som flyktingar under de fem första åren efter beslut om uppehållstillstånd kan få chansen till jobb.

Lönen blir lägre för den här gruppen 14 000 – 16 000 kronor i månaden, tänker vi oss. Det är ingen hög lön, men det är bättre än exempelvis försörjningsstöd som många gånger är alternativet. I dag lever över 2 miljoner vuxna människor på en lägre månadsinkomst.

Arbetsgivaren ska inte behöva betala sociala avgifter för den som anställs med startjobb. Men lönen ska vara pensionsgrundande så staten får skjuta till lite pengar för det. Dock blir det sammantaget en stor ekonomisk vinst eftersom varje person som behöver arbetsförmedlingens insatser och någon form av ekonomiskt bidrag kostar mycket pengar i statskassan.

Men den riktigt stora vinsten handlar inte om pengar utan om att människor släpps in i samhället och kan bidra till att utföra viktiga arbetsuppgifter.

Hos Företagarna fick vi lära oss mer om deras stora engagemang för entreprenörernas villkor. vikten av att skapa goda förutsättningar för företagare omfattar även alla dem med företagarbakgrund som kommit till Sverige som asylsökande. Försiktigt räknat tror Företagarna att cirka 10000 har varit företagare i sina hemländer. I Västmanland har man satt igång aktiviteter för just denna grupp genom stort ideellt engagemang. Vi fick också med oss synpunkter på vårt eget förslag om startjobb. Glöm inte marginalskatterna  som hämmar arbetsmarknaden och koppla ihop modellen med utbildningsperspektivet, var några uppmaningar som är lätt för oss i Liberalerna att bejaka.

Read more

Fler människor i arbete och en väg bort från bidragsberoende. Det är, menar jag, en av de viktigaste frågorna för att stärka individen och öka hens frihet.

Det krävs åtgärder för en mer välfungerande arbetsmarknad med lägre trösklar för de som har svårt att komma i jobb, och det krävs åtgärder för att minska det passiva bidragsberoendet. Idag presenterar Jan Björklund och Mats Persson ett förslag som innebär att kommuerna ska kräva motprestationer, det vill säga olika former av aktiviteter, för försörjningsstöd till följd av arbetslöshet.

I Stockholms stad har Liberalerna varit pådrivande för detta och där finns Jobbtorgen som innebär att man bryter passiviteten och sysslolösheten och får människor in i ett aktivare liv och ger stöd för att komma vidare i jobb. Nu kräver L att liknande verksamheter ska finnas på flera håll i landet. Därmed fullföljer vi och konkretiserar vår politik i partiprogrammet.

För att inte fastna i utanförskap ska unga socialbidragstagare med arbetsförmåga mötas av höga för- väntningar. Den enskilde ska erbjudas tidiga insatser eller vägledning. Kommunen ska ställa tydliga krav på den enskilde att genomgå praktik, utbildning eller att söka arbete, även utanför kommun- gränsen. Om en ung socialbidragstagare med arbetsförmåga inte lever upp till de krav som kommunen eller arbetsförmedlingen ställer bör ersättningen minskas.    Ur partiprogrammet

Utanförskapet som arbetslöshet kan medföra ger en förfärlig social utsatthet som vi måste bekämpa. Att få jobb och egen försörjning är frihet och makt att forma livet. Jag har svårt att se något viktigare för människors egenmakt.

Ett annat förslag är att säkerställa att det ska löna sig att arbeta, även för den med försörjningsstöd. Jobbstimulansen i försörjningsstödet bör utvidgas till 40 procent för att öka drivkraften att gå från bidrag till arbete. Alliansregeringen införde 2014 en jobbstimulans inom det ekonomiska biståndet så att en person med försörjningsstöd under två år får behålla 25 procent av en inkomstökning. Det är detta som nu föreslås utökad till 40 procent.

läs mer om förslagen här: DNdebatt.

 

Read more

Hälso- och sjukvården borde återinföra yrkesgruppen vårdbiträden. Då skulle undersköterskor och framförallt sjuksköterskor få mer tid för patienterna. Det skulle också skapas möjligheter för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden.

Idag skriver Liberalernas partiledare Jan Björklund, riksdagsledamoten Barbro Westerholm och jag på DN Debatt om ett problem som finns i vården, nämligen att sjuksköterskor och läkare måste ägna orimligt mycket tid åt andra arbetsuppgifter än vad de är utbildade till. Att t.ex. sjuksköterskor utför städuppgifter, delar ut lunchbrickor och ägnar sig åt basal omvårdnad är inte ett bra sätt att använda kompetens fullt ut.

Vi har fler sjuksköterskor anställda i svensk hälso- och sjukvård än någonsin. De har blivit 26% fler sedan 90-talet. Ändå upplever vi en stor brist. En förklaring är att mycket tid går åt till arbetsuppgifter som inte kräver sjusköterskornas akademiska utbildning. Vi måste frigöra tid från sjuksköterskorna att lägga på sina kvalificerade arbetsuppgifter. Det skulle både skapa mervärde för patienten, ge sjuksköterskorna möjlighet att använda sin fulla kompetens och höja statusen på sjuksköterskeyrket.

Undersköterskor är en viktig grupp i vården som kan avlasta sjuksköterskorna. Men det behövs fler yrkersgrupper i vården. Därför föreslår vi att vårdbiträden återinförs inom vård och omsorg för att utföra arbetsuppgifter som inte kräver samma höga utbildning. Det är en yrkesgrupp som nästan helt försvunnit från sjukvården. Vårdbiträdena behöver inte ha någon särskild utbildning och arbetet kan därför lämpa sig väl för personer som nyligen kommit till Sverige. Att återinföra vårdbiträden bidrar därmed både till en bättre integration och till att vården kan ta hand om patienterna på ett bättre sätt.

I min roll som ordförande i Liberalernas välfärdskommission leder jag partiets arbete med att ta fram nya politiska förslag för vården och välfärden. Kompetensförsörjningen är en av de stora framtidsfrågorna, och hur vårdbiträden och andra yrkesgrupper kan bidra till att vårdens resurser används på bästa sätt är en av de frågor vi kommer fortsätta utveckla förslag kring.

Läs vår debattartikel här.

 

 

Read more

Markus Jenkinson och Anna Starbrink
Den här veckan har FP-kansliet fått förstärkning av Markus Jenkinson, som praoar hos oss. Han går vanligtvis på Vittra Sjöstaden, men den här veckan står landstingspolitik på schemat! I det här inlägget berättar Markus själv om sin första prao-dag.

Första dagen börjar med att Joar visar mig runt i Folkpartiets område i landstingshuset, han presenterar mig för sina kollegor och visar mig var de jobbar och vad de har för ansvarsområde. Sedan träffar jag Anna, lämnar över ett par papper och åker till kris- och traumacentrum på Södermalm för att delta i ett möte om hur man kan förbättra vården för kris och traumadrabbade personer. Vi blir även guidade runt och får se hur det ser ut och hur de jobbar. Besöket var väldigt lärorikt och intressant. När mötet är slut går vi och äter lunch och diskuterar lite politik.

Efter lunchen kommer Leif från säkerhetsavdelningen och hämtar oss i bil och skjutsar oss till Karolinska Sjukhuset där Anna ska hålla tal om könsdysfori. Innan vi går in i salen där Anna skulle tala så gick vi runt och kollar lite på konsten på sjukhuset, det var mycket intressant. Det får en att tänka på att konst är en viktig del av samhället och inte bara en onödvändighet.

När Anna talat så lyssnar vi lite på dem andra som talar sen kommer Leif och hämtar oss och vi åker till landstingshuset. Annas tal är väldigt inspirerande och får en att verkligen vara glad över att man har dessa möjligheter i Sverige som man inte har i andra länder. Dagen har varit mycket rolig och intressant, jag har lärt mig väldigt mycket. En bättre måndag kunde jag inte haft.

/Markus Jenkinson

Read more

Bakom siffrorna och statistiken i de migrations- och integrationsdebatter som just nu förs i Sverige finns riktiga människoöden och ofta fruktansvärda upplevelser som enskilda bär med sig. Om integrationen ska bli framgångsrik måste hälsan – såväl den fysiska som psykiska – prioriteras.

Idag berättar svenska Dagbladet om situationen för krigstraumatiserade flyktingar och att de ofta får vänta länge på hjälp från vården. I Stockholm är väntetiden kort men i andra delar av landet är situationen betydligt värre. Det leder till onödigt lidande för många människor som behöver stöd att bearbeta sina upplevelser och hitta vägar att få livet att fungera på nytt.

Eftersom det i dessa dagar är populärt att prata pengar kopplat till integration och invandring vågar jag påstå att det är en god samhällsekonomisk investering att satsa på hälsan hos nyanlända för att de snabbt ska kunna lära sig språket och hur samhället fungerar, börja försörja sig själv och bidra till vår välfärd, vårt näringsliv, vår kultur och vårt samhälle i övrigt.

 

 

Read more

Tusentals personer med vårdutbildning som inte får jobba i vården – det är ett stort slöseri. Vägen till att få språkkunskaper och få sin utbildning godkänd måste bli mycket snabbare.

Vården i Stockholm och Sverige behöver anställa fler skickliga och kunniga medarbetare – sjuksköterskor och läkare, men även i andra yrken som undersköterskor och medicinska sekreterare. Utbildningar behöver byggas ut och alla arbetsgivare i vården måste fundera över hur vi kan bli ännu bättre på att rekrytera framtidens medarbetare. Det handlar om hundratusentals personer som behövs i vården de närmaste åren.

Samtidigt finns tusentals människor med en färdig vårdutbildning – som inte får jobba i vården. De har en utbildning från länder utanför EU, och då är kraven höga på validering – dvs. att kunskapen och utbildningen kartläggs och godkänns. Det är naturligtvis precis som det ska vara: kraven på kompetens hos dem som arbetar i vården ska vara höga, och det gäller förstås även språkkunskaper. Att kunna kommunicera med sina patienter är nästan alltid en av de viktigaste delarna i vården.

Vägen till att få lära sig svenska och att få sin utbildning och kompetens granskad och godkänd måste dock bli mycket snabbare. SvD skriver i dag om hur antalet personer som ansöker hos Socialstyrelsen för att få sin vårdutbildning bedömd och validerad har ökat kraftigt: från 102 i snitt per månad 2012 till 157 per månad i år, och nu senast i oktober hela 206. Det är i grunden mycket positivt. Det negativa är att det tar sådan tid. Processen att lära sig språket, kanske uppdatera sin utbildning och genomgå de olika testerna är komplicerad. Den behöver inte försvåras och förlängas av köer hos Socialstyrelsen, redan i början. Därför gläds jag också över att Alliansen i sitt budgetförslag så tydligt talar om bättre validering av utländska utbildningar – det är inte bara god integrationspolitik, det är också god sjukvårdspolitik (läs mer om Alliansens budgetförslag här).

Vården behöver invandrarna. Redan i dag har var fjärde anställd i vårt landsting utländsk bakgrund, var tionde har rötterna utanför Europa. Tre av tio läkare, fyra av tio specialistläkare, lika många tandläkare har utländsk bakgrund. Det gäller också varannan tandhygienist, var tredje biomedicinsk analytiker och var femte psykolog.

Arbete är jämte språket de viktigaste bitarna i en välfungerande integration. Det är bra att Sverige tar emot människor på flykt. Men vi behöver också låta dem bidra till att bygga vårt gemensamma svenska samhälle. Snabb handläggning hos Socialstyrelsen, bra och anpassade svenskkurser och kompletterande medicinska utbildningar, och från vårdens sida praktikplatser – och öppna armar för nya medarbetare – är bra för vården och patienterna. Och det är bra för integrationen.

Read more